Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. 6 mars 1943 - Exporten och framtiden, av T Vinell - Export. SKF, av Harald Boman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
tagit formen av import- och valutarestriktioner.
En utveckling mot ett dylikt samarbete skulle
ingenstädes hälsas med större glädje än i Sverige,
som mer än flertalet andra länder behöver ha
hela världen som sin marknad för att kunna
bereda sin befolkning en tillfredsställande
levnadsstandard. Ett gott tecken utgöra de officiella
uttalanden, som gjorts från olika håll om att
friare handelsförbindelser länderna emellan
utgöra ett av fredsmålen. Men tyvärr är på detta,
liksom så många andra områden, praktiken
oändligt mycket svårare än teorien.
Då vi sålunda under alla omständigheter måste
räkna med stora svårigheter för vår export efter
kriget, är det av största vikt, att vi icke nu lägga
större hinder i vägen för exporten än vad som är
absolut oundgängligt. I dag kunna vi lätt sälja
våra exportvaror på de begränsade marknader,
som efter avspärrningen i april 1940 stå oss
tillbuds, men den inträdda knappheten på råvaror,
bränsle och arbetskraft tvingar till återhållsamhet
vid beviljandet av exportlicenser, särskilt om vä
ej kunna påräkna fullgoda utländska produkter i
utbyte. Härvid får man emellertid icke ensidigt
beakta dagens inhemska försörjningssynpunkter
utan måste också bereda våra på export inställda
industrier möjlighet att säkra sig en kundkrets
för framtiden på de marknader, som nu ligga
inom räckhåll. Även därutöver behöva
exportföretagen få tillfälle att öka sin avsättning, så att
de kunna upprätthålla sin produktion i rimlig
omfattning och konsolidera sin ställning inför
den skärpta internationella konkurrens, som är att
vänta. Det synes vara klok politik att nu hellre
söka skära ner anspråken, när det gäller den
inhemska försörjningen, än att alltför mycket
bromsa utförseln av våra typiska svenska
exportprodukter, såsom trävaror, cellulosa, papper, järn
och stål, maskiner och verktyg. Om man kan
räkna på förståelse härför hos allmänheten, skulle
nog våra myndigheter vara beredda att även i
dagens bekymmersamma läge ta ökad hänsyn till
exporten för att därmed tillgodose morgondagens
vitala intressen.
Handelsrådet Vinells föredrag illustrerades av
uttalanden av direktör Harald Boman, SKF, Göteborg, som
redogjorde för hur SKF har byggt upp sin
försäljningsorganisation, och av disponent Hans von Kantzow i
Bultfabriks AB och AB Kanthal, Hallstahammar, som
talade om den exportindustri, som grundats på
Kanthal-legeringarna. Dessa två anföranden återges här nedan.
Dessutom intervjuades disponent Christian
Stor-johann och civilingenjör Töre Nilsson om
tillverkningen av silkescellulosa vid Billerud.
SKF:s marknad omfattar industri och transportväsen i
hela världen. För närvarande ha vi bortåt 150 000 aktiva
kunder. Men endast en ringa del av alla dessa köpare har
självmant kommit till oss. Den största delen har
förvärvats genom mångårigt, intensivt arbete av SKF:s
internationella försäljningsorganisation.
Innan jag nu går närmare in på hur försäljningsarbetet
är organiserat, vill jag klarlägga ett par saker:
Den ena gäller den här i Sverige tämligen utbredda tron,
att SKF har nära nog monopolställning beträffande
kullager. En sådan uppfattning är alldeles felaktig. Det
finns nämligen ute i världen ett tjugotal stora och ännu
flera mindre, konkurrerande företag, vilkas sammanlagda
produktion är kanske tio gånger så stor som
göteborgsfabrikens. Vi ha därför att kämpa mot hård konkurrens
i nästan alla länder. Att SKF —- glädjande nog — är ett
av de ledande, för att icke säga det ledande företaget i
branschen, beror på många omständigheter. Först och
främst ett utomordentligt råmaterial i vårt eget stål;
vidare: lämpliga lagerkonstruktioner, rationella
tillverkningsmetoder och avgörande tekniska insatser på
lagringsteknikens område; samt sist men icke minst en aktiv,
planmässigt arbetande exportförsäljningsorganisation.
En annan sak, som kanske behöver klargöras, är den,
att även om det alltid har existerat en viss efterfrågan
på våra produkter — dels från dem, som redan ha
standardiserat användning av kullager i sina maskiner m.m.,
dels från dem, som behöva ersätta förbrukade lager med
nya — så är deri marknaden, åtminstone i detta
sammanhanget, inte det väsentligaste.
Av vida större betydelse är den marknad, som vinnes
därigenom att SKF på sitt område spelar pionjärens roll.
Den tekniska forskningen inom SKF har nämligen lett till
att helt nya lagertyper ha skapats. Det på mycket bred
bas lagda, tekniska undersökningsarbetet har möjliggjort
användning av kullager och rullager på många nya
områden, och försäljningsorganisationen har, i intimt sam-
Fig. 1. SKF:s utlandskontor
variera avsevärt i storlek och
utseende, beroende pä om de ligga
i Paris eller Medellin.
6 mars 1943
139-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
