Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 20. 15 maj 1943 - Standardisering- av rutpapper - Kiselbronsens hårdhet, av Sven Brennert - Ingenjörstiteln blir lagligt skyddad i Norge - Insamlingen till förmån för Europas nödlidande akademiker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
av kiselhalten. Zinkhalten inverkar däremot relativt litet.
Små förhöjningar av kiselhalten kunna sålunda medföra,
att legeringen blir hård och spröd. Av denna anledning har
utförts en sammanställning över sambandet mellan
hårdheten å ena sidan samt kisel- och zinkhalterna å andra
sidan, se fig. 1. Brottgräns och förlängning äro visserligen
icke entydigt bestämda av hårdheten men praktiskt sett
följer ökad brottgräns och minskad förlängning med ökad
hårdhet. Diagrammet ger därför tämligen goda hållpunkter
i frågan vilka variationer man kan tillåta i zink- och
framför allt kiselhalterna.
Sven Brennert
Ingenjörstiteln blir lagligt skyddad i Norge. Allt
sedan år 1907 har man inom norska ingenjörskretsar
arbetat på att få ingenjörstiteln lagligt skyddad. Dessa
strävanden ha nu krönts med framgång. Den 1 april i år
utfärdades nämligen en "lov om rett til å bruke titelen
ingeniör", vilken trädde i kraft samma dag.
Enligt den nya lagen förbehålles titeln ingenjör eller
annan titel, vari ordet ingenjör ingår, personer som av
myndigheterna ha erhållit auktorisation som ingenjör.
Berättigad till dylik auktorisation är den som har
avlagt avgångsexamen vid norsk teknisk högskola eller vid
utländsk teknisk högskola, vilken av myndigheterna
likställes med den norska, eller enligt den högre
undervisningsplanen genomgått någon av de tekniska skolorna i
Oslo, Bergen eller Trondheim före 1915 eller avlagt
geologexamen vid Oslo Universitet.
Den som i minst fem år har drivit självständig teknisk
verksamhet på ingenjörsområdet kan efter myndigheternas
prövning erhålla auktorisation som ingenjör.
Överträdelser av denna lag straffas med böter, "for så
vidt ingen strengere straffebestämmelse kommer till
an-vendelse".
Insamlingen till förmån för Europas nödlidande
akademiker, som kungjorts bl.a. genom upprop i denna
tidskrift, har nu uppnått närmare 54 000 kronor.
Främst på listan kommo givare, vilka som tidigare
lek 4X9 mm utan ram, dels två papper i A 3 format med
speciellt utrymme för ledande kolumn och tabellhuvud;
millimeterrutpapper i format A 2, A 3, A 4 och A 5 med
marginal, i A 3 och A 4 format med marginal och ram
(utöver de millimeterrutade papperen föreslås även
blanketter med 1,25 och 2 mm rutor); logaritmpapper av fyra
slag samt fyra typer av tidrutpapper för tiddiagram (tre
i A 3 och en i A 4 format).
Vid utarbetandet av förslag till standardiserade
rut-papper har man främst sökt ernå ändamålsenlighet men
även enhetlighet i syfte att uppnå förvaringstekniska
fördelar. Detta syftemål har SIS försökt att tillfredsställa
genom att använda enhetliga format, marginaler och
ramförtryck, enhetligt läge på textytan och genom att förse
samtliga blanketter med hål för pärmförvaring.
Kommissionen har i sitt arbete haft mycket god hjälp
av ett värdefullt material, som institutioner och företag
ha insänt, samt av de synpunkter som ha framställts vid
personliga sammanträffanden. Tyvärr har kommissionen
icke kunnat träda i personlig kontakt med alla berörda
parter, varför det är att hoppas att de intresserade skola
rekvirera utredningen med tillhörande förslag och
framlägga sina synpunkter i det medföljande frågeformuläret.
Utredningen kan erhållas från Sveriges
Standardiseringskommission, Brunkebergstorg 12, Stockholm C, till ett
pris av 5 kr.
Kiselbronsens hårdhet. För starkt belastade gjutna
detaljer användas under fredstid rödgods eller tennbrons
med upp till 10 % Sn i tämligen stor utsträckning. — Då
tenn för närvarande icke kan erhållas för detta ändamål,
har man måst övergå till andra legeringar. En legering,
som lämpar sig synnerligen väl såsom ersättning och som
särskilt under sista tiden tilldragit sig ett visst intresse,
är kiselbronsen, innehållande 3—5 % Si och 10—15 % Zn.
Legeringen äger mycket goda hållfasthetsegenskaper samt
god gjutbarhet1.
Kiselbronsens hållfasthetsegenskaper äro starkt beroende
i Se t.ex. Petrén: Metallgjutaren (18) 1942 h. 4, s. 5.
Fig. 1. Brinellhårdhet hos
kiselbrons
(Si—Zn—Cu-lege-ring). X enligt Vaders: A
New Silicon-Zinc-Copper
Al-loy. J. Inst. Met. London 44,
363, 1930. (g) enligt Bedworth
and Weaver: Sand Casting
Copper-Silicon Allogs. The
Foundrg, 64, juli 24, 1936.
O enligt egna
undersökningar.
15 maj 1943
273
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
