Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 20 mars 1943 - Marknadsanalys och marknadsanpassning, av Sam Widenfelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
Några undersökningsresultat
Vid sockertillverkning uppstår en biprodukt:
melass. En del av denna brukade säljas till
lantbrukarna inom betodlingsdistrikten, vilka
använde den som fodermedel. En annan del gick
till jäst- och spritfabrikation i Sverige.
Återstoden såldes till låga priser till jästfabriker i
utlandet. I mitten på 1930-talet beslöt Svenska
Socker AB att undersöka möjligheten av att sälja
melassen som kreatursfoder även i andrå delar
av Sverige än i betodlingsdistrikten.
Sockerbolagets jordbruksexperter fick i uppdrag att utforska
eventuella avsättningsmöjligheter för melass i
mellersta och norra Sverige. De samarbetade
med husdjurskonsulenter och andra fackmän
inom lantbruk och husdjursskötsel och
föranstaltade om systematiska praktiska utfodringsförsök
med melass vid lantmannaskolor och
försöksgårdar. På basis av vunna erfarenheter kunde man
sedan fastställa lämpliga foderstater för de
berörda delarna av landet.
Undersökningarna visade, att melassen även
för mellersta och norra Sveriges vidkommande
är ett utomordentligt fodermedel, bl.a. för
draghästar i skogskörning. Det konstaterades också,
att melassen är ett effektivt medel i kampen mot
skravelsjukan, en bristsjukdom hos kreaturen,
som bl.a. medför, att mjölken börjar sina. Även
andra rön gjordes.
Samtidigt hade man undersökt alla problem,
som hade med distributionen och transporten av
melass att göra. Detta ledde bl.a. till att man
byggde om en av bolagets båtar till tankbåt och
skaffade cisternvagnar. Senare anlade man även
lagringscisterner för den norrländska marknaden.
En upplysande annonskampanj igångsattes
och en broschyr, som gav fackkunniga råd och
upplysningar för melassens rätta användning som
fodermedel, spreds till praktiskt taget alla landets
jordbrukare (se fig. 1).
Resultatet blev, att Sockerbolaget inom kort
kunde placera hela sitt melassöverskott på den svenska
marknaden, där det kom till nyttig användning.
I början på 1930-talet satte Sockerbolaget
igång med inhemsk tillverkning av sirap,
framställd av kolonialsocker. Tidigare hade
praktiskt taget all sirap, som användes i Sverige, ca
20 Mkg om året, importerats huvudsakligen
från England. Sedan Sockerbolagets tekniker
hade löst den mycket komplicerade
tillverkningsfrågan, gällde det att få fram en produkt, som
anslöt sig till de smak- och kvalitetstyper, som
storförbrukarna, bagerierna, var vana att
använda. Undersökning och analys av marknaden
gav erforderlig insikt i detta hänseende, och man
lyckades få fram kvalitetstyper, som var fullt
jämförbara med de utländska. Särskilda
servicemän eller konsulenter besökte kunderna för att
göra sig noggrant underrättade om deras ford-
Fig. 1. Denna uppställning ur en broschyr för melass,
utgiven av Svenska Sockerfabriks AB, visar hur man låtit
experter pä husdjursskötsel göra upp foderstater för olika
slag av kreatur till lantbrukarens tjänst.
ringar, så att tillverkningen kunde läggas tillrätta
härefter. Man t.o.m. inrättade ett särskilt
miniatyrbageri vid Sockerbolagets sirapsfabrik för
en fortlöpande kontroll av de olika sorternas
bakningsegenskaper.
Samtidigt gjordes en undersökning, som gällde
försäljningen av sirap till allmänheten. Den
omfattade intervjuer med husmödrar och detaljister.
Bl.a. studerade man, vilka inköpskvantiteter
konsumenterna i allmänhet begär i butiken, och
vilken förpackningstyp husmödrarna tycker bäst om.
På grundval av de uppgifter man fick in
fastställdes (fig. 2) vissa standardstorlekar för
förpackningarna. Dessa har för övrigt sedan blivit
normgivande för den nuvarande sirapsransoneringen.
Man konstaterade också, att husmödrarna helst
köper sirap i glasförpackningar. En senare
undersökning ledde till att de ursprungliga
siraps-glasen, som hade formen av en vanlig
mjölkflaska med smal hals, ändrades till
glasförpackningar av konservburkstyp. Dessa var mera
praktiska för husmödrarna att handskas med och
blev dessutom mycket eftertraktade, därför att de
efteråt kunde användas som konserveringsglas.
På mycket kort tid hade Sockerbolaget erövrat
75 % av sirapsmarknaden i Sverige, och nu under
kriget, när importen är stängd, kan Sockerbolaget
förse hela den svenska marknaden med sirap.
20 mars 1943
155
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
