Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 20 mars 1943 - Marknadsanalys och marknadsanpassning, av Sam Widenfelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
Undersökningsmetoder
En av de vanligaste undersökningsmetoderna
är frågemetoden. Den går ut på att man ställer
frågor till dem, som använder en vara eller som
av andra skäl kan tänkas ha några
synpunkter på den. I praktiken går det till så, att
intervjuare — vanligen kvinnliga — söker upp de
personer, vilkas åsikter man vill inhämta, och ställer
bestämda frågor till dem efter ett frågeformulär.
Avgörande för svarens tillförlitlighet är bl.a. att
frågorna är riktigt avfattade. Det innebär t.ex.,
att de inte är ledande; man får alltså inte lägga
svaret i munnen på den tillfrågade. Vidare bör
man endast fråga om saker, som det är möjligt
att komma ihåg eller som man kan direkt
konstatera. Frågorna får inte vara för allmänna och
bör ställas i en psykologiskt sett riktig ordning.
De bör inte vara för många, ty då tröttas den
tillfrågade och lämnar inte i samma grad
tillförlitliga svar. Man sammanställer därefter svaren på de
olika frågorna till tabeller, ur vilka man sedan
kan dra slutsatser till ledning för sina åtgärder.
Kännetecknande för denna
undersökningsmetod är vidare, att man endast frågar en liten
bråkdel av den grupp människor man vill
studera. Görs urvalet rätt kan någonting mellan
1 500 och 4 000 människor vara tillräckligt för
att man skall få samma utslag, som om man hade
frågat alla vuxna svenskar. Resultatet av en
sådan stickprovsundersökning står och faller
med, att urvalet görs på rätt sätt.
Räcker det då med så litet antal? frågar många.
Svaret är ja. Riktigheten bevisas bäst därav, att
om man ökar antalet intervjuer, så får man i
stort sett samma utslag. Metoden med det
begränsade stickprovet är i princip densamma, som
användes när man provar varupartier. Vill man
ta prov på ett parti spannmål, räcker det, om
man tar en handfull ur varje säck.
Observation är en annan undersökningsmetod.
Vid användningen av denna metod frågar man
inte: man iakttar, observerar, i stället. Observation
i form av trafikräkningar är vanlig, t.ex. när man
vill söka ut det fördelaktigaste läget för en butik.
En tredje metod är experimentet. Man
anordnar t.ex. ett försäljningsprov inom ett
begränsat område, såsom en enda stad eller inom
ett av sina försäljningsdistrikt, och studerar
resultatet, innan man sätter igång försäljningen på
hela marknaden.
Marknadsundersökningens ändamål
Innan en fabrikant börjar tillverka en ny vara
i större skala, kan han genom en
frågeundersökning t.ex. ta reda på hur konsumenter och
återförsäljare tycker om den, eller om de kan
komma med något förslag till förbättring eller
med någon anmärkning, som han bör ta hänsyn
till. Han kan få värdefulla synpunkter på va-
rans smak, kvalitet, utförande, på dess
användning, och vad konsumenten vill veta om den,
t.ex. i reklamen.
Undersökningar, som har gjorts under kriget,
visar bl.a., att folk i reklamen för livsmedel
främst vill ha recept. I samband med sådana
undersökningar kan man få reda på, vilka
maträtter som folk tycker mest om, och ge dem just
motsvarande recept i annonser och broschyrer.
När det gäller märkesvaror, dvs. varor som
säljs under ett inregistrerat varunamn, kan man
få många betydelsefulla spörsmål belysta, såsom
själva namnets lämplighet, den bästa
förpackningen, konkurrerande varors ställning på
marknaden, vilka försäljningskanaler man skall anlita
osv. Ibland kan en företagare stå inför problemet
att försäljningen av en redan inarbetad vara
sjunker. Han kan då genom
marknadsundersökning ta reda på anledningen och rätta till
eventuella misstag och på så sätt åter skärpa sin
konkurrenskraft.
Marknadsundersökningen är ett utomordentligt
hjälpmedel för företagsledaren att med vissa
mellanrum skaffa sig en bild av läget och
tendenserna, i synnerhet i våra dagar med de snabba
förändringar som marknaden ständigt undergår. I
en del fall kanske undersökningen endast
bekräftar, vad säljaren tidigare haft på känn. Med
desto större säkerhet kan han då träffa sina
dispositioner. I andra fall kan
marknadsundersökningen lämna synpunkter och fakta, som
nödvändiggör vissa omläggningar av företagets
tillverkning och försäljning.
De nya, mera exakta metoderna för
marknadsforskning har utformats och använts framför allt
i Förenta Staterna, och det är därifrån, som vi i
första hand har fått impulserna till moderna
marknadsundersökningar i vårt land, bl.a. genom
de amerikanska företag, som började arbeta här
efter det förra kriget. Bland de första, som tog
upp metoderna praktiskt i Sverige, var
reklammännen. Anledningen är nog den, att de tidigt
insåg, att det inte lönar sig att lägga ned pengar
på reklam och andra försäljningsåtgärder för en
vara, som inte tillfredsställer köparna. De fann
också, att man genom dessa undersökningar
kunde utforma sina annonser, trycksaker och
övrig reklam, så att de gjorde största möjliga
nytta. Slutligen fick man genom
marknadsundersökningen vissa möjligheter att avläsa de
olika reklamåtgärdernas effekt.
Numera finns flera institutioner i Sverige, som
har specialiserat sig på att för olika
uppdragsgivare utföra marknadsundersökningar, och som
har en för sådana uppgifter särskilt skolad
personal. Det finns även svenska industriföretag,
som har inrättat särskilda avdelningar för
marknadsundersökningar med uppdrag att
systematiskt undersöka alla användningssätt och
avsättningsmöjligheter för företagets produkter.
154
27 fehr. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
