Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. 16 jan. 1943 - Metoder för snabbreglering i kraft- och industrianläggningar, av Aage Garde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 8. Koppling för pappersspänningsreglering.
sen i fas med fältet, och om kretsen är i huvudsak
ohmsk, erhålles en ström i spolen, som ger ställkraft
uppåt eller nedåt, beroende på åt vilket håll
vektorn har vridits. Även i detta fall har man den
fördelen, att spolen är strömlös i nolläget, och man kan
därför driva känsligheten mycket högt.
Fig. 7 visar en koppling, som användes vid
sek-tionsdrivna tryckpressar. Dessa drivas av
kommutatormotorer och hållas i synkronism — och även i
syngonism, dvs. i exakt samma inbördes vinkelläge
— genom syngonmaskiner. För att icke
syngon-maskinerna skola överföra något moment sinsemellan,
inkopplas regulatorn på detta sätt i deras
sekundärkretsar.
Regulatorns kännande spole är inkopplad i
balanskoppling mellan två likriktare och reglerar på
utjämningsströmmen 0. Den ena likriktaren matas av
sekundärspänningen från den ena syngonmaskinen, den
andra från samma spänning + en tillsatsspänning
proportionell mot utjämningsströmmen mellan
maskinerna. Om strömmen tas från den fas, som visas på
figuren, blir det i huvudsak wattströmmen, som
kommer att öka eller minska den resulterande
spänningen på likriktaren, och då regulatorn strävar att
hålla likriktarnas differensspänning lika med noll,
reglerar den sålunda på wattströmmen 0. Regulatorn
påverkar medelst en servoanordning
kommutatorma-skinernas borstbryggor, så att effektöverföringen
regleras till noll.
Fig. 8 är ett annat exempel på regulatorns
användning för tryckpressreglering. I detta fall gäller
regleringen pappersspänningen i den avlöpande
pappersbanan, och denna mätes med en "fjädervåg", som
Fig. 9.
Spänningsreglering genom
intermittent kortslutning av
fältmot-stdridet.
Fig. 10.
Hastighetsreglering i
Ward—Leonardkoppling.
påverkar en potentiometer. Regulatorns rörliga spole
är då inkopplad i bryggkoppling mellan denna och
en annan potentiometer, med vilken
pappersspänningen inställes, och regulatorn inställes för reglering
på noll. I detta fall påverkar servoanordningen
borstarna på driv- och bromsmotorn på pappersrullen,
så att rätt pappersspänning erhålles. Som en liten
finess, som vi senare skola se närmare på, införes
till regulatorn även hastighetsdifferensen mellan
valsarna före och efter vågen — dvs. vågarmens
rörelsehastighet eller med andra ord derivatan av den
reglerade storheten. Som vi senare skola se ökar detta
i hög grad regleringens snabbhet och stabilitet.
Det verkställande organet
Regulatorns verkställande organ är den del av
regulatorn och de hjälpapparater, som verkställa
regulatorns order och utföra regleringen. I första hand är
detta regulatorns kontakter, som i det enklaste
fallet ensamma sköta om hela regleringen (fig. 9). Detta
är fallet vid spänningsreglering av en generator med
matare, då kontakterna intermittent kortsluta ett
motstånd i matarens fältkrets och genom förhållandet
mellan bryt- och sluttid ökar eller minskar spänningen.
Vi skola senare vid behandlingen av
regleringsförloppen se närmare på denna sak. De intermittent
arbetande kontakterna kunna även direkt reglera
hastigheten hos elektriska motorer, antingen genom att arbeta
i en shuntmotors fältkrets eller reglera fältet på en
Ward—Leonard-generator, som visas på fig. 10.
Generatorn kan i detta fall vara självmagnetiserande
och regulatorkontakten reglera en
tillsatsmagneti-sering, så att generatorns spänning bestämmes av
strömmen i tillsatslindningen. På figuren är
regulator-kontakten visad som en omkastande kontakt, den
användes dock endast sällan, i stället användes
vanligen en bryggkoppling, då detta icke medför för stor
kontaktbelastning.
De fall, då kontakterna genom sin slutning och
brytning direkt på elektrisk väg verkställa
regleringen, äro de enklaste att behandla. Men i många fall
måste man verkställa regleringen med något
mekaniskt mellanled, såsom fallet är då t. ex. varvtal eller
moment hos en kommutatormotor skall regleras
genom förskjutning av dennas borstar, då frekvensen
eller effekten hos en vattenturbin skall regleras
genom rörelse av pådraget, eller då läget hos en massa
skall regleras genom någon hydraulisk servomotor.
Det organ, som för en elektrisk firma ligger
närmast till hands att tillgripa för utförandet av ett
mekaniskt arbete, är naturligtvis en elektrisk motor.
Den använda vi också t.ex. vid borstförskjutningar
på kommutatormotorer (fig. 11), och
regulatorkontakterna användas då för att med passande
förkopplingsmotstånd inkoppla borstförskjutningsmotorns
armatur- eller fältström i ena eller andra riktningen.
Fig. 11.
Hastighetsreglering medelst borstför-skjutningsmotor.
20
30 jan. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
