Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 30 jan. 1943 - Färg, färgfoto och färgtryck, av Ove Persson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskri ft
och färgsyntes tillämpas på ungefär samma sätt
inom alla grenar av den grafiska
reproduktionstekniken, är det egentligen endast vid djuptrijck
som en rent subtraktiv färgblandning kommer till
stånd, och färgdjuptrycket demonstrerar i
allmänhet på ett tydligt sätt den subtraktiva
färgblandningens fel och förtjänster. Mättade, mörka
färger återges ypperligt; färgrikedomen är stor i
mcl-lantonerna, men ljusa, klara färger komma sämre
till sin rätt. Kraften och färgstyrkan i den
uppkomna trefärgsbilden gör den vid andra
reproduktionsmetoder vanliga hjälpfärgen (svart)
obehövlig.
Autotypin i färgreproduktionen
De båda andra stora huvudgrupperna av
tryckmetoder, boktryck och litografiskt tryck, ha som
gemensam egenskap nödvändigheten att återge
halvtoner i eujfofz/piförfarande. På avtrycket från
en sådan tryckform ligger färgen i princip
överallt i ett lika tunt skikt, och ögats uppfattning av
bilden beror på rasterpunkternas olika
utsträckning i ytan. Ifråga om enfärgstryck kan man säga
att bilden uppstår genom en additiv blandning av
rasterpunkternas färg och det mellanliggande
papperets. Men vad inträffar, när enligt
trefärgs-principen gul, röd och blå rasterbilder tryckas
över varandra? En stunds eftertanke säger, att
bilden på papperet kommer att bestå av följande
olika element:
gula, röda och blå punkter;
där dessa delvis täcka varandra:
gult + rött = orange
gult + blått = grönt
blått + rött = "violett"
gult + rött + blått —"svart"
samt slutligen det pappersuiYa, som skymtar fram
mellan färgpunkterna.
I stället för subtraktiv blandning av tre färger
ha vi att göra med en additiv blandning av åtta
delfärger, vilka dock i sin tur delvis uppstått
genom subtraktiv färgblandning (av överallt lika
tjocka färgskikt). En sådan färgbild har de för
additiv blandning karakteristiska egenskaperna.
Biandfärgen blir ljusare och mindre mättad än
var och en av de ingående delfärgerna.
Färgrikedomen är ej fullt så stor som vid subtraktiv
blandning, men det uppnåeliga färgregistret är lättare
att behärska, ty vid additiv färgblandning är
endast den färgförnimmelse ögat erhåller av
delfärgen av någon betydelse, under det att formen
på dess spektralkurva ej spelar någon roll. En
tre-targsautotypi står därför oftast distinkt och klar i
de ljusa tonerna men verkar något tunn i
skuggpartierna. Vanligen kompletteras den därför med
svart som fjärde färg, vilken ger den behövliga
tyngden och samtidigt teckningen i bilden. Att
svart valts som fjärde färg är naturligt med
hänsyn till den text, som oftast måste tryckas i
någon färg tillsammans med illustrationen. Annars
skulle det nog många gånger med hänsyn till
utökningen av färgregistret vara önskligt att använ-
da andra fyrfärgskombinationer än svart pius de
tre normalfärgerna. I betraktande av det
fysiologiska färgseendets natur, som verkar att vara byggt
på blå-gul- resp. röd-grön-känslighet, är troligen
en verklig fyrfärgsreproduktion med användande
av just dessa fyra färger ägnad att ge bästa
resultatet. Härför fordras dock att färgreproduktionen
från början lägges om efter dessa grunder. Som
redan påpekats, arbetar man nu alltid efter
tre-färgsprincipen, även när tryckningen utföres i fle-,
ra färger. I litografiskt offsettryck är det inte
ovanligt att man använder både sex och flera färger.
Orsaken härtill är dock mera tryckteknisk än
reproduktionsteknisk, i det att offsettrycket som
sådant endast tillåter överförandet av en ganska
ringa färgmängd på papperet. För att få
tillräcklig färgstyrka kan man därför bli tvungen att ta
till två blåa tryck, två röda etc. I det
grundläggande reproduktionsarbetet utgår man alltjämt
från trefärgsprincipen.
Vid rasterreproduktion kompliceras
färgreproduktionen genom de interferensfenomen, som
alltid uppstå vid kombination av regelbundna
punkt- och linjesystem. Dessa moirébildningar
göra sig mest gällande vid tryck på slätt papper,
alltså i synnerhet vid boktryck på
konsttrycks-papper, under det att de bli mindre märkbara vid
tryck på matt papper. Det är just därför man vid
offsettryck kan använda ott större antal deltryck
än vid boktryck, då man kan få störande moiré
redan vid de vanliga fyra färgerna. För att göra
det uppstående mönstret så omärkligt som möjligt
begagnar man i allmänhet en vinkel av 30°
mellan rasterlägena för färgerna rött, blått och svart
under det att gult inskjutes i 15° vinkel mellan
ett par av dessa. Likväl och i synnerhet vid
återgivandet av bruna färger kan man få ett mycket
störande mönster, som dock ofta försvinner eller
i vart fall blir mindre framträdande om man
trycker den gula färgen sist. Detta är annars inte
vanligt. Om de använda tryckfärgerna vore rena
lasurfärger, skulle det för färgbildens uppkomst
vara likgiltigt i vilken ordning de trycktes, men
detta är ju långtifrån fallet. Med hänsyn till
"övertäckningsfelen" föredrar man att trycka
gult (eller svart och gult) som första färg.
Färgtryck i flerfiirgspress
Tryckningen utföres nu för tiden ofta i
två-färgspressar. Detta är naturligtvis till fördel både
för produktionsförmågan och med hänsyn till den
inbördes passningen mellan färgerna. Men ur
reproduktionsteknisk synpunkt är det att märka,
att de två tryckfärgerna, som samtidigt överföras
på papperet, icke lägga sig som två skikt över
varandra, vilket är fallet när den första får
fullständigt torka, innan den andra påföres. Det blir
i stället en direkt blandning av färgämnena inom
samma (ferniss-) skikt, och resultatet av denna
färgämnesblandning blir inte fullt detsamma som
vid den åsyftade subtraktiva färgblandningen
inom två från varandra skilda färgskikt. Det är
nödvändigt att taga hänsyn härtill vid
reproduktionsarbetet, och det oftast oundgängliga
provtrycket bör helst också utföras i tvåfärgspress.
72
30 jan. 1943 72
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
