- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Allmänna avdelningen /
125

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. 20 febr. 1943 - Forskningen som underlag för industriell utveckling. Den ekonoiska forskningen, av Ingvar Svennilson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk. Tidskrift

ekonomiskt lönande kombinationer, som den nya
tekniken möjliggör. Lyckas han därmed, gör
ban en ekonomisk vinst, samtidigt med att
ban befrämjar det ekonomiska framåtskridandet.
Misslyckas han, uppstår vad man brukar kalla
en felinvestering, en produktionsapparat blir
stående och kan icke givas en lönande
användning.

Den moderna industriens ekonomiska
förutsättningar äro så mångskiftande, att företagaren,
liksom han stöder sig på specialiserade tekniker,
måste lita till forsknings- och utredningsarbete
av specialiserade ekonomer.

Den ekonomiska forskning, som industrien för
sin utveckling behöver, har två olika sidor. Den
ena vetter mot företagets omgivning, dess
marknader, den andra mot företagets inre ekonomiska
problem.

Vad först gäller industriens marknader
föreligga för den ekonomiska forskningen mycket
omfattande arbetsuppgifter. Industriföretagen
äro alla infogade i ett växlande
konjunktursammanhang av mycket invecklad art, växelkurser,
statens utgifter och beskattning, låneränta,
prisnivå och byggnadsverksamhet påverka på olika
sätt de marknader, som varje enskilt företag är
beroende av. Just nu är det av särskild vikt för
svensk industri att få större klarhet rörande den
utveckling, som kan tänkas följa efter ett slut
på kriget. Som bekant följde efter fredsslutet
1918 en kort men hektisk inflationskonjunktur
och därefter en kris med våldsamt prisfall. Alla
äro väl inställda på att en sådan utveckling
denna gång måste undvikas, men industrien
skulle säkerligen vilja veta mera om de
utvecklingsmöjligheter, som kunna erbjuda sig. Det är
konjunkturforskningens uppgift att, så långt sig
göra låter, klargöra tendenser och sammanhang
av denna art.

Men samtidigt med de kortsiktiga
konjunkturförändringarna pågå också mera omärkligt
ständiga förskjutningar i näringslivets grundläggande
ekonomiska struktur. Jag skall här endast erinra
om de pågående förändringarna i den svenska
befolkningens storlek och sammansättning, som
under de senare åren tilldragit sig så stor
uppmärksamhet. De komme exempelvis att helt
förändra industriens tillgång på arbetskraft,
efterfrågan på bostäder samt industrisamhällenas
tillväxtmöjligheter och därmed också valet av plats
för nya industriföretag. Genom att klarlägga
dessa förändringar kan en grundval skapas för
ett bedömande av industriens
utvecklingsmöjligheter på längre sikt.

Vid sidan av dessa allmänna konjunktur- och
strukturstudier krävas mera speciella studier av
utvecklingen på olika marknader.
Exportindustrien behöver kännedom 0111
marknadsutvecklingen i de transoceana länderna;
hemmamarknadsindustrien om möjligheterna att upparbeta
en större marknad inom landet. Speciella
metoder för marknadsundersökning ha utvecklats,
vilka avse att ge svar på sådana frågor som dessa:
Vad finns det för avsättningsmöjligheter för
kon-fektionssydda billiga barnkläder? Och: På vilka
vägar skall man bäst nå denna marknad?

Men den ekonomiska forskningen ägnar sig
även åt den industriella företagsamhetens inre
problem, och då framförallt företagens
kostnadsförhållanden och organisation. Denna
företagsekonomiska forskning är nära anknuten till
det praktiska arbetet med kostnadsberäkning,
bokföring och statistik, som utföres inom
företagen. De därmed sammanhängande problemen
äro emellertid i regel likartade för flera företag,
särskilt gäller detta inom samma bransch. Den
tkonomiska forskningen har i samarbete med
experterna ute i industriföretagen gripit sig an
med sådana gemensamma företagsekonomiska
frågor. Av särskild betydelse ha de
undersökningar varit, som givit till resultat enhetliga
grunder för kostnadsberäkning, och som
därigenom ha möjliggjort jämförelser av företagens
produktionskostnader.

En annan viktig uppgift är att kartlägga olika
branschers struktur vad gäller produktionens
fördelning på olika enheter, dessa enheters
specialisering på olika produkter samt slutligen
varornas väg från producenten till konsumenten.
En sådan kartläggning är av särskild betydelse
i sådana branscher, som äro sammansatta av
många små företag, och där den enskilde
företagarens överblick över förhållandena inom
branschen är begränsad. Kartan över branschen
ger den enskilde företagaren en exakt bild av
var hans företag står i förhållande till övriga
producenter, varudistributionen ocli
konsumenterna. Den kan därför bilda en lämplig grundval
för ett samarbete mellan de enskilda företagen,
som kan leda till en mera ekonomisk utformning
av produktionen inom branschen.

Tanken på att utnyttja den ekonomiska
forskningen som ett stöd för den industriella
företagsamheten är relativt ny, och mycket återstår ännu
att göra på detta område. Den svenska
industrien har emellertid alltmera fått upp ögonen för
att den måste skaffa sig en ingående orientering
om sina yttre och inre ekonomiska förutsättningar
för att kunna fylla sin uppgift som den
dominerande näringsgrenen i landets ekonomiska liv.

I utlandet är det icke ovanligt att större
industriföretag hålla sig med egna ekonomiska
forskningsavdelningar. Exempel finnas på
storföretag, vars avdelning för konjunktur- och
marknadsundersökningar omfattar ett hundratal
personer, varav ett tjugutal med hög ekonomisk
utbildning. Med den struktur, som kännetecknar
vårt näringsliv, har det emellertid, liksom
beträffande den tekniska forskningen, visat sig
lämpligt att hålla samman arbetet inom institutioner,
som kunna ta upp problem, gemensamma för hela
branscher eller för bela industrien.
Kännetecknande för arbetet inom dessa forskningsinstitut
är den nära kontakt, man söker hålla med
verksamheten ute i industriföretagen. Tack vare
denna kontakt kan forskningen inriktas på
problem, som äro av särskild betydelse för industrien.
Samarbetet mellan det praktiska näringslivet och
den ekonomiska forskningen bidrar också till att
sprida kännedom om det vetande och de uppslag,
varav en rik fond finnes samlad ute i
näringslivet.

125 27 febr. 1943.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:27:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1943a/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free