Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 30 jan. 1943 - Tryckfärger. En översikt över utvecklingen före och under kriget, av Carl-Herbert Jacobson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskri ft
Fig. 3. 300 l
blandare för
tid-ningstryckfärg.
högre än exempelvis tidningstrycket. Speciellt
anmärkningsvärt beträffande färgerna är den
ökade användningen av kulörta färger i motsats
till de tidigare allenarådande, mörkbruna
färgtonerna. Detta sammanhänger givetvis med att
lämpliga färgstoffer numera stå till förfogande.
Rätt ingående försök ha gjorts med
framställning av djuptrycksfärger på emulsionsbasis, vilka
alltså endast innehålla mindre kvantiteter vanliga
lösningsmedel och som till stor del bestå av vatten.
"Därigenom bli de icke eldfarliga, och även i
prishänseende äro de att föredra framför de vanliga
färgerna. Fullt löst är dock detta problem icke,
och såvitt det är mig bekant, användas icke heller
f.n. dylika färger någonstans i Sverige. Under
nu rådande brist på lösningsmedel synes det dock
vara en lämplig forskningsuppgift att utarbeta
och utprova dylika färger.
Utvecklingen under kriget
Kriget har i fråga om tryckfärger likaväl som
all annan teknisk verksamhet skapat många nya
problem. Den i gång varande utvecklingen av
tidigare använda färger har i stort sett avbrutits,
och tryckfärgsfabrikanten har måst inrikta sig
på att utexperimentera färger, framställda av
ersättningsmaterial. Tack vare att importen av
linolja och linfrö någorlunda kunnat upprätthållas,
har tryckfärgsindustrien fått en tilldelning av
linolja, motsvarande ca 40 % av förkrigsbehovet.
Försöksverksamheten har därför i första hand
måst inriktas på att framställa så linoljefattiga
färger som möjligt, och man har i detta
hänseende kommit ganska långt. Svenska råvaror ha måst
tillgripas i så hög grad som möjligt, och här lik-
som på så många andra områden har den
svenska skogen och mera speciellt sulfatindustrien
varit en räddande ängel. Torkande oljor, som
delvis kunna ersätta linolja, ha således framställts
genom förestring av tallolja.
Beträffande tidningstryckfärgerna har utbytet
till svenska råvaror gått längst.
Tidningstryck-färg framställdes som bekant före kriget av
mineraloljor av olika slag. Numera utgöres
bindemedlet i tidningstryckfärgen av råvaror från
sulfatindustrien. Dels användes flytande
sulfatharts, dels också en speciell tryckfärgsolja,
tillverkad genom krackning av hartsbeck, vilket i
sin tur som bekant är en destillationsåterstod vid
framställning av tallolja ur flytande harts. Vid
framställning av tryckfärgsoljan sönderdelas
hartsbecket genom upphettning, varvid en tunn
olja avdrives. Denna olja förtjockas sedan
genom tillsats av icke krackat hartsbeck. Såväl
flytande harts som denna tryckfärgsolja ha dock
nackdelen av en synnerligen obehaglig lukt, som
torde vara alla tidningsläsare välbekant. Mycket
har dock gjorts för att minska den obehagliga
lukten, och de färger, som nu tillverkas, stå i detta
hänseende högt över de som man till en början
framställde. En annan nackdel med dessa
inhemska oljor är, att de på grund av sin karaktär
av mer eller mindre avfallsprodukter äro
synnerligen ojämna i sina egenskaper, vilket gör att det
ofta för färgfabrikanten är synnerligen svårt att
hålla färgkvaliteten exakt lika från gång till gång.
Tidigare användes för svart tidningstryckfärg
så gott som uteslutande amerikanskt gassot, s.k.
Carbon Black, vilket numera icke står att få.
Därför har det blivit nödvändigt att i stället
använda lampsot, som har avsevärt mycket lägre
färgstyrka och dessutom är av ojämnare kvalitet
än det amerikanska gassotet. Planer på
framställning av sot i Sverige ha varit uppe men ha, såvitt
det är mig bekant, icke kommit över
försöksstadiet.
I)en svenska tryckfärgsindustrien
Sveriges behov av tryckfärger täckes till största
delen genom den inhemska tillverkningen. De
svenska färgerna torde icke heller i allmänhet
anses vara de utländska underlägsna. De svenska
fabrikerna lia också under de senaste åren
nedlagt mycket arbete och stora kostnader på
forskningen och torde i förhållande till sin storlek
i detta hänseende väl kunna konkurrera med
utlandet. Det måste också anses vara av vital
betydelse, att en svensk tryckfärgsindustri hålles i
gång. De statliga myndigheterna lia också
uppmärksammat detta och ställt råvaror till
förfogande, så att tryckfärgsindustrien även i dag efter
41 månaders krig fortfarande kan tillgodose den
grafiska industrien i önskad omfattning, trots att
normalt så gott som samtliga råvaror importeras.
66
30 jan. 1943 66
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
