Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 30 jan. 1943 - Teknisk forskning inom den grafiska tekniken, av Gösta E Carlsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Teknisk forskning
inom den grafiska industrien
CIVILINGENJÖR G O HT l E CARLSSON, I.STF, STOCKHOLM
Frågan om den tekniska forskningen har under
de senaste åren blivit högaktuell, och ett intensivt
arbete har nedlagts på att försöka ta igen något
av det, som i denna sak tidigare försummats här
i landet. Även när det gäller den grafiska
industrien ocli den grafiska tekniken är ett
systematiskt forskningsarbete en förutsättning för
teknikens fortsatta utveckling och för det mest
rationella utnyttjandet av material och
produktionsmedel.
Den grafiska industrien är rätt ny såsom
industri i egentlig bemärkning, men såsom hantverk
har den existerat över 500 år, om man
exemplifierar den med dess viktigaste gren
boktryckarkonsten. Detta gamla hantverk bedrevs efter i
stort sett samma grunder i många hundra år.
Gutenbergs tryckpress användes utan att alltför
stora ändringar i dess konstruktion vidtogs,
papperet och färgen framställdes hantverksmässigt
på samma sätt århundrade efter århundrade.
Produktionen var ej stor, men kvalitetskraven höllos
ständigt högt. Industrialismens genombrott
medförde även en revolutionerande utveckling inom
detta gamla förnämliga konsthantverk.
Upptäckten att framställa papper ur trä, såväl på
mekanisk som kemisk väg. möjliggjorde en
mångdubbling av pappersproduktionen och härigenom
skapades en förutsättning för ökad spridning av
tryckalster. Skapandet av rotationspressen och
sättmaskinen gav möjligheter för
tryckerihantverkets utveckling till industri.
Denna övergång från hantverk till industri har
dock gått ganska långsamt ocli synes ej vara på
långt när avslutad. Många män av facket anse
måhända denna förändring ej vara en utveckling
utan se i den en förflackning och degenerering av
det traditionsrika och kulturellt betydelsefulla
konsthantverket. En koncentration till större
produktionsenheter har dock framtvingats på grund
av de allt större upplagorna av snart sagt alla
tryckalster. De konstnärliga kraven på tryckalstren
synas ej heller ha blivit eftersatta härigenom, ty
tvärtom är det ju så, att de större företagen ha
bättre ekonomiska möjligheter att anlita de
förnämsta krafterna även inom detta gebit.
De rent tekniska synpunkterna ha dock haft
svårt att göra sig gällande inom denna bransch,
vilket ju är ganska naturligt med hänsyn till dess
sena övergång till industri och den starkt levande
gamla yrkestraditionen samt även med
betraktande av fåtalet större produktionsenheter.
Självfallet har därför även den teknisk-vetenskapliga
forskningen spelat en ytterst underordnad roll
DK 655 : 658.57
inom denna bransch, och härtill har även det
förhållandet, att rent estetiska bedömningsgrunder
måst träda i förgrunden, haft en viss orsak.
Det tekniska forskningsarbete inom
tryckeri-tekniken, som drives såväl här i landet — fastän
i mindre skala — som i de stora industriländerna,
har dock till yttersta mål att skapa möjligheter till
frambringandet av en såväl vackrare som bättre
produkt genom förbättring av material och
produktionsmetoder.
Det forskningsarbete, som utförts inoin den
grafiska tekniken, började självfallet i mindre skala
vid olika produktionsplatser men har sedan mer
och mer koncentrerats till centrala
forskningsinstitut, baserade på kooperativ samverkan av
industrien, oftast dock med statshjälp.
O in man något ser på de forskningsresultat,
som framkommit, och på det arbete, som nedlagts
på den teknisk-vetenskapliga forskningen inom
den grafiska tekniken, torde man i första hand få
nämna de arbeten, som utförts av dr-ing. Julius
Bekk, tidigare verksam vid Ullsteins tryckeri i
Berlin. Hans arbeten med att söka analysera den
växelverkan, som äger rum mellan papper och
tryckfärg i de olika tryckprocesserna, måste anses
vara de första stegen av större betydelse till
utforskandet av denna viktiga fråga. Bland andra
forskare inom detta område må även nämnas
Prior och Ridell i England, Whemhoff i USA,
och Laroque i Kanada. Bland de centrala
forskningsinstitut, som inrättats för tryckeriteknisk
forskning, kan framhållas bl.a. Forschungsinstitut
für das graphische Gewerbe i Berlin, The Printing
and Allied Trades Research Association, vanligen
förkortat till PATRA i London, Government
Printing Office’s laboratorium i Washington samt
slutligen den holländska grafiska industriens
gemensamma forskningslaboratorium, som startats för
några år sedan. Även i våra nordiska
grannländer existera, ehuru i mindre skala, laboratorier,
där speciellt problem rörande papperets
trycktekniska egenskaper studerats. Sålunda finnes i
Köpenhamn Den Danske Presses
Faellesindkøbs-Forenings laboratorium samt i Oslo och
Helsingfors tryckeritekniska avdelningar av
pappersindustriens centrallaboratorier. I Sverige har tidigare
vid Hallsta Pappersbruks laboratorium ett rätt
omfattande forskningsarbete rörande
tidningspapperets tryckbarhet utförts.
Grafiska Forskningslaboratoriet
Nu existerar emellertid även här sedan något
mer än ett halvt år ett centralt laboratorium, Gra-
38
30 jan. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
