Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19. 8 maj 1943 - AB Cellull — ett exempel på samverkan mellan olika industrier, av Albin Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 2. Behållare för eftermogning samt filter.
kan erhållas ur svensk svavelkis, hämtad från
Bolidens gruvfält och Falu gruva. Vad
slutligen gäller kolsvavla, tillverkas denna av träkol
och rent svavel. Träkol från våra lövskogar och
rent svavel från Marinförvaltningens oljeverk vid
Kinnekulle i Västergötland och nu även vid
statens oljeverk vid Kvarntorp i Närke. Den
erforderliga mängden av råvaror uppgår till 50 000 à
60 000 t. Alltså en betydande kvantitet,
motsvarande last på 5 000 à 6 000 järnvägsvagnar om
10 t vardera.
Den nyskapade cellullindustrien ger
sysselsättning åt skogs-, bergs- och kemiska industrier
samt vidare åt textilindustrien, järnväg och
sjöfart samt åt engros- och detaljhandeln. Skräddare
och sömmerskor får material till att sy kläder åt
konsumenterna. Det finns väl knappast någon
svensk, som ej har cellull på kroppen. Den ingår
nämligen i såväl dam- som herr- och barnkläder.
Och säkerligen kommer alla att även efter kriget
bära cellull, ty den ger vackra, goda kläder.
AB Cellulls anläggningar i Älvenäs är
imponerande. På den plats, där fabriken nu är
uppförd, växte för ett år sedan skog ända ned till
sandstranden vid Vänern. Nu finns det en hamn,
som kan ta emot djupgående fartyg, och en
järnväg är anlagd från Vålberg. Ett sjuttiotal
bostadshus är uppförda. Vattenledning har anlagts.
Elektrisk kraft är framdragen. Centraltvättstuga
med badanläggning är ordnad. Gator och vägar
har anlagts. En lantlig idyll har under den korta
tiden av ett år förvandlats till ett modernt
industrisamhälle. Huvudentreprenör har varit
Svenska Entreprenad AB.
Med stolthet kan jag nämna att alla maskiner
tillverkats av svenska mekaniska verkstäder.
Endast platinasilarna är importerade från en
specialist i Tyskland. Ingen svensk ansåg sig
kunna tillverka dessa. En svensk fabrik har
emellertid nu förklarat sig villig försöka
framställa dem. För att bli trådar skall silkemassan
passera genom dessa silar. Det är 3 000 hål i en
sådan sil, och dock motsvarar storleken av varje
sil endast ca en femtedel av en tesil. Silhålen är
så små att de vid en granskning icke uppfattas.
De trådar, som skall passera hålen på ett år,
skulle, om de sammanfogades, kunna lindas en
miljon gånger kring jorden. Jag har då endast
räknat med tillverkningen vid den nya fabriken
i Älvenäs. Tar man hänsyn till hela landets
tillverkning skulle tråden räcka två miljoner gånger
runt jorden.
Eftersom svensk industri här i landet byggt
maskinerna för KF:s anläggning i Norrköping
och nu senast för cellullfabriken i Älvenäs, står
det klart, att vårt land kan bli exportör av
maskiner för cellullfabriker. Från svenska fabriker
exporteras pappersmassa och maskiner för
pappersindustrier. Varför skulle vi icke ha
förutsättning att även exportera maskiner för
cellullfabriker? Råvaran, silkescellulosan, exporteras
redan i stor skala.
Det liar skett en snabb förändring i Älvenäs.
Möjligen ett rekord. Det mest anmärkningsvärda
beträffande AB Cellull ligger emellertid på ett
annat plan. Jag tror nämligen att bolagets
konstitution är unik och utan motsvarighet i något
annat land. Det förhåller sig nämligen på det
sättet att halva aktiekapitalet äges av
textilindustrien och halva av Kooperativa Förbundet, som
äges av över 700 000 svenska hushåll. Man kan
säga att halva kapitalet tillskjutits av
producenterna och halva av konsumenterna. Men en
närmare granskning av de bägge parternas ställning
till företaget visar att de har sammanfallande
intressen. Textilindustrien som köpare av
produkten har intresse av att få varan till lägsta
tänkbara pris. Deras intresse som representanter för
kapitalet är av underordnad betydelse. De önska
Fig. 3. Spinnbad.
29 maj 1943
265
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>