Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 15. 10 april 1943 - Nya metoder — en diskussion om rationalisering, av Carl C:son Schmidt, Elvira Wedberg-Larsson, Bertil Starck, Emil Petterson, Torvald Karlbom, Harald Ager och Harald Nordström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
X G A R E: SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
ANSVARIG UTGIVARE OCH CHEFREDAKTÖR: SVEN A HANSSON
Häfte 15
Årg. 73
Nya metoder — en diskussion om rationalisering • Problemhörnan • Kataloger • För- april
eningar • Sammanträden 1943
Nya metoder
— en diskussion om rationalisering
Diskussionen öppnades av rektor Harald Nordström,
som framhöll att frågan om svensk industri på
frammarsch inte bara gäller nya marknader och nya
produkter utan inte minst nya metoder för det industriella
arbetet. Det gäller att genom tekniska förbättringar och
genom smidigare organisation söka allt effektivare
utnyttja arbetskraften, både den manuella och den
maskinella.
I ett inledningsanförande underströk diplomingenjör
Harald Ager att begreppet rationalisering är synnerligen
omfattande och sökte klarlägga dess innebörd genom
en kort redogörelse för de områden, som skola bli
föremål för rationalisering, samt för de åtgärder, som man
härvid brukar vidta. I detta sammanhang nämnde han
följande 10 punkter: produktionsplanering och
materialkontroll; förbättring av de allmänna arbetsförhållandena
i fabriken; arbetets mekanisering; arbetets specialisering;
införande av goda transportanordningar; arbetsstudier;
standardisering; flytande tillverkning; eliminering av
säsongvariationer inom produktionen; införande av
tillförlitliga metoder för självkostnadsberäkningar.
Direktör Carl S:son Schmidt
Arbetsstudierna innebär egentligen ingenting
annat än ett grundligt studium av olika metoder
och utväljande av de snabbaste av dessa, allt
under iakttagande av att en god produkt erhålles
och att arbetarna, som i sista hand skall utföra
arbetet, kan göra detta under rimliga betingelser.
För att få klart för sig, vilken metod, som är den
snabbaste, måste man naturligtvis mäta tiden för
de olika metoderna. Sålunda kan arbetsstudien
uppdelas i två avsnitt, en metodstudie och en
tidsmätning.
De företagsledare, vid vars företag arbetsstudier
bedrivits, vet, vad jag talar om. De är säkerligen
Femte programmet i radioserien "Svensk industri pä,
frammarsch".
10 april 1943
överens med mig om, att uppläggande av
arbetsstudier vid företag, där sådana tidigare icke
bedrivits, fordrar den allra största omsorg i första hand
av företagsledaren och i andra hand av
arbetsstu-dieingenjörerna, allt under en saklig bedömning
från arbetarnas sida. Om det uppstår trassel vid
uppläggandet av arbetsstudier, så är dessa enligt
mitt förmenande i de allra flesta fall att hänföra
till en okunnig och oförstående uppläggning från
ledningens sida. Här gäller det gamla engelska
ordspråket: "Charity begins at liome." Man kan
inte nog understryka vikten av fullkomlig ärlighet
och rättvisa i arbetsstudiernas utförande och en
uppriktig och öppen behandling av det skriftliga
arbetsstudiematerialet. Det får inte gå till så,
som jag en gång upptäckte vid en industri,
nämligen att direktören nekade att visa
arbetsstudie-protokollen för arbetarna. Någon motivering för
detta undanhållande kunde han inte ge arbetarna,
av det enkla skälet, att han reducerat de
konstaterade arbetstiderna med 10 %, för att på så sätt
få en gynnsammare utgångspunkt vid
förhandlingarna.
Den viktigaste faktorn att ta med i betraktande
vid arbetsstudier är den mänskliga faktorn. Vi
har att göra med människor med alla deras
svagheter och förtjänster. Jag tror, att jag enklast
belyser vad jag menar genom att berätta, hur jag
behandlade frågan vid ett företag, där man
kanske förut tagit något lättvindigt på denna. Jag
delgav först ingenjörerna mina synpunkter och
erfarenheter och uppdrog vissa riktlinjer för
arbetet. Sedan bad jag arbetarna och ingenjörerna
komma till ett litet kvällsföredrag, till vilket jag
inbjöd både sådana som var positivt intresserade
och sådana som var avogt stämda. Arbetarnas
förtroendeman förklarade genast vid sammanträ-
177
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
