Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18. 1 maj 1943 - Jordbruket som ekonomisk företagsform, av Ludvig Nanneson - Jordbrukets byggnadsproblem, av Einar N:son Hedulff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
delförräntning på lantbrukskapitalet
(aktivkapitalet) av:
1939—1940 .......... 4,9 %
1940—1941 .......... 6,1 %
1941—1942 .......... 3,9 %
Kring dessa medeltal har förräntningen vid de
enskilda brukningsdelarna varierat från under noll
till över 10 %.
Vid småbruken, där arbetsförbrukningen per
producerad enhet lätt blir orimligt hög, har
förräntningen varit avsevärt lägre, vilket med andra
ord betyder, att småbrukarna i genomsnitt fått
nöja sig med en lägre behållen lön per
arbetstimme, än den till jordbrukets lönearbetare utgående.
Med stöd av en ordnad bokföring kan man
med tämligen stor säkerhet fastställa
lönsamheten av lanthushållningen i dess helhet vid det
enskilda jordbruksföretaget. Att fastställa vinsten
resp. förlusten på de särskilda
produktionsgrenarna var för sig är däremot praktiskt taget
omöjligt. Det torde knappast heller finnas någon
jordbrukare inom landet, som bokföringsmässigt
känner produktionskostnaderna per kg vete, mjölk
eller andra saluprodukter. Här ha vi återigen ett
område, där industriföretagaren antagligen finner
jordbruket synnerligen efterblivet.
Det är riktigt, att en ordnad bokföring och
systematisk kontroll förekommer i allt för ringa
omfattning i jordbruket. Men en kontroll i den
formen, att man bokföringsmässigt söker
fastställa vinsten resp. förlusten på varje särskild
produktionsgren är också tämligen värdelös i
jordbruket. Jordbruksföretagets säregna struktur,
de olika produktionsgrenarnas starka samband,
beroende av varandra, gör att vi ej kunna
betrakta varje produktionsgren som ett självständigt
ekonomiskt företag. Med ett dylikt betraktelsesätt
göra vi våld på verkligheten och bygga
lönsamhetskalkylerna på oriktiga förutsättningar.
Vi behöva givetvis även i jordbruket orientera
oss angående de olika produktionsgrenarnas
relativa lönsamhet. Detta är bl.a. nödvändigt för en
riktig avvägning av de olika
produktionsgrenarnas lämpligaste relativa omfattning, dvs. en sådan
avvägning, som ger största möjliga vinst för
lantbruksföretaget i dess helhet. Men detta sker bäst
icke genom att försöka fastställa
produktionskostnaderna för resp. produktionsgrenar utan genom
att ställa frågan direkt: vad är att vinna genom
att vi på gränsarealen byter ut t.ex. en viss
odling mot en annan? Det är genom
gränskostnadskalkyler av dylik art, som vi i jordbruket enklast
och tillförlitligast kunna orientera oss om den
relativa lönsamheten av de olika
produktionsgrenarna och om den ur det helas synpunkt lämpligaste
omfattningen av varje särskild produktionsgren.
Jordbrukets byggnadsproblem
ÖVERDIREKTÖR EINAR N.-SON HEDULFF, STOCKHOLM
Genom prisutvecklingen under det senaste
decenniet ha de ekonomiska problemen blivit allt
mera brännande och svårlösta och äro den
verkliga orsaken till att större delen av jordbrukets
byggnadsbestånd alltjämt står på ett relativt lågt
plan såväl i avseende på det byggnadstekniska
utförandet som beträffande rationell och
arbetsbesparande utformning. Man kan gott säga, att
byggnadskostnaderna redan före det pågående
kriget voro så stora, att något egentligt jordvärde
i regel icke existerade utom i våra allra bästa
jordbruksdistrikt. Denna fråga skall jag närmare
belysa senare.
Föredrag vid Svenska Teknologföreningens årsmöte den
24 mars 1943.
DK 631.2
Av följande tabell (jfr fig. 1) framgår i vilken
hög grad jordbrukets byggnadsfråga är ott de
mindre brukningsdelarnas problem:
Slorlek
ha
A. Stödjordbruk ...0,26— 2 111 325 26,6 136345 3,6
B. Ofullständiga fa-
miljejordbruk . 2—10 211 020 50,4 1 142 349 30,7
C. Familjejordbruk . 10—30 77 959 18,6 1 295 593 34,8
D. Större jordbruk. . 30—50 10 969 2,6 421 621 11,3
E. Större jordbruk. . > 50 7 371 1,8 730 409 19,6
418 644 3 726 317
[-Brukningsdelar-]
{+Bruknings-
delar+}
st. %
[-Jordbruksarealens-]
{+Jordbruks-
arealens+}
fördelning
ha %
’214
1 maj 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
