Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 20 mars 1943 - Marknadsanalys. Holmsunds AB, av Axel Enström - Marknadsanalys. Svenska Cellulosabolaget, av Arne Mörch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
Efter disponent Widenfelts anförande talade
disponent Axel Enström i Holmsunds AB om, hur man
där lyckats anpassa företagets verksamhet, som tidigare
hade varit inriktad på sågade trävaror för export, till
sådana för hemmamarknaden betydelsefulla produkter
som färdigmonterade trähus och lamelldörrar,
lamellgolv och kryssfaner. Disponent Arne Mörch
redogjorde för, hur Svenska Cellulosabolaget har lyckats
lösa ett liknande problem i samband med nedläggandet
av Kubikenborgs sågverk genom att övergå till
framställning av fönsterbågar av modern, ändamålsenlig
konstruktion. Dessa båda anföranden återges härnedan.
Dessutom redogjorde konsul John Hjelme-Lundberg
för arbetet vid Junex Konfektionsfabrik i Huskvarna,
ett ämne som i huvudsak redan har behandlats i
Tekn. T. 1941, h. 13.
De ogynnsamma konjunkturerna under början av
1930-talet framtvingade en allmän rationalisering och en
förbättring av tillverkningsförhållandena vid
sågverksindustrien. Vid Holmsund byggdes sågen om i olika etapper,
och en arbetsbesparande brokran uppfördes i brädgården.
Det är klart att detta förbilligade tillverkningskostnaderna,
och att konkurrenskraften därigenom ökades. Men det
uppstod ett ömtåligt och svårlöst problem, eftersom
närmare hälften av verkets 400 arbetare genom dessa
åtgärder utrationaliserades. Vi lyckades emellertid efter hand
komma fram till en lösning. Bolaget underlättade den
frigjorda arbetskraftens överflyttning till andra
verksamhetsområden. En särskild kommitté tillsattes med
representanter från bolaget och från fackföreningen, och genom
förmedling av denna kommitté fick ett sextiotal av
arbetarna möjlighet att finna utkomst i andra yrken. Detta
skedde genom omskolning och genom bidrag av olika
slag.
Det visade sig dock, att det blev ganska svårt att få
sysselsättning för all den överflödiga arbetskraften på
annat håll. Vi kom då på den ganska nära liggande tanken
att bygga ut industrien vid Holmsund med nya
tillverkningsgrenar för att på så sätt absorbera överskottet på
arbetare. Samtidigt skulle en differentiering av
tillverkningen komma till stånd.
Det är ganska naturligt, att vi då kastade blickarna
på sådana produktionsgrenar som innebar en förädling
av trävarorna. Trähusfabrikationen hade börjat få vind
i seglen på mitten av 1930-talet, och 1938 beslöts det att
anlägga en sådan industri i Holmsund. Den nya
fabriken, som då var den första i sitt slag i övre Norrland,
fick genast vid starten stora beställningar och beredde
arbete för praktiskt taget all ledig personal vid sågverket.
Detta var inte den enda fördelen — också
säsongarbetarna i brädgården och hyvleriet fick genom
trähusfabriken jämnare sysselsättning året runt.
Det var ganska besvärligt i början att anskaffa de
inredningssnickerier som behövdes för husens
utrustning. Alla ortens snickerifabriker blev fullbelagda med
beställningar, och vi måste göra stora inköp långt söder
ifrån. Detta blev anledningen till att vi också byggde en
egen snickerifabrik. Det var år 1940. Aret dessförinnan
hade sågverket härjats av en eldsvåda och vid den nya
byggnad som därefter kom till stånd frigjordes ytterligare
arbetskraft vid själva sågen. Dessa arbetare fick nu
sysselsättning i snickerifabriken, efter en viss
omskolnings-tid.
Under arbetet med att tillföra den nybyggda
snickerifabriken lämpliga tillverkningsobjekt kom vi även i
kontakt med smålänningen och fabrikören Gustav Kähr från
Nybro och förvärvade tillverkningsrätten till hans
patenterade lamelldörrar och sedermera även av lamellgolven.
Under 1941 uppfördes en fabrik för tillverkning av dessa
golv; den har nu tredubblats. Samma år byggdes också
en fabrik för tillverkning av lamellträ och lamelldörrar.
20 mars 1943
Fig. i. Pressning av lamellgolv i Holmsund.
Eftersom lamellgolvfabriken årligen förbrukar
avsevärda kvantiteter faner, kom vi helt naturligt på tanken
att själva producera faneret — detta allra helst som
råvaran därtill växte in på knutarna. Vi byggde alltså en
fanerfabrik och utrustade den med de modernaste
maskiner.
Förutom den utmärkt goda råvaran är det två speciella
omständigheter, som gör att tillverkningen här ställer sig
särskilt fördelaktig. För det första kan vi genom att
förädlingsindustrien kombineras med exportsågverk och med
sulfatfabrik synnerligen väl tillvarata all råvara.
Ingenting av stocken behöver egentligen förfaras. När den tas
upp ur vattnet, barkas den, och barken tas till vara som
bränsle. Stocken går vidare till sågen, där man tar ut
så mycket, som går, i sågad vara av hög kvalitet.
Avfallet i sågen och de allra finaste stockarna går till
lamelltillverkningarna. Och avfallet därifrån hackas i sin tur
till flis som kokas i sulfatfabriken. Sågspånen eldar vi
med.
Den andra fördelen med lamelltillverkningen — som
går ut på att man limmar ihop små träbitar — är att
den gör det möjligt att använda klenare virke till
produkter som i slitstyrka och elegans tävlar med vilken vara
som helst, som är tillverkad av helt trä. Med den
nedgång i timmerdimensionerna som vi får räkna med här
i landet är detta av stor betydelse.
Vi har haft det litet besvärligt med att få yrkeskunnig
arbetskraft, men även den saken ordnar sig.
Träbearbetningen ligger norrlänningarna i blodet, och får
norrlänningen bara tillfälle att skaffa sig yrkeskunnighet på det
här området, så blir han den bästa yrkesarbetare. Vi kan
också uppe i Norrland få upp tillverkningen i verkligt stor
skala och på det sättet pressa ner tillverkningskostnaderna.
Avsättningsmöjligheterna tror jag inte kommer att
upphöra i första taget. Vi behöver avsevärt förbättra
bostadsstandarden här i landet, och vi tror, att den här
tillverkningen kan utgöra ett viktigt led i en rationell
bostadsproduktion.
Att det finns goda förutsättningar för sådana här
förädlingsindustrier i Norrland, även om vi har ett
besvärligt klimat och långa avstånd att kämpa emot, det visar
väl den omständigheten, att vi nu har kunnat fullt
sysselsätta den arbetskraft som tidigare utrationaliserades
såväl vid våra egna som vid de närmast belägna
industrierna.
Axel Enström
Envar av oss har nog hört talas om sågverksdöden,
förorsakad av minskningen av våra urskogsbestånd och
en stegrad omläggning av skogsdriften till förmån för
den växande cellulosaindustrien. Ett av de verk, som
157
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
