Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18. 1 maj 1943 - Jordbrukets framtidsproblem — gemensamma uppgifter, av Fritiof Domö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
X G A R E: SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
ANSVARIG UTGIVARE OCH CHEFREDAKTÖR: SVEN A HANSSON
Häfte 18 a
Årg. 73
Jordbrukets framtidsproblem — gemensamma uppgifter • Jordbruket och
folkhushållningen • Jordbruket som ekonomisk företagsform • Jordbrukets byggnadsproblem •
Jordbrukets maskinproblem • TNC • Föreningar • Personnotiser • Sammanträden
1 maj
1943
Jordbrukets framtidsproblem
— gemensamma uppgifter
STATSRÅDET FRITIOF DOMÖ, STOCKHOLM
Vilka följder det nu pågående världskriget skall
få för vårt land och dess folk är synnerligen
svårbedömligt. Men en sak veta vi ganska säkert:
stora svårigheter ligga framför oss, både pä ena
och andra området. Inte minst bland jordbrukets
folk råder undran och oro för vad framtiden skall
föra med sig.
Allt sedan förra världskrigets utbrott har
jordbruket varit utsatt för rätt tvära omkastningar
och under vissa tider ekonomiskt betryck, vilket
krävt statens ingripande i avsevärd omfattning.
Under senare delen av årtiondet före nu
pågående krig arbetade sig jordbruket dock stadigt
framåt, och de jordbruksanställdas realinkomst
ökades i hastigare takt än för flertalet andra
arbetargrupper. Att detta var möjligt berodde i hög
grad på den
rationalisering, som sedan länge
pågått inom jordbruket.
Att den omfattande
svenska
jordbruksproduktionen har kommit
väl titi pass under
avspärrningstiden skulle
väl knappast behöva
nämnas, men som
gammal jordbrukare vet
jag hur lätt
jordbrukets insats i kritisk tid
Föredrag vid Svenska
Teknologföreningens årsmöte den
24 mars 1943.
DK 631
glöms bort efteråt. Därför nämner jag, att det
betydande stöd staten förut givit jordbruket har
rikligt lönat sig nu under kriget. För min del har
jag en bestämd förväntan att jordbruket, bland
annat tack vare produktionsansträngningarna och
solidariteten under krigstiden, ej skall utlämnas
till ensam kamp mot eventuella svårigheter efter
kriget.
Trots förbättringen i den relativa realinkomsten
tör jordbruksanställda fortsätter flykten från
landsbygden även nu under kriget och till synes
i ökad takt. Särskilt minskningen av antalet
kvinnor måste inge allvarliga bekymmer, både
när det gäller att tillgodose dagens
arbetskraftsbehov ocli framförallt när det gäller att trygga
familjebildningen på landsbygden. Allt för hastig
och för stor flyttning
från landsbygden är
ett av de många
svåra framtidsproblem vi
måste söka bemästra.
Orsakerna till flykten
skall jag ej närmare
ingå på, men jag vill
nämna en, som i regel
ej beaktas, men som
enligt min mening
spelar en större roll än
man tror. Det ständiga
framhävandet av hur
mycket sämre
jordbrukets folk skulle ha del
t maj 1943
201
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
