Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 14. 3 april 1943 - Tal vid årsmötet 1943, av Rolf Steenhoff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
viktigaste som skett under föregående år detta,
att riksdagen inrättat ett statens tekniska
forskningsråd och anvisat medel till den tekniska
forskningen. Som en vidare frammarsch på
denna väg ha vi även tacksamt noterat, att förra årets
riksdag beslutat tillsättande av en statens
kommitté för byggnadsforskning med tillhörande
årsanslag samt inrättandet av Svenska
Träforskningsinstitutet, finansierat gemensamt av staten
och industrien. Årets statsverksproposition äskar
fortsatt anslag till teknisk-vetenskaplig forskning
med intill 700 000 kronor. Utredningen rörande
den tekniska forskningen har även föreslagit
inrättandet av ett institut för textilforskning samt
drivandet av ett metallografiskt institut och torde
ytterligare komma att framlägga förslag i olika
riktningar. Inför denna möjliga utveckling
tilllåta ingenjörerna sig att hoppas på samma
vidsynta behandling av den tekniska forskningen
även i fortsättningen. Vid uttalandet av denna
förhoppning vilja vi även ha sagt följande.
Ingenjören är intresserad av forskningen, inte bara
därför att fortgående industrialisering är
grundvalen för hans egen framtid, utan även för det högt
stående svenska samhällets skull. Lika viktig för
försvaret som krigsberedskapen är i orostid, lika
viktig är i fredstid den teknisk-vetenskapliga
forskningen. Utan en ständig teknisk offensiv
kommer vårt näringsliv snart nog att
undertryckas av en till synes fredlig invasion av
färdigfabrikat.
Ingenjörens stigande betydelse såsom
konsument av inhemska råvaror och producent av
inhemska färdigfabrikat, samt hans växande andel
i arbetslivets administration, borde, tycker man,
motsvaras av ett lika starkt stegrat inflytande på
samhällslivet över huvud taget. När så, enligt
mångas åsikt, icke är fallet, beror detta sannolikt
mest på ingenjören själv. En svensk författare,
som gjorde till sin uppgift att skildra det svenska
samhällets industrialisering, beskyllde vid flera
tillfällen ingenjören för att vara ointresserad av
samhällsfrågor och för att icke vilja ta på sig
det besvär och extra arbete, som väl för det mesta
är förenat med samhälleliga förtroendeuppdrag.
Jag tror att härutinnan en betydande förändring
ägt rum under de senaste åren, en förändring,
som avspeglar sig bl.a. i det livliga intresset för
de inom Teknologföreningen hållna kurserna i
ämnen, liggande vid sidan om det rent tekniska.
Årsmötet 1943 vill även vara ett exempel på
ingenjörernas önskan att sätta sig in i vissa
betydelsefulla, men för dem i stort sett främmande
områden, och att därefter sträcka fram sin hand
till ett vidgat samarbete.
Första dagens förhandlingar ägnas flygvapnet
och dess problem. Det är icke blott försvarsviljan,
som är grunden till ingenjörens militärtekniska
intresse. De märkliga tekniska landvinningar,
som göras inom försvaret, och militärens förmåga
att utnyttja de ofta komplicerade hjälpmedlen,
tilltala otvivelaktigt ingenjörens skapande
fantasi, vilken annars övervägande är inriktad på
fredlig bragd. Den första dagens program torde
därför även böra ses såsom den svenske
ingenjörens eloge åt den svenske soldaten.
Andra dagen behandlas jordbruksekonomiska
och jordbrukstekniska problem. Det kan vid
första påseendet förefalla som om jordbrukets
intressen vore Sveriges ingenjörer ganska
ovidkom-nande. Så är emellertid icke fallet. Jag vill erinra
om hur teknikerna redan tidigare hakat vid
vetenskapsmännens forskningsresultat i fråga om de
levande organismernas, sålunda växternas och
djurens livsfunktioner. På detta sätt uppstodo t.ex.
jäsningsindustrierna, som nu icke blott ge oss jäst
och öl, utan även äro grunden till en lång rad
oumbärliga bränslen och lösningsmedel. På
senaste åren har det tekniska utnyttjandet av
organismerna fört oss fram till den industriella
tillverkningen av så subtila produkter som vitaminer
och hormoner. Den kemiska industrien kan även
direkt nyttja jordens gröda för att producera t.ex.
vegetabiliska oljor och fetter. Jag nämner vidare
att ingenjörerna i lantbruket se icke blott den
stora producenten av livsviktiga ämnen utan även
den stora konsumenten av en rad tekniska
produkter, såsom gödningsmedel, maskiner och
byggnader. Slutligen våga ingenjörerna tro att deras
speciella erfarenheter i fråga om arbetsplanering
och teknisk forskning med fördel för alla parter
torde kunna utnyttjas i högre grad än som skett
inom jordbruket.
Förutsättningen för ett fördjupat samarbete är
emellertid ömsesidigt förtroende och kunskaper
om varandras metoder och synpunkter. Därför
ha Teknologföreningens medlemmar satt sig på
skolbänken för att lära, och vi ha gjort detta i
den största beundran för vad jordbrukets män i
generationer uträttat för landets försörjning.
Föreningens ledamöter glädja sig åt att i dag i
sin krets se ett stort antal representanter för
landets myndigheter, verk och organisationer samt
för stadsfullmäktiges presidium, som med
älskvärt tillmötesgående låter oss avsluta vårt årsmöte
i Stadshusets Gyllene Sal. Alldeles särskilt vill jag
hälsa våra gäster från Danmark och Finland. Med
Edra föreningar, Dansk Ingeniørforening,
Tekniska Föreningen i Finland och Suomalaisten
Teknikkojen Seura och med deras värderade
representanter, har Svenska Teknologföreningen
sedan så många år kunnat glädje sig åt ett hjärtligt
och givande samarbete, att vi anse oss tillhöra
samma nordiska tekniska syskonskara. Tyvärr
står här en plats tom. Tidens stormar ha —
som vi alla hoppas blott tillfälligt — brutit den
170
27 fehr. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
