Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 30 jan. 1943 - Teknisk forskning inom den grafiska tekniken, av Gösta E Carlsson - Tryckeriindustrien och dess tekniska utveckling från hantverket, av Gösta Smith
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
det blivande centrallaboratoriet såväl med hänsyn
till apparativa resurser som till driftmöjligheter
på grund av det mer omfattande arbetsområdet
måste tänkas i något större skala.
Men intresset för saken var så stort, att de
uppträdande svårigheterna kunde övervinnas och ett
avtal i enlighet med den nämnda propositionen
har nu tecknats mellan Stiftelsen Svensk
Träforskning och Stiftelsen Grafiska
Forskningslaboratoriet. Stiftelsen Svensk Träforskning har å
sin sida gentemot Kungl. Maj:t utvidgat sina
förpliktelser att även omfatta den grafiska
industriens centrallaboratorium. Stiftelsen Grafiska
Forskningslaboratoriets åtaganden ha garanterats
av ett antal ledande företag inom den grafiska
industrien. För närvarande pågår
planeringsarbetet med laboratoriets utformande, och inom
de närmaste åren torde den grafiska industrien ha
ett välutrustat centrallaboratorium i drift i
Svenska Träforskningsinstitutet, där det kommer att
ligga i anslutning till pappersindustriens
centrallaboratorium, med vilket det skall bedriva ett in-
timt samarbete i forskningsuppgifter rörande
papperets trycktekniska egenskaper.
Papperet är ju den grafiska industriens utan
jämförelse viktigaste råvara, och en mycket stor
del av allt producerat papper förbrukas i
tryckerierna. Trots detta ha de provningsmetoder, som
vanligen tillämpas vid pappersbrukens
kvalitetskontroll, ej utformats under hänsynstagande till
papperets användning för tryckningsändamål,
utan samma provningsmetoder tillämpas i stort
sett för tryckpapper som för t.ex. omslagspapper.
Detta torde vara en av huvudorsakerna till att
svårigheter med papperet så ofta uppträda i
tryckerierna, vilka svårigheter orsaka förspillt
material, tidsförluster, förseningar samt
framtvinga nedsättning av hastigheten hos
tryckpres-sarna osv., vilket allt kan medföra allvarliga
konsekvenser i såväl ekonomiska som andra
avseenden. Att försöka bidraga till frambringandet av
bättre och kanske framför allt jämnare
tryckpapperskvaliteter måste därför anses vara det
grafiska centrallaboratoriets viktigaste uppgift.
Tryckeriindustrien
och dess tekniska utveckling från hantverket
DISPONENT GÖSTA SMITH, LSTF, STOCKHOLM
Trots att tryckeriindustrien i vårt land såväl i
fråga om teknisk utrustning som rörelsens
omfattning och rationella bedrivande kommit att
uppnå en hög nivå, har den först på sista tiden
börjat göra sig gällande inom ingenjörstekniska
kretsar. Detta torde till stor del bero på att
omvandlingen från hantverksstadiet kommit relativt
sent. Att tala om industri i samband med
Gutenbergs ädla konst har i det längsta betraktats som
en styggelse bland en hel del fackets män. Men
andra ha funnit det förenligt med tidens
utveckling att liksom i andra branscher låta hantverket
utveckla sig till industri.
Gränsen mellan hantverk och industri inom
Iryckeribranschen liksom på flera andra områden
är icke möjlig att fastställa. Det finns
yrkesutövare i alla storleksordningar. Karakteristiskt
för branschen är, att från de minsta till de största
företagare använda i stort sett samma maskiner,
endast antalet enheter varierar. Undantag
härifrån utgöra större specialanläggningar, t.ex. för
framställning av tidningar och tidskrifter,
biljetter och blanketter i massupplagor m.m.
Till den egentliga tryckeriindustrien hänför
man följande slag av företag: bok- och
tidningstryckerier, klichéanstalter, litografiska anstalter,
djuptryckerier och ljustryckerier. Till den
grafiska industrien i vidare bemärkelse räknas dess-
DK 655.001.6
utom bokbinderier, kartong- och påsfabriker samt
tapetfabriker, men dessa skola icke behandlas i
detta sammanhang. Givetvis förekommer ofta,
att två eller flera av ovanstående
verksamhetsgrenar kombinerats inom samma företag. I något
fall äro t.o.m. så gott som samtliga förenade
under samma tak.
Enligt tidigare gällande svensk lag fick
tryckerirörelse endast utövas i stad, köping eller munici-
Fig. 1. Handsättning förekommer numera mest för
annonser och rubriker.
30 jan. 1943
41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
