Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 30 jan. 1943 - Lagbundenhet i typografin, av Bror Zachrisson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskri ft
Ficj. 5. Garamonds typer.
1500-talets början.
Fig. 7. Baskerville,
liksom Caslon, en
mellanform mellan
mediæval-och nyantikva.
Fig. 9. Robert
Thorne skapar 1810 i
England den feta
nyantikvan,
reklamens första typsnitt.
Fig. 10. Omkr. 1820
kommer
egyptienne-typen. Napoleons egyptiska fälttåg har inspirerat till namnet.
Fig. 11. Grotesktyper i
modern version.
prägel av akademisk grandezza. Skillnaden
mellan hårstreck och staplar är mycket markerad.
De förra ha smalnat av till tunna streck och de
senare ha gjorts kraftigare.
Under 1800-talet föddes accidenstyperna.
Först de feta typerna, 1810, naturliga
utvecklingsformer ur nyantikvan. Så egyptiennetyperna
1820 och därefter grotesktyperna 1830." Efter
denna period släpptes fantasin lös och vid
århundradets slut hade man en flora av allehanda
typografiska giftblommor, vilken dock genom
sekelskiftets renässans (William Morris) erhöll
sin välförtjänta gallring.
Vi befinna oss i ett eklekticismens tidevarv.
Funktionalismen har inom många områden
rensat bort en beklaglig slentrian och ersatt det
osakliga med det sakliga. Inom typografin har den
gjort mycket gott ■— främst som rengöringsmedel.
Den har emellertid inte tillfört oss något direkt
positivt nytt vad typsnitten beträffar. Vi
använda ett urval av de i ovan antydda översikt
upptagna typerna ännu i dag, och vi kunna göra det med
lugnt samvete, ty alfabetet tål inga revolutioner.
Nyskärningen av äldre typer har visat sig stå
rycken bättre i modern typografi än nyskapelser.
Grotesk och egyptienne ha under
funkisperio-den tagits fram och gjorts till vackra och
användbara typer. Några enstaka typsorter med verklig
individualitet ha också kommit fram, exempelvis
Candida och Elektra, båda från Amerika.
Vad som här med några få ord sagts om
bakgrunden till våra dagars typer avser inte att rikta
läsarens bildning med en skrifthistorik. Avsikten
är att ge en innebörd åt några av de viktigaste
typografiska reglerna, bl.a. dem som handla om
blandning av typer.
Fig. 6. Caslons typer satte sin prägel på Englands
typografi under lång tid.
Fig. 8. En av nyantikvans
mest kända typer —
Bodo-ni från omkr. 1800.
Typblandning
Som huvudregel gäller att man inte använder
!vå olika typkaraktärer som exempelvis
mediæval-antikva och nyantikva tillsammans. Dessa
bokstavsformer äro trots skillnader så likartade, att
en sammanblandning verkar frånstötande även
för en icke fackman. Och det är ju i första hand
icke fackmän man får ta hänsyn till. När det
gäller böcker, är enhetligheten en viktig
förutsättning för ett gott resultat. Så få olika grader
som möjligt och helst en och samma typsort böra
användas. Titelsidan är dock ett område, där
typografen har möjlighet att låta sin personlighet
komma till uttryck. Kontrastverkan kan ofta
vara önskvärd. Feta rubriker, titelrader och
underskrifter äro helt visst tillåtna, liksom även
dekorativa arrangemang av paginasiffror och
kolumntitlar.
Men även inom kontrastens ram gäller
homogenitetens norm. Man använder inte en fet
nyantikva tillsammans med en normal mediævaltyp.
En grotesk eller egyptienne kan emellertid
samordnas med andra typer, ty här föreligger en så
prononcerad kontrast att denna genast uppfattas
som en medveten avsikt. Dock bör man inte i
böcker använda större grader av dylika
rubrik-typer tillsammans med antikvasnitt utan hålla
sig till smågrader, helst feta.
Balans
Den axiala eller symmetriska typografin
arbetar med tänkesätt, som i mångt och mycket
härstamma från arkitekturen — i synnerhet
renässansens. Optiska centrum har en stor betydelse
vid sidans avvägning.
Det gyllene snittets proportioner äro fortfaran-
Fig. 12. Elektra, en modern och ganska självständig
skapelse. Observera den läsliga kursiven!
30 jan. 1943
75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
