Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 30 jan. 1943 - Teknisk forskning inom den grafiska tekniken, av Gösta E Carlsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
fiska Forskningslaboratoriet, vars startande ocb
drift möjliggjorts genom bildandet av en stiftelse,
i vilken såsom andelsägare inträtt ett stort antal
företag ur den svenska grafiska industrien.
Det kan kanske i detta sammanhang vara
berättigat att ge en liten historisk återblick på
tillblivelsen av detta laboratorium. Planer på ett
centralt laboratorium med tryckeriteknisk
forskning på programmet torde först lia dryftats inom
Svenska Tidningsutgivareföreningens tekniska
kommitté. Det var bristen på lämpliga metoder
att prova tidningspapperets kvalitet, gällande
såväl dess tryckbarhet som hållfasthet, som i detta
fall aktualiserade behovet av ett
forskningslaboratorium. Planer på ett dylikt, vilket skulle
drivas gemensamt av Svenska
Tidningsutgivareför-eningen och Svenska Tidningspappersbrukens
Förening, utarbetades även. När dessa planer år
1941 framlades för ett antal representanter för
landets största tidningsföretag, deklarerade dessa
enhälligt sin anslutning till projektet, inseende
den stora betydelsen av att dessa frågor, särskilt
med hänsyn till såväl de allt högre
presshastighe-terna som till de ökade kraven på tryckets
utseende, blevo underkastade en systematisk
utforskning.
Under hösten samma år kommo emellertid
dessa planer att fogas in i ett större sammanhang.
Vid det arbete, som av utredningen för den
teknisk-vetenskapliga forskningens ordnande med
generaldirektör Gösta Malm som ordförande
tillsammans med adjungerade subkommittéer
bedrevs för planläggandet av det nu beslutade
Svenska Träforskningsinstitutet, framförde nämligen
disponent Fredrik Grewin den tanken, att det
tidigare planerade tryckeritekniska laboratoriet
borde förläggas hit, för att arbetet där skulle
kunna bedrivas i intim kontakt med
pappersindustriens centrallaboratorium. Laboratoriets
arbetsfält skulle då givetvis ej begränsas till frågor
rörande tidningstrycket utan skulle omfatta
tekniska problem rörande papper och tryckning i
allmänhet och för övrigt alla andra frågor,
rörande vilka den grafiska industrien ansåg ett
teknisk-vetenskapligt forskningsarbete vara
önskvärt. Detta projekt berörde sålunda ej längre
enbart tidningsföretagen, som ha en egen
branschorganisation i Svenska
Tidningsutgivareförening-en, utan även den övriga delen av den grafiska
industrien, representerad främst i Svenska
Boktryckareföreningen och Sveriges Grafiska
Industriförbund. Underhandlingar upptogos med dessa
organisationer och en gemensam kommitté
tillsattes med uppdrag att utreda frågan och att ge
förslag till planernas realiserande. Intresset för saken
visade sig vara mycket stort, och det stod snart
klart, att det här rörde sig om en fråga av allra
högsta aktualitet. Det planerade
träforskningsinstitutet kunde ej beräknas bli färdigställt förrän
efter några års förlopp, men sedan nu dessa
planer på ett grafiskt laboratorium väl bragts på tal,
gjorde sig den åsikten snart gällande, att man med
hänsyn till de många för dagen brännande, av
krisläget orsakade materialproblemen ej hade tid
att vänta på institutets byggande utan i stället
borde försöka få till stånd laboratoriet snarast
möjligt, om ej annat som ett provisorium under
väntetiden. På så sätt uppkommo två olika
laboratorieprojekt, dels det rörande centrallaboratoriet,
förlagt till träforskningsinstitutet, dels rörande ett
provisoriskt krislaboratorium, som borde
förverkligas snarast.
Då Svenska Teknologföreningens avdelning för
Grafisk Teknik den 2 februari 1942 vid ett
sammanträde, vartill inbjudits medlemmarna i den
grafiska industriens branschföreningar, genom en
serie föredrag sökte klarlägga de aktuella
mate-rialproblemen inom den grafiska industrien,
framlades dessa bägge projekt för första gången för ett
större auditorium. De vunno genast livligt gehör
och det syntes vara en genomgående åsikt bland
de talrika representanterna för industrien, att
dessa planer, ehuru de för flertalet troligen
representerade helt nya idéer, voro värda att realiseras.
Planeringsarbetet forcerades därför och ledde
snart till resultat beträffande det provisoriska
laboratoriet.
Organisation
För att starta och driva det provisoriska
laboratoriet bildades under våren 1942 Stiftelsen
Grafiska Forskningslaboratoriet av ett stort antal
såväl tidningstryckerier som civiltryckerier och
företag ur den övriga grafiska industrien, såsom
bokbinderier, klichéanstalter, kuvert- ocli påsfabriker,
tapetfabriker och wellpappfabriker. Allt fler
företag ha sedan anslutit sig till stiftelsen, varför
denna nu representerar en mycket stor del av
Sveriges grafiska industri. Sålunda äro över 1(50
företag med mer än 10 000 arbetare av kategorierna
typografer, litografer ocli bokbindare anslutna
till densamma.
Enligt stiftelsens stadgar skall ordföranden i
dess styrelse vara en utanför den grafiska
industrien stående person. Det har lyckats stiftelsen
att till denna post knyta en så framstående
for-skarkapacitct som professor Bror Holmberg.
Styrelsens övriga ledamöter äro direktör Knut
Östberg, vice ordförande, disponent Carl Z
Hæggström, direktör Helge Heilborn, direktör
Ernst Kulling och bokförläggare David
Lindström.
Vid sidan av styrelsen arbetar en
teknikernämnd, sammansatt av tekniker, representerande
industriens olika grenar. Denna nämnd skall
utgöra kontaktorganet mellan industrien och
laboratoriet. Den skall sålunda ge anvisning på de
frågor, som böra upptagas till behandling vid
laboratoriet, och dessutom medverka till de vunna
resultatens omsättande i praktiken.
Grafiska Forskningslaboratoriet startade sin
verksamhet 1 juli föregående år i nya
specialin-redda lokaler i Stockholms Stads Hantverkshus
i omedelbar anslutning till lokaler, i vilka Skolan
för Bokhantverk vid samma tidpunkt inflyttade.
Denna sammankoppling i lokalhänseende mellan
laboratoriet ocli boktryckarnas yrkesskola
medför den förmånen för laboratoriet, att det har
tillgång till ett välutrustat tryckeri för utförande av
kontrollförsök och prov i större skala.
Helt naturligt var det under nuvarande
förhållanden förenat med vissa svårigheter att på så
30 jan. 1943
39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
