Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 30 jan. 1943 - Provningsresultat och drifterfarenheter från stereotypgjutverk. Jämförelse mellan gaseldning och elektrisk uppvärmning, av Archim Skjöldebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskri ft
tredjedelen beror på att ugnen måste avpassas
till det befintliga maskineriet. Om man vid
nybeställning av ett gjutverk går in för elektrisk
smältning med en gång, så utföras naturligtvis
de mekaniska delar, som förbinda grytlocket med
det övriga maskineriet, så långa, att en ordentlig
isolering kan anbringas runt om.
Den utskjutande delen på ena kortändan är
kopplingsplinten. Till grytan hör en elektrisk
termometer med ställbar kontaktanordning för
automatisk till- och frånslagning av strömmen,
så att temperaturen kan hållas någorlunda
konstant vid olika önskade lägen, ett tidur och en
kWh-mätare.
Ugnens maximala effekt är nominellt 100 kW.
Bottengruppen, som är avsedd för varmhållning,
är på 10 kW. De övriga 90 kW äro fördelade på
två grupper à 45 kW. Genom omkopplare för
vardera gruppen kan dess effekt reduceras till
15 kW, och man kan alltså få en mängd olika
effekter från 10—100 kW.
Vid Dagens Nyheter elektrifierades 1940—41
ett av de tre gjutverken. Det var hotet om
gasransonering och önskan att även ur
luftskyddssynpunkt ha en reserv för gasen, som drev fram
beslutet. Den kostnadskalkyl som föregick detta,
visade emellertid att det under krisen troligen
också skulle bli billigare att smälta elektriskt och
att merkostnaden med förkrigstidens priser på
ström och gas skulle bli ganska obetydlig.
Taxor för elektrisk energi och gas
Till de större tidningarna i Stockholm
levere-Tas kraften (växelström av 6 000 V) efter en
tariff, som uttryckes av formeln
Å = F + 65 • An+3Ad+ Q [2,o +(g —20)-0,035]
4
Å = årsavgiften,
F = en fast avgift beroende på anläggningens
storlek (hos Dagens Nyheter 3 000 kr/år),
An= maximala effekten på natten (15 min.
medium),
Ad=maximala effekten på dagen (15 min.
medium),
Q — totala antalet i kWh,
K — kolpriset i kr/ton. Värdet på K fastställes
en gång i kvartalet av styrelsen för
Stockholms stads industriella verk, främst med
hänsyn till de cifkostnader för kol
Elverket haft.
Fig. 5. Ugnsdelen av ett elektriskt uppvärmt gjutverk.
Formeln säger tydligare uttryckt:
Maximiavgiften utgår med 65 kr/kW. Skulle
maximala natteffekten ligga över maximala
dageffekten betalas skillnaden dem emellan med
75 % rabatt, alltså
6bAn-*(An-Ad) = MAn\3Ad
"Natten" börjar kl. 21 och slutar kl. 7.
Maximivärdena beräknas såsom medeltal av de fyra
högsta halvmånadsavläsningarna under året.
Förbrukningsavgiften utgår med 2,0 öre/kWh +
+ 0,035 öre/kWh för varje krona, som kolpriset
överstiger 20 kr/ton. För närvarande är K = 43
och förbrukningspriset blir då 2,8 öre/kWh med
0,5 öre rabatt för det som ligger över 2 500
utnytt-ningstimmar.
Fig. 6 visar en normal belastningskurva för en
daglig tidning med stor morgonupplaga och en
mindre landsortsupplaga på eftermiddagen.
För Dagens Nyheter är An ungefär 400 och
Ad ca 225. Ad skulle vara ännu lägre om inte
tryckningen av en del specialnummer på dagen
drivit siffran i höjden. Det är i alla fall en ganska
betydande skillnad mellan An och Ad, som
betalas med 75 % rabatt.
Topparna uppkomma då tryckeriet är i gång.
På natten gå tre pressar, drivna av var sin 150 hk
motor, på dagen en press.
Den totala energiförbrukningen vid Dagens
Nyheter var under 1940 en obetydlighet över
2 500 gånger maximieffekten, så att rabatt
erhölls på några 10 000-tal kWh.
Fig. 6. Normal dygnsbelastningskurva för stor dagstidning med huvudupplaga pd morgonen.
30 jan. 1943
57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
