Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. 6 mars 1943 - Exporten och framtiden, av T Vinell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
varor likvärdiga produkter, ha säkerligen i
åtskilliga fall surrogattillverkningar upptagits ocli in
arbetats på marknaden. Även dessa kunna utgöra
en allvarlig konkurrens gentemot de
återvändande svenska varorna, särskilt om de beredas
handelspolitiskt skydd. I vårt eget land hör man
ej sällan talas om nytillverkningar, som
ursprungligen voro att betrakta såsom surrogat, men som
utvecklats relativt bra och nu väntas få en viss
bestående betydelse — jag behöver endast erinra
om den nya konkurrens i form av olika
ersättningsprodukter, som de utländska mineraloljorna
komma att möta i Sverige efter kriget:
gengasdrift. elektrifierade fordon och t.o.m. en svensk
skifferolja.
Även om någon konkurrensproduktion ej
uppstått hos våra tidigare kunder, ha vi likväl att
räkna med allehanda svårigheter. I många fall
ha andra leverantörer lyckats erövra våra gamla
avsättningsområden. Som exempel kan nämnas
de nordamerikanska cellulosaproducenterna, vilka
utbyggt sina industrier i stor stil och för
närvarande behärska hela den för vår betydelsefulla
cellulosaexport så viktiga amerikanska
marknaden. Ett liknande läge torde vår ävenledes
mycket värdefulla stålexport komma att råka på
och detsamma gäller en hel rad andra
exportgrenar.
När den svenska exporten åter når kontakt
med sina förkrigsmarknader, väntar sålunda där
på många och för vår export utslagsgivande
områden skarp konkurrens från nystartade eller
utvidgade industrier, som installerat sig under
avspärrningstiden.
Vid sidan av denna nya konkurrens, som torde
komma att visa sig mycket kännbar för flertalet
av våra exportgrenar, har man att befara
betydande efterkrigssvårigheter på de handels- och
valutapolitiska områdena. Man måste bl.a. räkna
med att den internationella handeln i sin helhet
kan komma att allvarligt störas av våldsamma
fluktuationer i de internationella växelkurserna,
såsom fallet var efter det förra världskriget.
Vidare har man anledning befara en skärpt
bilate-rism i handelsutbytet. Det har nämligen genom
clearingavtal och andra anordningar allt mer
blivit regel i den internationella handeln, att
varuutbytet värdemässigt sett skall gå jämnt upp med
varje särskilt land, medan man förr i världen,
då fria internationella betalningsmetoder
allmänt tillämpades, kunde ha exportöverskott på
vissa länder och importöverskott på andra. Skall
man tvingas att ha en utjämnad handel med var je
särskilt land, blir världshandeln givetvis mycket
mindre än om man endast behöver utjämna sin
totala export med sin totala import. Under
normala förhållanden ha vi exempelvis ett mycket
stort exportöverskott i vår handel med England,
och vi ha kunnat använda betalningen härför till
att köpa varor från vilket annat land som helst.
England, som före kriget liade stora
ränteinkomster från sina omfattande kapitaltillgångar i
andra länder jämte betydande inkomster från sin
stora handelsflotta, kunde då rentav tillåta sig
en mycket avsevärd tilläggsimport utöver den
egna totalexporten. Under kriget har England
emellertid redan gjort av med det mesta av sina
tidigare kapitaltillgångar i utlandet och dessutom
förlorat en avsevärd del av sin handelsflotta.
Röster höras nu från England, som förklara att
landet med anledning härav efter kriget icke
längre kommer att kunna hålla sig med ett
allmänt importöverskott. Om detta visar sig bli
fallet, kommer vår export nog dessvärre att få
känna av det rätt eftertryckligt. Ju friare de
internationella handels- och betalningsförbindelserna
komma att gestalta sig, desto gynnsammare bli
emellertid förutsättningarna för utrikeshandeln i
allmänhet ocli därmed också för den svenska
exporten.
Det är emellertid ej blott i utlandet, som vi ha
att söka efterkrigstidens problem för den svenska
exporten. Stora problem vänta på sin lösning
även inom våra egna gränser. Det gäller efter
kriget att demobilisera ej blott den militära utan
också den ekonomiska försvarsberedskap, som vi
nu ha. Helt naturligt liar kriget här hemma
skapat åtskilliga nytillverkningar, som även höra
framtiden till, men det kommer att bli ett svårt
och bekymmersamt arbete, när allt det övriga
skall rensas bort. Skall Sverige efter kriget med
framgång kunna göra sitt återinträde på
världsmarknaden, måste vi emellertid kunna bjuda
konkurrensmässiga priser. En förutsättning
härför är att levnadskostnaderna och övriga
produktionskostnader i vårt land ej bli onormalt höga.
Detta riskera vi emellertid, om vi med konstlade
medel söka att utöver en viss övergångsperiod
hålla i gång den dyrbara självförsörjning, som
kriget påtvingat oss.
Här har nu berörts en del av de svårigheter,
som vänta den svenska exporten efter kriget. Vi
ha emellertid också vissa gynnsamma faktorer
att räkna med, när vi skola möta dessa
svårigheter. Kriget måste uppenbarligen följas av ett
omfattande och långvarigt
återuppbyggnadsarbete. Därvid behövas järn och trä och
produkter av dessa råvaror, dvs. just vad som utgör de
viktigaste svenska exportartiklarna. Sverige
kommer därför att kunna bjuda efterkrigsmarknaden
mycket av vad som blir mest efterfrågat ocli
torde därför, alla svårigheter till trots, ha utsikter
att kunna på rimliga villkor finna avsättning för
sina produkter. En förutsättning härför är
emellertid, att de länder, som behöva våra produkter,
också äro i tillfälle att betala dem, dvs. att de
kunna finna avsättning för sina egna exportvaror.
Den internationella handeln måste sålunda
komma igång mera allmänt. Intill dess detta blir
fallet, liar man säkerligen att räkna med en nog
så bekymmersam ocli sannolikt långvarig
övergångstid.
Som positiv tillgång vågar man kanske också
räkna den hårdhänta läxa vi fått av
mellankrigs-perioden, vilken i stort sett kännetecknats av
arbetslöshet, valutasvårigheter och
affärsdepression. Mellankrigsperioden har lärt oss, att en
oundgänglig förutsättning för en blomstrande
utrikeshandel är ett förtroendefullt internationellt
samarbete, som möjliggör en stabilisering av de
internationella växelkurserna och ett avskaffande
av den statliga reglering av utrikeshandeln, som
138
27 fehr. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
