Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18. 1 maj 1943 - Jordbrukets maskinproblem, av Nils Berglund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 4. Efter kriget kommer
potatisen sannolikt till långt
större användning ån nu som
svinfoder. Det behövs då
kokapparater med tillbehör för
potatisens kokning i samband
med att den på hösten lägges
in för ensilering.
ma redskap, som utrustas med olika organ för
olika arbeten. Samma redskap kan monteras
jämväl med organ för skötseln av rotfruktsfältet. Jag
nämner detta mest som exempel på hur man
ibland kan sänka redskapskostnaden genom att
göra samma redskap användbart för ett flertal
olika arbeten i stället för att leverera ett redskap
för varje särskilt slag av arbete.
För potatisens upptagning finnas redan
maskiner, men mycket återstår ännu innan man fått
den verkligt arbetsbesparande maskinen för större
odlingar. Efter kriget kommer dessutom att
uppstå efterfrågan på större och mindre kokaggregat
för foderpotatisens inkokning i samband med
dess ensilering, fig. 4. (Se därom
Jordbrukstekniska Föreningens publikationer angående
tekniken.)
Jag har här huvudsakligen uppehållit mig vid
nya maskiner och redskap för grödornas skörd
och efterbehandling. Vi se, att enbart inom detta
område av jordbrukstekniken finns mycket att
göra. Men också andra slag av arbeten kräva
ytterligare teknisk utrustning. Så är t.ex. fallet med
sprutor och bestoftningsapparater för
bekämpande av skadeinsekter och svampangrepp, fig. 5.
Transportanordningar
Lastning av tunga varor, t.ex. gödsel och
rotfrukter, är också något som på större gårdar
borde mekaniseras eller på annat sätt underlättas
genom tekniska anordningar på lastplatsen. Flera
sätt ha prövats, men ännu har icke framkommit
någon allmänt godtagbar lösning.
Från lastning komma vi in på kapitlet vagnar.
Bland alla mekaniska anordningar, som
jordbruket behöver, är ingen tacksammare att ägna sig
åt än jordbrukets arbetsvagnar. Detta bl.a.
därför, att transporterna utgöra en sådan stor del
av arbetet på en gård. I runt tal hälften av
dragarbetet utgöres av frakter: av spannmål, halm, hö,
betor, blast, potatis, kalk, gödsel, ved, timmer,
mjölk osv.
’226
Är det inte då märkligt, att vagnarna förblivit
i sina huvuddrag oförändrade ända tills för tio
år sedan, då luftgummihjul infördes, och att den
industrimässiga tillverkningen av vagnar för
jordbruket knappast ännu kommit igång i Sverige,
ett halvt århundrade efter det att egentliga
lantbruksmaskiner allmänt började tillverkas av
svenska industriföretag, fig. 6.
Att det rör sig om en stor artikel ser man redan
av en överslagsberäkning. Även om vi räkna
försiktigt komma vi till att jordbruket sannolikt har
över en halv miljon arbetsvagnar, och att av dessa
många successivt komma att utbytas mot nya.
Det som nu revolutionerat transporterna i
lantbruket är, som sagt, luftgummihjulen. Med
gummihjul minskas dragkraften på horisontell mark
till i runt tal hälften i jämförelse med järnbeslagna
trähjul. Man kan också uttrycka saken så, att man
med gummihjul kan köra dubbelt så stora lass, eller
köra med en häst, där man förr körde med två.
Fig. 5. Bestoftningsapparater för bekämpandet av
skadeinsekter med arsenikpulver höra till de nyaste
jordbruksredskapen. Tillverkningen av den hästdragna apparat som
bilden visar behöver ökas till nästa år. Var finnes den
verkstad som vill ta hand om denna artikel1
1 maj 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
