Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 20 mars 1943 - Marknadsanalys. Svenska Cellulosabolaget, av Arne Mörch - TNC: 6. Måttenhetsbeteckningar med främmande påhäng, av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 5. Monteringshall för fönster i Kubikenborg.
ander senare år måst ge upp i kampen för tillvaron, var
Kubikenborgs Sågverk. Hösten 1938 passerade de sista
stockarna sin väg genom sågen, och den välbekanta sången
"Runt sågblad och klingor" tystnade.
För befolkningen på industriplatsen kom givetvis
driftnedläggningen att få de allvarligaste konsekvenser. För
att söka mildra den arbetslöshet, som driftens
upphörande medförde, och som blev särskilt ödesdiger
därigenom att Sköns kommun, inom vilken Kubikenborg är
beläget, vid den tiden utgjorde ett av landets största
arbetslöshetscentra, lät Svenska Cellulosa AB:s ledning
utarbeta olika förslag till annan industriell verksamhet,
syftande till en förädling av en del av dess stora
produktion av trävaror. Valet föll på fönstertillverkning,
vartill förutsättningarna var gynnsamma tack vare
tillgången på egen högklassig råvara i form av tätvuxen,
kvistren kärnfuru. Med utnyttjande av befintliga
industribyggnader uppfördes här den största specialfabriken för
fönster i Europa.
Den nya tillverkningen påbörjades i mars förra året.
Fönstret är en synnerligen betydelsefull detalj i våra
moderna byggnader, vilken dock måste sägas ha varit
försummad och som länge har ropat på en rationell
omgestaltning. Fönstret är rummets öga, och det är kravet
på fri sikt ut mot världen, som perspektivfönstret söker
att fylla. Men fönstret är även rummets lunga, som skall
skänka oss frisk luft inomhus. Stora krav måste
därför ställas på fönstrets konstruktion, så att det
möjliggör en effektiv cirkulation av luften. Genom att utföra
fönstret som en lucka, vilken vrider sig på ett par
gångjärn, fästade på fönstrets halva höjd, uppstår vid
öppnandet upptill och nedtill en springa efter fönstrets hela
bredd, under det att dess mittparti förblir tillslutet.
Härigenom kan den varma, lätta, skämda luften strömma
ut i fönstrets övre kant och den kallare tyngre, friska
luften flöda in genom dess undre kant. En enkel och
lättskött anordning för fininställning reducerar
fönsteröppningens storlek, så att luftmängden kan varieras efter
behovet.
Denna rikliga ventilation genom fönster har en i hög
grad dagsaktuell betydelse under nuvarande bränslebrist
och man har all anledning tro, att perspektivfönstret
kommer att rätt skött medföra stora värmebesparingar.
Trots den inskränkning i byggnadsverksamheten, som
blivit en följd av brist på arbetskraft och material, har
vi hittills haft full sysselsättning vid den nya fabriken.
Vi har redan bland fackmännen, arkitekter, byggmästare
och byggnadsingenjörer funnit ett ständigt stigande
intresse för vår nya tillverkning, varför vi har anledning
att se på framtiden med goda förhoppningar.
Arne Möreh
158
6. Måttenhetsbeteckningar
med främmande påhäng
Det normala matematiska sättet att uttrycka, att en
viss mängd av en vara har en volym av 5 kubikmeter,
är att skriva
V = 5 m3 (1)
Både V och m3 äro internationella beteckningar, det
kursiva V en storleksbeteckning, representerande volym i
allmänhet, och m3 en måttenhetsbeteckning, nämligen för
den fullt bestämda volymen 1 kubikmeter.
Eftersom ekv. (1) gäller ett visst bestämt fall kan man
förse den generella volymbeteckningen V med
preciserande index och skriva exempelvis Vi, som kan betyda
volymen av mängd nummer 1 till skillnad från en mängd
nummer 2, eller Vmax för den maximala förekommande
volymen, eller Vi för volymen av varan i torrt tillstånd,
osv. Detta sätt att använda indexbeteckningar är
välkänt och väl utnyttjat och får anses fullt korrekt.
Att däremot förse måttenheternas beteckningar med
index av motsvarande slag innebär något orimligt. Vare
sig man mäter varumängden nummer 1 eller nummer 2
är det ju oföränderligt samma kubikmeter som kommer
till användning. Att mäta en maximal volym kräver inte
en speciell "maximal kubikmeter", och inte heller fordras
för volymen av den torra varan en "torr kubikmeter".
Blotta tanken på något sådant förefaller löjlig.
Från denna utgångspunkt måste det verka förbryllande
att man vid vedmätning skiljer på "fast kubikmeter" och
"lös kubikmeter".
Två omständigheter kunna anföras som anledning till
uppkomsten av sådana uttryck, den ena av språklig och
den andra av praktisk natur.
När man uttrycker en måttuppgift i ord använder man
ofta en annan begreppsföljd än när man skriver den
matematiskt. Det korrekta uttrycket
V( = 5 m3 (2)
som, utläst i den skrivna följden, skall betyda: volym i
löst mått lika med fem kubikmeter, blir i tal ofta: fem
kubikmeters volym i löst mått, eller förkortat: fem
kubikmeter löst mått.
Det är att märka att "löst mått" här icke är en
bestämning till kubikmeter utan snarare till det uteslutna
storhetsbegreppet, volymen, eller ännu riktigare, en
bestämning till hela måttuppgiften. Därför blir det logiskt
felaktigt att sammanföra orden lös och kubikmeter till
"lös kubikmeter" och i all synnerhet att beteckna detta
lm3.
Den andra omständigheten som förklarar uppkomsten
av dylika uttryck är som nämnt av praktisk natur. Det
har visat sig vara svårt — av olika anledningar — att
få folk att ånge huruvida exempelvis en viss uppgiven
vedvolym avser enbart vedmaterialet eller ved pius
mellanrum. Genom att på enklaste och bekvämaste sätt
koppla ihop denna upplysning med måttenhetsuppgiften
och skriva fm3, fast kubikmeter, och lm3, lös kukbikmeter
— i dagligt tal säges t.o.m. fastmeter och lösmeter —
har man gjort det svårare för den försumlige att komma
undan med ofullständiga uppgifter.
När här ovan begagnades uttrycket "logiskt felaktigt"
avsågs därmed: främmande för de principer som ligga
till grund för vedertaget fysikalisk-matematiskt
uttryckssätt och för internationellt överenskommet
beteckningssätt för måttenheter.
Frågan blir då: Kan man möjligen av de anförda
praktiska skälen för beteckningar av typen fm3 och lm3 anse
sig berättigad att rucka på dessa principer? Andra så-
20 mars 1943
TekniskTidskrift
TNC
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
