Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 30 jan. 1943 - Provningsresultat och drifterfarenheter från stereotypgjutverk. Jämförelse mellan gaseldning och elektrisk uppvärmning, av Archim Skjöldebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 2. Autoplate gjutmaskin för stereotypplattor. Till
höger ugnsdelen, till vänster gjutinstrumentet. över detta
automatiska regleringsorgan.
gas som bränslen. I en del fall förekommer
också elektrisk uppvärmning av smältgrytan. Gas
har nog länge varit det dominerande bränslet.
Gasen kräver inga vidlyftiga anläggningar. Den
behöver bland annat inte lagras, och i
tidningsofficinerna, där man i allmänhet har det mycket
trångt, är detta en styrka. Gasen är vidare ett
renligt bränsle.
Gasbrännare av ett flertal olika typer
användas. De flesta använda pressluft, som med
ejek-torverkan suger med sig den erforderliga
gasmängden. För Dagens Nyheters gjutverk av
typen Winkler, som användes till år 1936, hade
installerats en brännare av fabrikatet "Pharos",
som arbetade med inte mindre än 1 400 mm H20
övertryck på förbränningsluften. Själva
brännar-munstyckena voro ca 3 cm i diameter och jämnt
fördelade under grytbottnen. Utrymmet under en
Winklergrytas botten är mycket begränsat, och
lågorna komma synnerligen nära, varför man
fick mindre önskvärda lokala upphettningar. En
av Stockholms Gasverk konstruerad brännare
med lägre tryck, och en mildare, mera utbredd
låga visade sig bättre. Medan Pharosbrännarna
noterade fyra spruckna grytor på nio år,
förekom ingen sprucken gryta i det med Gasverkets
brännare eldade gjutverket.
De jämförelser, som nedan komma att göras
mellan gaseldning och elektrisk uppvärmning,
hänföra sig till gjutverk av typen Autoplate,
tillverkade av Crabtree i Leeds, och levererade till
Dagens Nyheter samtidigt med de nya pressarna
år 1936. Den typ av gaseldning, som här
användes, är lanserad av British Furnaces Ltd,
Chesterfield, och anordningen framgår av fig. 4.
Under den något avlånga grytan äro två
brännare placerade bredvid varandra, och flamman
är icke riktad mot grytans botten utan mot en
hög krossat tegel under denna.
Förbränningsgaserna reflekteras mot högen och sugas runt
grytans nedre del upp till en övre kanal och
därifrån ut till skorstenen. En stor del av det grytan
tillförda värmet kommer i form av strålning från
den starkt upphettade tegelhögen. Pressluften,
som har ett tryck av 650 mm H20, suger med sig
gas i ett ejektormunstycke. En regulator ser till
att gasen utanför ejektorns sughål hela tiden har
samma tryck. Eldningen regleras helt med
luftkranen, i det att luften vid högre hastighet i
ejek-torn suger med sig mera gas, och en någorlunda
korrekt gas-luftblandning (1:5) hålles vid alla
luftmängder. Utom de två stora brännarna finnes
mellan dessa en liten sparbrännare för
varmhållning.
De på Dagens Nyheters gjutverk installerade
brännarna kunna förbruka ca 20 m3/h gas och
sparbrännaren drar ca 3 m3/h.
Utförandet av den elektriska ugn, som Asea
tillverkat för Dagens Nyheter, framgår av fig. 5.
Värmeelementen, som bestå av kraftiga spiraler
av nikrom (80 % Ni), äro placerade i speciella
tegel uppmurade runt grytan. I botten ligger en
grupp element, också placerade i speciella tegel,
Grytan vilar på en kraftig järnring, som uppbäres
av en plåtstomme stagad med U-balkar.
Utanför teglen finnes en isolation av kiselgur. Den
egendomliga formen på ugnen med mycket plats
för kiselgur kring två tredjedelar av omkretsen
men nästan ingen plats kring den återstående
Fig. 3. Gjutmaskin, system Winkler, av modernaste
utförande. Utbyggnaden till vänster är en
efterbearbetnings-maskin för plattorna.
56
Fig. 4. Ugnsdelen av ett gaseldat gjutverk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
