Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 14. 3 april 1943 - Tal vid årsmötet 1943, av Rolf Steenhoff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
S G A R E: SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
ANSVARIG UTGIVARE OCH CHEFREDAKTÖR: SVEN A HANSSON
Häfte 14
Årg. 73
Tal vid årsmötet 1943 • Ingenjörsveckan 1943 • Tal till kvinnan • Notiser • Böcker •
Kataloger • TNC • Från styrelsens bord • Föreningar • Personnotiser • Sammanträden
3 april
1943
Tal vid årsmötet 1943
AV FÖRENINGENS ORDFÖRANDE ÖVERINGENJÖR ROLF STÉENHOFF
Det är vanligt, att vid ett årsmöte en exposé
lämnas över vad sig i riket tilldragit under det
gångna året. För ingenjörernas arbetsfält ställer
detta sig emellertid just nu svårt, alla veta vi ju
hur krisåren medfört en lång rad med varandra
sammanhängande omställningsprocesser. De
resultat, som då och då bekantgöras, äro alltid
följden av ett mer eller mindre långvarigt
forsknings- och experimentarbete. Då dessa resultat
sålunda knappast böra åsättas vissa bestämda
årtal, skall jag icke här trötta med någon teknisk
revy, i all synnerhet som teknikens landvinningar
vid upprepade tillfällen redovisats i andra
sammanhang. Jag vill endast erinra om, att krisen
för vårt lands vidkommande på ett markant sätt
har accelererat ett händelseförlopp, som gjort
samhället i allt högre grad beroende av
ingenjörernas insatser. Detta nu mångåriga förlopp har
kommit till synes på i huvudsak två sätt. Det
allmänna eller yttre tecknet har varit en stark
stegring av landets levnadsstandard. Sedan detta
århundradets början har standarden stigit med
100 % och sedan 1935 har förbrukningen av
industrivaror stigit med 25 %. Det andra indexet
på den nyssnämnda teknifieringen av samhället
hämtar jag från industrien själv. Omedelbart före
förra världskrigets utbrott utgjorde totalantalet
förvaltningspersonal inom svensk industri ca
25 000 personer, varav 25 % utgjordes av
tekniker. Året före det nu pågående krigets utbrott
hade totalantalet förvaltningspersonal ökat till
70 000, varav icke mindre än 40 % voro tekniker.
Medan sålunda den icke-tekniska
förvaltningspersonalen under sagda 25-årsperiod ökat med
DK 06.09(042)
150 %, så har antalet i svensk industri anställda
tekniker under samma period ökat mer än
dubbelt så starkt.
Att ingenjörerna i så hög grad förmått göra sig
nyttiga är ju glädjande, men förhållandet innebär
någonting därutöver. Den starka
industrialiseringen av samhället och industriens väl
genomförda rationalisering har säkerligen varit
räddningen i den situation, som inträdde för vårt land
i och med avspärrningen efter krigsutbrottet. Vi
levde här, som jag nyss nämnde, på en hög
levnadsstandard, och vi hade att glädja oss åt
utomordentliga materialtillgångar. Jag skall som
exempel bara nämna att svenska folket i
fredstid varje dag kastade bort 75 000 tenntuber, som
varit fyllda med tandkräm, kaviar, skidvalla eller
ansiktskräm. Vi slogo också sönder ungefär
100 000 tomflaskor per dag, vilka vi nu gärna
såge att vi hade i behåll. Slutligen vill jag erinra
om att den över världshaven rinnande strömmen
av lättflyktiga vätskor ställde oss i det läget, att
icke blott industriens, hantverkets och hushållens
behov av lösningsmedel väl tillgodosågos, utan
även flytande bränsle kunde köpas litervis
billigare i Sverige än någon annanstans i världen.
De många gynnsamma resultaten av det
industriella nyskapandet bekräftar den långt tidigare
präglade satsen, att naturtillgångarnas karaktär
inverkar mindre, ju mer landet tvingas att lita till
sig självt. Under sin fortsatta strävan att ur våra
naturtillgångar skaffa behovstäckning för
hemmamarknaden glädja ingenjörerna sig åt de nu i
hög grad ökade möjligheterna till teknisk
forskning. Ur allmän teknisk synpunkt är kanske det
20 mars 1943
169
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
