Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. 20 febr. 1943 - Forskningen som underlag för industriell utveckling. Mo & Domsjö AB, av Edvin Adner - Forskningen som underlag för industriell utveckling. Den ekonoiska forskningen, av Ingvar Svennilson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
stånd en spritfabrik, som kunde utnyttja sockret i
sulfitluten. Att bolaget hade mycket stora svårigheter att få
statsmakternas medgivande att bygga denna spritfabrik,
som nu är Sveriges största — den gör bortåt 8 miljoner
liter per år — det är allmänt känt. Under det att Mo
och Domsjö genom laboratorieundersökningar redan i
mitten på 1930-talet kommit underfund med att ur
sulfitspriten kunde framställas en mängd för vår svenska
hushållning mycket nyttiga produkter, hade man nog på de
flesta andra håll den uppfattningen att bolaget i
verkligheten endast hade för avsikt att konkurrera med de gamla
spritfabrikerna.
Den misstanken är numera vederlagd. Vi förbruka nu
själva nära 4 000 000 liter 95 %-ig sprit i den kemiska
industri, som vuxit upp här och som grundar sig på
cellulosa, sprit, klor och alkali som råvaror.
Jag för min del är övertygad om att den
organisk-kemiska industri, som baseras på dessa råvaror, har sin
rätta plats i Norrland, men då fordras det också att den
teknisk-vetenskapliga forskningen vid fabrikslaboratorierna
liksom även vid de teknisk-vetenskapliga institutionerna
inte får stanna av.
Edvin Adner
Fig. 3. Destillationskolonner i organisk-kemiska fabrikerna
i Domsjö. Destillationer utgöra ett viktigt led i de flesta
organisk-kemiska tillverkningsmetoder.
Men cellulosan började så småningom göra även andra
landvinningar. Förut hade den huvudsakligen använts till
papper, men på 1920-talet började den tjäna ett annat
ändamål: den blev råvara för konstsilke. Åt
konstsilke-industrien kanske man bör ge äran av att ha givit de flesta
impulserna till den cellulosaforskning, som nu bedrives
allt intensivare vid våra fabriker i Sverige och icke minst
i Domsjö. När så Mo och Domsjö AB hade beslutat
anlägga en fabrik för framställning av klor och alkali funnos
alla förutsättningar för en silkesmasseindustri vid
Doin-sjö. Men redan innan den fabriken var färdig hade vi
ined stöd av importerade kemikalier genom leveranser till
kunder ute i världen fått slutgiltig bekräftelse på att den
norrländska granen på ett utomordentligt sätt lämpade sig
såsom råvara för konstsilke såväl som stapelfiber, som
cellullen kallades i början av 1930-talet.
Jämsides med cellulosaforskningen undersöktes nu vid
våra laboratorier också möjligheterna att tillvarata
avfalls-lutarna från bolagets sulfit- och sulfatfabriker. Det blev
allt mor klart för oss att dessa lutar borde kunna bli en
förnämlig råvara för en organisk-kemisk industri. Men
då framstod också såsom en nödvändig åtgärd att få till
Fig. i. 1 radioprogrammet redogjorde civilingenjör Sixten
Ulfsparre för de aktuella forskningsuppgifterna i
cellulosalaboratoriet vid Domsjö Sulfitfabrik. Bilden visar
slutblekning av konstsilkemassa i holländare.
Den ekonomiska forskningen
DOCENT INGVAR SVENNILSON, STOCKHOLM
DK 330.001.5
Det är en allmänt erkänd sanning, att de
tekniska framstegen utgöra en av de viktigaste
drivkrafterna för det ekonomiska framåtskridandet.
Teknikens utveckling har liknats vid ett träd,
som ständigt tillväxer på så sätt, att från varje
uppfinning grenar ut sig tekniska nyheter, som
komma till stånd genom forskning och
experiment. Ett träds tillväxt bestäms emellertid inte
endast av dess inre växtkraft utan även av den
yttre miljön. På samma sätt är tekniken för sin
utveckling beroende av den ekonomiska miljö, i
vilken den växer fram. Det har väl alltid varit
så, men beroendet har blivit mera utpräglat
sedan den tekniska forskningen i högre grad blivit
en organiserad verksamhet, som drar
betydande kostnader.
Teknik och ekonomi äro emellertid än mer
beroende av varandra när det gäller att omsätta
de tekniska kunskaperna i praktiken. De
tekniska framstegen öppna visserligen möjligheter
att framställa nya varor och genomföra
produktionen på nytt sätt, men ännu återstår att bland
dessa möjligheter urskilja de produkter, som
kunna finna en lönande avsättning på
marknaden. Det gäller vidare att finna de rätta
vägarna till denna marknad och att framställa den
nya produkten så billigt som möjligt. De tekniska
nyheterna måste med andra ord exploateras, för
att använda en något krass term. Det har i själva
verket i teknikens historia varit en mycket vanlig
företeelse att nya uppfinningar länge legat
värdelösa, innan de tagits om hand av någon, som haft
den rätta blicken för deras ekonomiska
utnyttjande.
I ett näringsliv med fri företagsamhet är det i
främsta rummet företagarens uppgift att finna de
124
27 febr. 1943.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
