Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. 13 febr. 1943 - Gamla goda spår, av Torsten Gårdlund - Meddelande från Stål- och Metallnormskommittén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
till hat och avsöndring mellan jordens olika
länder, då däremot fri handelsförbindelse avser
ömsesidig fördel och knyter band av vänskap och
gemensamma intressen mellan folken. Och dessa
välsignelserika frukter måste allt mer och mer
uppkomma såsom en följd av själva
grundprinciperna för handeln, vilka icke äro några andra
ån dessa: låtom oss arbeta gemensamt med
förenade krafter; låtom oss efter eget gottfinnande
fördela de olika slagen av arbete, allt efter som
naturliga förhållanden och fallenheter göra det
lättast och lämpligast; och låtom oss sedan
fredligt utbyta produkterna av vår verksamhet. I
dessa enkla satser — oändligt viktiga och
välgörande, just till följd av sin enkelhet — ligger
det stora medlet till odlingens och välmågans
framsteg, ty isolerad och överlämnad endast åt
sina egna individuella krafter är människan
otroligt arm och hjälplös; och det är alltså genom
handelns och industrins frigörelse från
onaturliga fjättrar och genom den härmed förenade
livligare gemenskapen mellan alla civiliserade
folkslag, som man i främsta rummet kan påräkna en
utbredning i stort av mänsklig odling och
upplysning samt av sundare politiska åsikter."
En stor marknad 1 ett litet land
Ett viktigt samtidsproblem rör det fortsatta
utvecklandet av hemmamarknadsindustrin, i första
hand den del som är inriktad på tillverkning av
konsumtionsvaror. Det viktigaste spörsmålet
förefaller mig här vara, hur man skall kunna skapa
en stor marknad i ett litet land, dvs. hur den
splittrade inre marknaden skall kunna göras så
enhetlig, att även tillverkningen av kläder, möbler,
husgeråd och sådana förbrukningsvaror skall
kunna uppnå stordriftens ekonomiska fördelar.
Några av de inhemska
konsumtionsvaruindu-strierna voro faktiskt under sina tidigare år i
högre grad inställda på standardtillverkning än
vad de senare ha blivit. Det gäller exempelvis den
tidigaste möbelindustrin, som under slutet av
1880-talet i väldiga massor tillverkade pinnstolar,
på den tiden en standardvara i de enkla svenska
hemmen. Det gäller också konfektionsindustrin,
som vid sitt genombrott för ett femtiotal år sedan
främst tillverkade arbets- och gångkläder för män
i billiga och enkla typer och även sömnadsvaror
för kvinnor. I båda dessa fall voro de industriellt
tillverkade produkterna från början så
underlägsna hantverksvarorna i kvalitet, att deras
försäljning var begränsad till de ekonomiskt svagare
befolkningsskikt, där man inte fick fästa sig vid
att samma vara såldes till alla ens grannar. Med
förbättrade tillverkningsmetoder utjämnades
emellertid klyftan mellan de från början
föraktade fabriksvarorna och de fina
hantverksprodukterna. Fabriksvarorna började köpas även av de
bättre situerade, och samtidigt började de
tillverkas i mera varierande typer, så att olika
smakriktningar kunde tillfredsställas och varorna inte
vulgariserades genom att vara enhetliga. Därtill
kom, att när nya företagare strömmade till, de
försökte skilja sina varutyper från de övriga
typerna i akt och mening att arbeta upp en
marknad för just sin variant. Man får föreställa sig,
att utvecklingen till det nuvarande tillståndet på
många av hemmamarknadens områden följde
dessa linjer.
Ofta hör man den satsen, att industrin har till
uppgift att tjäna konsumenterna. Men man blir
förvånad, när man upptäcker, hur litet industrin
alltjämt vet om behoven och önskemålen hos de
konsumenter den vill tjäna. I detta avseende ha
framstegen inte varit stora, sedan den tid då de
svenska konsumtionsvaruindustrierna började sin
frammarsch. Det ter sig som en framtidsuppgift
både att genom marknadsundersökningar ta reda
på konsumenternas behov och att genom
upplysning hjälpa dem till förnuftiga köpvanor.
Jag har med detta velat visa hur några av nuets
problem i svenskt industriliv äro sammanknutna
med det förgångna. Om man i vanlig mening
kan sägas lära av denna historia, vet jag inte. Men
på något sätt tycker jag att den ger tillförsikt
inför framtiden.
Meddelande från
Stål- och Metallnormskommittén
DK 568.516
Förslag till standard för arineringsstàl
Inom Svenska Betongföreningen har utarbetats ett
förslag till standarddiametrar för armeringsstål. Förslaget
har sedermera kompletterats med toleransbestämmelser
hämtade från de internationella förslagen (ISA 17/440).
Rörande diameterurvalet hänvisas intresserade till en
artikel "Förslag till standardisering av diametrar för
armeringsstål", av kapten S O Asplund, införd i Betong 1942,
nr 1. Härutöver är endast att tillfoga att diametrarna
överensstämma med ISA-förslaget såtillvida att samtliga
föreslagna dimensioner återfinnas i ISA 17/440, men detta
innehåller dessutom ett antal dimensioner som här icke
ansetts erforderliga. I jämförelse med DIN 488,
"Rund-stahl gewalzt für Eisenbeton", uppvisar förslaget de
skiljaktigheter, alt medan den tyska normen upptager 18
Nominell diameter’ mm [-Minimi-area*-] {+Minimi- area*+} cm Minimivikt1 kg/m [-Maximi-vikt"-] {+Maximi- vikt"+} kg/m [-Diameterskillnad1-] {+Diameter- skillnad1+} mm
6 0,238 0,187 0,260 1
10 0,709 0,556 0,680 1
16 1,89 1,48 1,68
25 4,71 3,70 4,00 2
10 12,1 9,50 10,2 3
8 0,442 0,347 0,445 1
12 1,04 0,815 0,963 2
19 2,69 2,11 2,34 2
32 7,66 6,02 6,62 3
50 19,0 15,0 15,9 3
(5) 0,159 0,125 0,187 1
(7) 0,332 0,260 0,347 1
(14) 1,43 1,12 1,30 2
(22) 3,63 2,85 3,12 2
(28) 5,83 4,57 5,10 3
(36) 9,75 7,66 8,33 3
1 De med fetstil tryckta diametrarna skola användas i
första hand. Diametrarna inom parentes böra endast i
nödfall tillgripas.
2 Minimiareorna samt viktuppgifterna (sp. vikt 7,85) ha
uträknats på grundval av följande toleranser: ± 0,5 mm för
nominell diameter 5—25 mm, ± 0,75 mm för nominell
diameter över 25 mm.
s Diameterskillnad avser skillnaden mellan ett tvärsnitts
största och minsta diameter, varvid smärre grader ej beaktas.
119 27 febr. 1943.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
