Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18. 1 maj 1943 - TNC: 9. Lim och klister, limma och klistra, av J W - Föreningar - Skånska Ingenjörsklubben, av T Nd - Personnotiser - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
TNC
9. Lim och klister, limma och klistra
De flesta torde väl rent omedvetet välja rätt mellan
termerna lim och klister, liksom mellan limma och klistra.
Svårare är det att verkligen precisera dessa ords
användning, särskilt i vissa gränsfall.
Lim är till sin grundbetydelse en animalisk produkt,
som ger en stark förbindning, och därmed limmar man
framför allt ihop trä.
Klister är till sin grundbetydelse en vegetabilisk
produkt, som ger en svagare — men för ändamålet
tillräcklig — förbindning, och därmed klistrar man framför allt
ihop papper.
Typiska arter av lim äro hornlim, gelatinlim, fisklim
(syndetikon), kaseinlim (kallim). Typiska arter av klister
äro de som innehålla vetemjöl, rågmjöl, potatismjöl, vit
dextrin; även vattenlösning av arabiskt gummi eller gul
dextrin, bensinlösning av kautschuk (gummisolution),
celluloidlösning (t.ex. "Karlssons klister") och bindemedel
med vattenglas eller sulfitlut kallas företrädesvis klister.
Bindemedel av konsthartstyp kallas däremot i vissa fall
lim, i andra fall klister.
När andra material skola förbindas än trä med trä
och papper med papper, eller om lim användes att
förbinda föremål, som normalt förutsätta användning av
klister eller omvänt, rekommenderas att företrädesvis
använda verbet limma när det gäller konstruktioner av
relativt stor hållfasthet, t.ex. när stark väv med lim fästes på
träyta, eller när trä med Karlssons klister fästes vid trä,
men klistra när det icke gäller konstruktionshållfasthel
utan blott vidhäftning, t.ex. när papper med klister fästes
på vägg, eller när papper med fisklim fästes vid papper.
Ordet limma användes också inom
pappersfabrikationen och innebär där en inre bindning mellan
pappersfibrerna, numera åstadkommen medelst harts e.d.
Slutligen skall även nämnas termen kitta, som
användes vid förbindning av glas, porslin eller metall medelst
kitt.
J W
Föreningar
Skånska Ingenjörsklubben sammanträdde den 26 februari
i närvaro av ungefär 100 klubbmedlemmar. Tretton nya
medlemmar invaldes, varjämte styrelsen beviljades
ansvarsfrihet för 1942 års förvaltning.
Därefter talade professor A Åkerman om "Det svenska
jordbrukets utveckling efter kriget". Han framhöll först, att
det svenska jordbruket under de senaste åren i mycket hög
grad ökat produktionen, så att vi på flera områden blivit
självförsörjande. Beträffande möjligheterna att ytterligare
öka skördarna framhölls, att visserligen ha vi fått bakslag
för höstsäden under åren 1941 och 1942 på grund av de
stränga vintrarna, men säkerligen ha vi möjligheter att efter
kriget öka skördarna icke blott för höstsäd utan även för
vårsäd bl.a. genom mer rationell användning av konstgödsel.
För potatis föreligga mycket stora möjligheter till ökade
skördar bl.a. genom att effektivare bekämpa de nu mycket
utbredda potatissjukdomarna. Enbart virussjukdomar kunna
minska skörden med ca 200 000 ton, och ibland kan bladmögel
åstadkomma ännu större skador. En av åtgärderna till
förbättring ligger i att skaffa bättre utsäde.
Rationalisering är behövlig på många områden, och talaren
framhöll, att sammanslagning av mindre jordbruk kan bli
nödvändig och likaså samarbete mellan jordbruken för att
åstadkomma bättre användning av maskinkraft. En
förutsättning för att vt skola kunna genomföra behövliga
rationaliseringsåtgärder för jordbruket och åstadkomma ökad
produktion är dock, att jordbruket liksom före kriget erhåller
stöd mot övermäktig utländsk konkurrens.
Ordet överlämnades därefter till agronom a örborn, som
talade om "Jordbrukets tekniska rationalisering". Han
påpekade först, att jordbruket i allmänhet är en dålig affär,
och en av de förnämsta orsakerna härtill är, att de flesta
jordbruken äro alltför små. Icke mindre än 70 % av de
svenska jordbruken äro nämligen under 10 ha. Talaren
rekommenderade en specialisering i jordbruket och
byggnadernas anpassande efter denna produktion. Man kan således
tänka sig, att jordbruk i Skåne kunna drivas kreaturslöst,
och i stället har Norrland stora möjligheter för
foderproduktion. Om vi gå in för oljeväxter, så kan man efter en odling
på en hektar få fram tre gånger mer margarin än det är
möjligt att genom foder- och mjölkproduktion framställa
smör. Såväl byggnads- som arbetskostnader bli betydligt
lägre genom specialisering. Slutligen framhöll talaren, att
det är nödvändigt att söka åstadkomma en bättre
undervisning för landsbygdens ungdom. För närvarande är det endast
ca 10 som erhållit fackundervisning i lantmannaskolor.
Ett 60-tal av üe närvarande samlades därefter till supé.
T Nd
Personnotiser
Födelsedagar
Direktör Carl Carlsson, Norrköping, 70 år den 8 maj.
överintendent A Helmer T G Bernhardt, Stockholm, 80 år
den 9 maj.
Civilingenjör E Axel Dahlin, Malmberget, 60 år den 10 maj.
Generaldirektör C O Gösta Malm, Stockholm, 70 år den
11 maj.
Civilingenjör Josef A Edlund, Stockholm, 50 år den 14 maj.
Bergsingenjör Einar O G Berggen, Dannemora, 50 år den
15 maj.
Direktör Gunnar L Jacobsson, Stockholm, 70 år den 15 maj.
Yrkesinspektör Helge O ödlund, Linköping, 60 år den 16 maj.
Utnämning
Kapten VVK K O Joakim Stael von Holstein liar utnämnts
till byrådirektör hos Domänstyrelsen.
Sammanträden
Industriell Ekonomi och Organisation håller vårmöte i
Falun fredagen den 7 och lördagen den 8 maj 1943.
Fredagen den t maj. Kl. 7.55. Avresa från Stockholm C
(lunch i restaurangvagnen). Kl. 12.03. Ankomst till
Ludvika. Kl. 12.30. Besök vid Aseas verkstäder. Kl. 16.00.
Aseas middag på Stadshotellet. Kl. 17.30. Avresa från
Ludvika. Kl. 18.52. Ankomst till Falun.
Kl. 19.30. Sammanträde med Ingeniörsklubben i Falun
i Grand Hotels festvåning. 1. Föreningsärenden. 2.
Föredrag av professor Thorsten Streyfkert: "Aktuella problem
för skogsnäringen." Diskussion. — Supé (7 kr.) och dans.
Lördagen, den 8 maj. Kl. 9.00. Visning av Bergslagets
festvåning. Kl. 9.30. Dr Alvar Silow visar Bergslagets
museum. Kl. 11.00. Avresa från Falun S. Kl. 11.43.
Ankomst till Kvarnsveden. Kl. 12.00. Fil. dr Ragnar
Söderqvist visar pappersbruket. Kl. 13.45. Avresa till
Domnarvet. Kl. 14.00. Bergslagets lunch på Brukshotellet. Kl.
15.30. Rektor Börje Beskow visar Domnarvets
industriskola. Kl. 17.45. Avresa från Borlänge. Kl. 21.52. Ankomst
till Stockholm.
Biljetter Stockholm—Ludvika—Falun till nedsatt pris
(12 kr. i III kl., 18 kr. i II kl.) jämte hotellrum i Falun
beställas hos klubbmästaren senast den 27 april.
Ingeniörsklubben i Falun sammanträder (med damer)
fredagen den 7 och lördagen den 8 maj 1943.
Fredagen den 7 maj. Kl. 19.30: se ovan!
Lördagen den 8 maj. Kl. 10.40. Avresa till Grycksbo.
Kl. 11.10. Kaffe i pappersbrukets mäss. — Föredrag om
pappersbruket och dess tillverkningar av överingenjör Erik
Mide. — Besök vid bruket. Kl. 13.00. Avresa till Falun.
Kl. 13.30. Ankomst till Falun.
Anmälan till sekreteraren senast den 5 maj.
’228
1 maj 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
