Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 30 jan. 1943 - Bokbinderiets utveckling från hantverk till industri, av Sven Dahlbäck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskri ft
Fig. 5. Pärmgörningsmaskin.
emellertid blott användas vid mycket stora
bokupplagor och ha därför ännu ej kommit till
någon större användning i vårt land utan
förekomma endast vid ett fåtal bokbinderier för
framställning av katalogarbeten.
Häftning
Denna verkställes vid rent hantverksarbete i
häftlådor, i vilka arken för hand hophäftas mot
uppspända häfttrådar. Vid industriell drift
användas häftmaskiner, fig. 3, i vilka arken sys fast
vid varandra med linnetråd. varvid samtidigt en
vävstrimla eller både vävstrimla och tvärgående
band fästas vid bokens rygg. Inmatningen av
arken sker för hand; en del maskiner äro
konstruerade för häftning av två böcker samtidigt,
varvid häfterskan måste verkställa inmatningen
med båda händerna. Kapaciteten hos dessa
maskiner är emellertid begränsad till den hastighet,
med vilken en skicklig arbeterska kan utföra
inmatningen. Denna tillgår nämligen så, att hon
lägger arket på maskinens häftbord, vilket endast
för ett kort ögonblick kan ta emot arket under
sin fram- och tillbakagående rörelse i maskinen.
För att få ökad kapacitet har därför under senare
år konstruerats maskintyper med särskilt
inmatningsbord, på vilket häfterskan för hand placerar
arket, som sedan med stor hastighet automatiskt
föres över till det rörliga häftbordet. Denna
maskintyp benämnes halvautomatisk. Alltjämt
återstår att konstruera maskiner med helautomatisk
iläggning, så att en häfterska är i stånd att sköta
flera maskiner samtidigt.
Limning
Detta arbetstempo, som bibehållit sin
ursprungliga karaktär och alltjämt utföres som handarbete
på så sätt att man först jämnstöter boken, och
därefter med en pensel inarbetar limmet i dess
rvgg. varefter böckerna uppställas i bokstötar
med det antal böcker i höjd, som passar för nästa
arbetstempo.
Rundskärning
Denna utfördes förr i handskärmaskiner,
varvid bokstötens över-, under- och framsnitt skuros
i skilda tempon. Dessa skärmaskiner blevo först
motordrivna varefter steget togs till
tre-snittsskärmaskinen, vilken visserligen endast skär ett snitt
i taget, men där boken är insatt i en mall, som
medelst handgrepp kan vändas så att de tre
snitten kunna skäras i snabb följd. Dessutom
användas i större bokbinderier
tre-knivsskärmaskiner, i vilka alla tre snitten skäras samtidigt, fig. 4.
Snittbehandling
Guldsnitt, marmorerade, färgade och sprängda
snitt utföras alltjämt fullt hantverksmässigt.
Särskilt guldsnittsmakarens yrke kräver stor
skicklighet av sin utövare. Framställningen av ett
guldsnitt tillgår på så sätt, att, under det att
boken är inspänd i en pressram, dess snittytor
först skavas och slipas så att de bli alldeles släta,
varefter de "grunderas" med ett äggvitepreparat,
vilket möjliggör att det O.0004 mm tjocka
bladguldet, som därefter pålägges, fastnar på snittet. Som
avslutning gnidas ytorna med agatsten för att få
guldets metallglans att framträda.
Framställningen av marmorerat, färgat och
sprängt snitt kan ej här närmare behandlas. Vid
marmorering doppas snittet i ett färgbad i vilket
färger kunna anbringas i olika mönster. Det
färgade snittet erhålles helt enkelt genom att färg
påstrykes med en svamp e.d. Med sprängt snitt
avses att detta är försett med täta, fina färgstänk.
Rundning och falsslagning
Under hantverkets tid utfördes rundning och
falsslagning genom att man med en hammare
bearbetade den limmade bokryggen, så att den blev
rundad och erhöll falsar. Dessa två tempon ske
nu i rundningsmaskiner och
falsslagningsmaski-ner, vilka emellertid blott äro hjälpmaskiner vid
ett i övrigt manuellt utfört arbete. Dock finnas
i de större bokbinderierna kombinerade
rund-nings- och falsslagningsmaskiner, i vilka boken
insättes för hand, varefter arbetet utföres fullt
automatiskt så att båda arbetstempona utföras på
en gång. Dylika maskiner lämpa sig dock endast
för viss massproduktion, varför de aldrig helt
kunna ersätta de ovan nämnda hjälpmaskinerna.
Fig. 6. Pressförgyllning. I förgrunden maskinpressar, i
bakgrunden handpressar.
82
30 jan. 1943 82
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
