Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19. 8 maj 1943 - Cementindustrien — ett exempel på en industribranschs rationella utbyggnad, av Ernst Wehtje - AB Cellull — ett exempel på samverkan mellan olika industrier, av Albin Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
inom stora delar av mellersta Sverige. Vid
nuvarande omsättning torde fraktbesparingen, som
helt kommer förbrukarna till godo, totalt uppgå
till ca 750 000 kr./år.
Min redogörelse har närmast omfattat
rationaliseringen inom cementindustrien under de
senaste femton åren, men därmed vill jag ej ha
sagt att cementindustrien inte även dessförinnan
sökt tillämpa de bästa och mest effektiva
principer för tillverkning och försäljning. Jag vill
som exempel nämna att redan år 1893 bildades
Cementa. Svenska Cementförsäljnings AB, som då
var den första försäljningskartellen i Sverige.
Denna organisation finnes alltjämt och handhar
för närvarande 80 à 85 % av landets
cementförsäljning. I allmänhet anser man väl karteller mest
vara av ondo genom att de tvingar
konsumenterna att betala för höga priser. Men missbruk
hämnar sig alltid. Karteller, som rätt fattar sin
uppgift, kan vara till stor nytta för industrien
och i det långa loppet även för konsumenterna.
Kartellen blir ett forum för dryftande av
kartellmedlemmarnas gemensamma angelägenheter, och
stora fördelar kan vinnas genom en naturlig
marknadsuppdelning mellan fabrikerna, särskilt
med hänsyn till deras geografiska läge. Man kan
på sätt och vis beteckna kartellen som en
branschförening av det intimaste slaget. Förefintligheten
av cementkartellen har onekligen underlättat
genomförandet av det rationaliseringsarbete, som
skapat denna industris moderna och effektiva
produktionsapparat av i dag. Jag tänker bl.a. på
de fusioner, som gjorts inom cementindustrien.
Utan dessa hade den rationalisering och
koncentration av cementtillverkningen, som skett under
de senaste åren, ej kunnat genomföras.
AB Cellull
— ett exempel på samverkan mellan olika industrier
DIREKTÖR ALBIN JOHANSSON, LSTF, STOCKHOLM
Under 1941 befarade statens för
folkförsörjningen ansvariga organ och textilindustrien att
brist skulle komma att uppstå på råvaror för
spinnerier ocli väverier. Det var därför
nödvändigt att utöka tillverkningen av cellull inom
landet. En överenskommelse träffades mellan staten,
textilindustrien och Kooperativa Förbundet
angående uppförandet av en fabrik. Ett särskilt
företag bildades, kallat AB Cellull.
Inom den närmaste tiden kommer detta bolags
nyuppförda fabrik att sättas i verksamhet.
Fabriken är uppförd i Älvenäs, som ligger vid
Nors-älvens utlopp i Vänern. Den årliga produktionen
beräknas uppgå till över 7 500 t cellull. I Sverige
tillverkas dessutom cellull vid AB Nordisk
Silkes-cellulosa i Norrköping, där årsproduktionen är
5 500 t, och vid Boråsfabriken, där 1 200 t
tillverkas. Hela årsproduktionen av cellull inom
landet kommer alltså, sedan fabriken i Älvenäs
trätt i verksamhet, att uppgå till mellan 14 000
och 15 000 t. Denna produktion fyller för dagen
landets behov av cellull. Det samlade
tillverkningsvärdet kan uppskattas till i runt tal 50 Mkr.
De anställdas antal uppgår till omkring 700. Det
är alltså en rätt betydande industri, som växt
fram i vårt land från år 1933, då KF startade
den första cellullfabriken.
Tillverkningen av cellull skapar därtill arbete
vid råvarufabriker. I cellull ingår som råvaror fyra
dominerande ingredienser, nämligen blekt sulfit-
’264
DK 677.46
massa, alkali, svavelsyra och kolsvavla. Den
blekta sulfitmassan framställes ur gran vid
sulfitfabrikerna. Den är helt svensk. Alkali tillverkas
vid några av de större cellulosafabrikerna och vid
en elektrokemisk fabrik. För framställning av
alkali krävs salt och kraft. Saltet är den enda
råvara för cellull, som vi icke äger inom landet. Vid
framställning av alkali vinnes samtidigt klor, som
är en nödvändighetsvara för tillverkning av blekt
sulfit eller silkescellulosa, den mest högvärdiga
exportvaran från cellulosaindustrien. Svavelsyran
Fig. 1. Cellulosan matas ner i en av kvarnarna.
15 maj 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
