Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 24. juni 1943 - Kataloger - AB Nordiska Armaturfabrikerna - Föreningar - Skånska Ingenjörsklubben, av T Nd - Örebro Ingenjörsklubb, av H S - Västerbergslagens Ingenjörsklubb, av P Hd - Personnotiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
liga standardtabeller över de i katalogen nämnda
norma-lierna och ett antal vägledande tabeller och diagram av
intresse för fackmannen. Så långt som möjligt har man
vid katalogens utarbetande tagit hänsyn till de nya
normalier, som under senare år ha fastställts.
Flänsdimen-sionerna följa SMS-normerna, och där sådana saknas för
fasta flänsar ha DIN-normerna tillämpats. Metall- och
lågtrycksnormalierna ha bibehållits.
Föreningar
Skånska Ingeniörsklubben sammanträdde den 26 mars
i närvaro av cirka 100 klubbmedlemmar; 12 nya
medlemmar invaldes i klubben.
Därefter talade docent Sune Carlsson om "Vilka krav
måste ett företags självkostnadsberäkningar uppfyllaf".
Föredragshållaren ställde först frågan: "Varför gör man inom
ett företag självkostnadsberäkningar?" Han hade på ett
flertal industrier kunnat konstatera, att följande mycket
förvånande svar var det rätta: "Jo, man har en kalkylator och
denne måste ha någonting att göra." Kostnaderna för en
dylik kalkylator borde i ett sådant fall, ansåg
föredragshållaren, uppsättas på nöjeskontot, då kalkylatorn gjorde lika
mycken nytta om han i stället för att summera siffror lade
patience.
Företagsledningen står alltid i sitt handlande inför olika
alternativ, den kan välja mellan att ta eller att refusera en
order, den kan välja mellan att producera olika typer av
varor och mellan olika tillverkningsmetoder beträffande en
och samma vara. Kostnadsberäkningen har till uppgift att
informera företagsledningen om de ekonomiska
konsekvenserna av dessa olika alternativ. Den är därför närmast att
betrakta som ett hjälpmedel vid utformandet av företagets
arbetsprogram.
En företagsledares beslut avser alltid ett framtida
handlande. Kostnadsberäkningen arbetar följaktligen med
sannolikhetsbedömningar om framtida kostnader. Dessa
bedömningar bygga emellertid i stor utsträckning på redovisningen
av företagets kostnader under gångna tidsperioder. Denna
redovisning måste därför uppfylla vissa krav från
kostnadsberäkningens och driftledningens sida.
Utgår man ifrån att kostnadsberäkningen skall redovisa
kostnaderna för olika framtida handlingsalternativ kommer
intresset främst att gälla vilka kostnader som omedelbart
förorsakas av olika tillverkningsgrenar, orderstorlekar,
fabrikationsmetoder osv. Först och främst måste man därvid
analysera de rörliga kostnadernas förändringar, men man måste
även bedöma hur dessa olika faktorer komma att påverka
företagets fasta kostnader. Fördelningen av dessa fasta
kostnader på olika avdelningar och produkter blir därigenom
direkt anknuten till utformandet av den allmänna
produktionspolitiken, och den kan icke lösas genom några
generella "tumregler".
Ett 30-tal av de närvarande intog därefter supé, varvid
ordföranden framförde auditoriets tack för det klarläggande
föredraget.
T Nd
Örebro Ingenjörsklubb sammanträdde på Stora Hotellet
den 16 april 1943 under ordförandeskap av belysningschefen
G Persson. I klubben invaldes civilingenjör Stig Larsson och
fabrikör E Jahrl samt till korporativa medlemmar Örebro
Kexfabrik och Örebro Elektriska Aktiebolag. Ordf. redogjorde
för styrelsens negativa inställning till major Traneus
skrivelse om bildandet av ett riksförbund för ingenjörer. Efter
diskussion beslöt klubben ansluta sig till styrelsens förslag
om avslag.
Professor Knut Lundmark, Lund, höll därefter ett
föredrag: "Hur planeten Mars blivit utforskad 16S6—1942", som
utförligt refererats i dagspressen. Föredragshållaren
avtackades hjärtligt av det ovanligt talrika auditoriet. H S
Västerbergslagens Ingenjörsklubb höll den 28 april
1943 sammanträde i Ludvika, varvid överingenjör Sven Erik
Eriksson, Ludvika, höll ett föredrag oin "Planering inom
verkstadsindustrien" inför ett hundratal personer.
Föredragshållaren påpekade att en nödvändig
förutsättning för den allmänna industriella rationaliseringen är
verkstadsorganisationens rationalisering. Därvid är planeringen en
synnerligen viktig faktor. Den utformas olika i olika
industrier, beroende på tillverkningsvolym och vad som tillverkas.
En rationell planering fordrar överensstämmelse mellan
försäljningens behov och verkstadens resurser. Åhörarna visades
med hjälp av en riklig samling demonstrationsmaterial och
ljusbilder hur verkstaden på grundval av
försäljningsavdelningens budget utformar en leveransbudget, hur inkommande
order inläggas i en leveransplan och jämföras med
leveransbudgeten och hur härifrån underlaget för
leveranstidsplaneringen i stort erhålles. Leveranstidsproblemet berördes, och
det framhölls att det i första hand är en kapacitetsfråga. En
inkommande orders väg genom Ludvikaverken följdes, och
man fick se hur den registreras och distribueras, hur
konstruktionsarbetet, materialbeställningen och verkstadsarbetet
planeras samt hur arbetsorder till verkstäderna utskrivas.
Den 26 maj gästades klubben av tekn. dr Ivar Herlitz,
Västerås, som höll ett föredrag om "Tekniska möjligheter för
framtida storkraftöverföring i Sverige".
Föredraget var i huvudsak en redogörelse för
reglerings-och stabilitetsfrågorna vid växelströmsöverföring på
distanser av storleksordningen 1 000 km. Efter en grundläggande
ekonomisk orientering om överföringsproblemet lämnades en
översikt över vågfenomenet på kraftledningar, vilket måste
beaktas då överföringsdistansen är lång. Den statiska och
dynamiska stabiliteten behandlades därefter; det framhölls
att stabilitetsproblemet är den svåraste stötostenen för den
långväga växelströmsöverföringen, och att den teoretiska
behandlingen av det dynamiska problemet blir ytterligt
komplicerad då man har mer än två maskiner att räkna med. Det
visades hur en mellan sändar- och mottagningsänden liggande
stödstation inverkade, och andra möjligheter till förbättring
nämndes, såsom t.ex. seriekondensatorer. Vid tillämpning på
en 1 000 km linje från Norrland till Mellansverige visades
att det nätt och jämnt är möjligt att överföra 400 MW per
linje vid 440 kV, om överföringen sker på i huvudsak
konventionellt sätt. önskas stabilitet även vid störningar på
linjen, fordras en betydande spänningshöjning — siffran 600 kV
nämndes. En livlig diskussion, som mest rörde möjligheten
till stärkande av stabiliteten, följde.
P Hd
Personnotiser
Födelsedagar
Disponent Christian Storjohann, Säffle, 75 år den 17 juni.
Civilingenjör Carl-Erik Svala, Trollhättan, 50 år den 17 juni.
Civilingenjör Sune H Busch, London, 60 år den 18 juni.
Civilingenjör Orvar Laquist, Stockholm, 70 år den 18 juni.
Bokförläggare Gunnak O E TisIeix, Stockholm, 60 år den
18 juni.
Civilingenjör Fritz Atterberg, New York, 50 år den 19 juni.
Fil. dr Gustaf T Lindroth, Bispberg, 60 år den 22 juni.
Ingenjör A Magnus Dahl, Stockholm, 75 år den 23 juni.
Civilingenjör Harald Du Rietz, Äppelviken, 50 år den 24 juni.
Civilingenjör P Wilhelm WIerner, Stockholm, 50 år den
25 juni.
Tekn. dr Fredrik A Dahlgren, Djursholm, 50 år den 26 juni.
Gatudirektör Karl A Tingsten, Stockholm, 80 år den 27 juni.
Civilingenjör Karl-Johan Herbold, Stockholm, 70 år den
28 juni.
Utnämningar
T. f. undervisningsrådet, fil. dr Karl o Josephson har
utnämnts till lektor i kemi vid Tekniska Läroverket i
Stockholm.
Civilingenjör Gottfrid Wadman har förordnats att vara
statens lantbruksingenjör i Värmlands län.
Platsbyte
Civilingenjör Hakry Andersson har utsetts till tillförordnad
ritkontorschef hos Nydqvist & Holm AB, Trollhättan.
Civilingenjör H Seb Tham, förut verkställande direktör i
Stockholms Siporexfabrik AB och AB Betongklinker, har nu
tillträtt posten som disponent för Skånska
Cementaktiebolagets Hellekis-förvaltning med adress Hönsäter, Hellekis.
308
10 juli 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
