Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 30 jan. 1943 - Lagbundenhet i typografin, av Bror Zachrisson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 13. Nyantikva och medicevalantikva. Observera de i
texten omtalade skillnaderna i staplar, härstreck,
schatteringar och ansvällningar!
Fig. Ii. Två [-mediæval-snitt,-]
{+mediæval-
snitt,+} om än
1 olika, kunna
väl samsas
som rubrik
och text.
de gyllene regler för god typografi, även 0111 de
endast i ett fåtal fall medvetet följas. Ett
uppslag om två sidor i en bok är utgångspunkten för
marginalernas inbördes förhållanden. De inre
äro var för sig smalast men bilda tillsammans ett
vitt fält, som är brett nog att skilja de båda
sidorna från varandra. Den övre är smalare än den
nedre; vore så ej fallet, skulle sidan se ut som
den hade fallit ner. Här spelar optiska centrum
in, liksom vid uppställningen av titelsatsen, vilken
ofta i svenska böcker är placerad alltför lågt.
Den asymmetriska typografin, som i vissa fall,
särskilt vid fotografiskt illustrerade arbeten, även
förekommer inom bokkonsten, tar mycket stor
hänsyn till den roll, som själva pappersytan
spelar. Denna får funktionen av ett typografiskt
element, som kan ge en kontrastverkan eller bilda en
bakgrund. Liksom kubismen fordrar denna
typografi av sin utövare ett stort mått av kunnande.
Här gälla visserligen inga traditionella regler,
men å andra sidan är just frånvaron av håll-
Fig. 16. Missriktad modernism. Raderna äro här alltför
breda och för lågt placerade.
punkter ofta en svårighet av stora mått. Istället
för att utgå ifrån ett visst schema för satsens
placering, går den "konstruktive" typografen till
grunden med textinnehållets innebörd och söker
att utan förutfattade meningar tolka detta
organiskt. Helt naturligt har denna inställning
tillfört typografin mycket av värde, såväl inom
bokkonsten som alldeles särskilt inom reklamen. Den
axiala uppställningen undvikes gärna, men häri
ligger en svaghet, som emellertid för närvarande
synes vara på retur.
Text
Hur klatschigt och elegant en textsida i en
reklambroschyr än är arrangerad, så är det dock
i första hand läsligheten, som avgör dess värde ur
typografisk synpunkt. För långa och för korta
rader äro ej tillrådliga. En rad om ca 8 ord
anses normal. Detta kan givetvis varieras inom
vissa gränser, men rader av över 12 ord äro oftast
svårläsliga och kortare rader än 5 ord bli på
grund av de ofta förekommande orddelningarna
tröttsamma.
Kompakt sats är, om typsnittet är stort i
förhållande till kägeln, tröttande. Ett behagligt
radavstånd är versalhöjden — då räknad från ver-
Fig. 15. Bokuppslag enligt gyllene snittet. Runt
ytterkanterna antydes den skärsmån, som måste räknas med om
boken skall bindas och alltså skäras.
76
Fig. 17. 1 detta fallet är sidan för läng och raderna för smala.
Denna uppställning kan emellertid vad radbredden beträffar
användas då klichéer förekomma i de yttre marginalerna.
30 jan. 1943
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
