Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 13. 27 mars 1943 - Stadsplan och trafikfördröjning, av Hilding Ångström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
Fig. 8. Signalbrygga med infart för gångtrafik.
Observera den svängande trafiken.
lösning enligt alt. III, under det att ur
trafikteknisk synpunkt, med ett mera enhetligt
betraktelsesätt, alt. I måste vara att föredra.
Nedan visas några praktiska exempel på hur
man i Uppsala, efter att ha rådgjort med en av
huvudstadens stadsplaneexperter, ansett sig böra
lösa ett par stadsplaneförslag, som i hög grad
beröra trafikutvecklingen inom resp. områden (se
fig. 3 och fig. 4). För att klarlägga betydelsen av
att radikalt bryta med det traditionella
betraktelsesättet vid lösningen av stadsplaneproblem av
hithörande slag, har jag medtagit fig. 5, som visar
en s.k. "fransk korsning" i Uppsala, Stora Torget,
där trafiken ursprunglingen ordnats såsom
karuselltrafik. År 1932 erhöll undertecknad av
polismyndigheten i Uppsala tillstånd att på försök dra
fram busstrafiken på linje 12 (Stora Torget—
Svartbäcken) mellan spårvägsrefugerna, ett
experiment, vilket även framgångsrikt genomfördes
och som senare utsträcktes även till linje 13
(Fjärdingen—Kungsängen).
Det är uppenbart att den genomförda
linjedragningen samtidigt som den medger en större
medeltrafikhastighet även medför lägre
driftkostnader med minskat ringslitage, minskad
drivmedelåtgång, reducerad oljeåtgång och lägre
lönekostnader m.m.
I en rapport, som jag avlämnade till Kungl.
Kommerskollegium och Malmö Stads Spårvägar
från en studieresa i USA 1921, behandlas bl.a.
"Hur amerikanarna löst ett gatutrafikproblem",
och i ett manuskript, som på sin tid inlämnades
till Tekn. T., framställer jag frågan "Kan syste-
met tillämpas på svenska förhållanden?". Den
nyhet, som jag härvid framhöll såsom särskilt
beaktansvärd, utgjordes av tresignalsystemet samt
den "svängande trafiken". Vederbörande ansåg
dock att frågan då saknade aktualitet för oss,
trots att endast ett tiotal år senare såväl
tre-signalsystemet som den svängande trafiken
delvis slog igenom även i Europa. Det är dock vissa
synpunkter i ovanstående rapport, som i detta
sammanhang kunna vara av större allmänt
intresse. Jag föreslog sålunda att icke enbart
kopiera det amerikanska systemet utan att gå ett
steg längre än amerikanarna genom att
synkronisera trafiksignalerna. Det heter sålunda
"–-Härvid har jag tänkt mig möjligheten
av att gå ytterligare ett steg längre än vid det
amerikanska systemet genom att göra samtliga
signaler automatiska, — –-. Den vid
korsningen mellan Kungs- och Vasagatorna
posterande polisen skulle dock äga möjlighet att med
tryckknappar avbryta eller förlänga
varaktigheten av respektive signaler."
Jag föreslog samtidigt, att systemet
kompletteras med försignaler. Jag tror, att vi svenskar
genom att införa dylika signaler i
huvudtrafiklederna skulle kunna bli pioniärer för ett system, som
skulle befrämja ett smidigt
trafikregleringssystem, vilket även skulle accepteras i andra
länder. Fig. 6 togs av mig på Fifth Avenue vid 34 :e
gatan år 1921, och fig. 7 åskådliggör bl.a.
stock-ningen i trafiken på nämnda huvudgata till följd
av att signalsystemet icke är synkroniserat.
Fig. 9 återger ett av mig 1922 uppgjort förslag
till trafikregulator på Kungsgatan med
synkroniserade trefärgssignaler med försignaler och
svängande trafik till tvärgatorna. En
modernisering av försignalerna kan tänkas genomförd på
så sätt att en förare, som färdas fram efter en
huvudtrafikled, i varje ögonblick då han befinner
sig på ett avstånd av en kilometer framför en serie
optiskt trafikreglerade gatukorsningar skall
kunna (genom signalavgivning på vissa bestämda
avstånd enligt förslagsvis samma princip som då två
synkronmaskiner skola fasas ihop) avläsa
huruvida han med bibehållen normalfart kan inträffa
synkront med öppethållningen vid de
synkron-reglerade gatukorsningarna. Samtidigt härmed
skall föraren kunna avläsa huruvida han bör
öka eller minska körhastigheten för att nå
synkronism vid de kritiska gatukorsen. Det är
ur trafiksäkerhetssynpunkt och icke minst med
hänsyn till reducerat ringslitage och minskad
drivmedelsåtgång av största betydelse att fordo-
Fig. 9. Författarens förslag till
synkronreglerade ljussignaler i
Kungsgatan av dr 1922, med
"svängande trafik" och med
försignaler. Förslaget är aktuellt
även i dag för en driftsäker och
billig trafik i huvudtrafikleden.
Trafikvolymen ökas.
164
27 mars 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
