Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 25. 19 juni 1943 - Vår transoceana handels transportproblem, av r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
XGARE: SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
ANSVARIG UTGIVARE OCH CHEFREDAKTÖR: SVEN A HANSSON
Häfte 25
Årg. 73
Vår transoceana handels transportproblem • Hur skall ventilationen dimensioneras1 •
TNC • Böcker • Föreningar
19 juni
1943
Vår transoceana handels
transportproblem
I nedanstående sammandrag av ett vid
Exportföreningens årsstämma den 12 april 1943 hållet föredrag
pläderar föredragshållaren, kommendörkapten Erik Wetter,
för en koncentration av de svenska transoceana
exportvarorna till centralhamnar. Syftet därmed är att
möjliggöra kontinuerliga leveranser året runt från så stor
del som möjligt av den norrländska industrien, tätare
och mera regelbundna turer för linjefartygen och ett
rationellare utnyttjande av hela den svenska
transportapparaten, såväl själva linjefartygen som kustlinjer,
järnvägar, bilar och hamnar.
Vid en diskussion om vår transoceana handel
bör man lämpligen bortse från järnmalmen, som
upptar en jämförelsevis liten andel och går på
härför speciellt anordnade fartyg. Det visar sig
då, att Norrland, i vikt räknat, är det stora
exportområdet med ungefär 50 % av hela vår
export och att Göteborg och Norrland
tillsammans utskeppa ungefär SJS av denna. Importen
är däremot mera jämnt fördelad på de olika
tulldistrikten. De tre städerna Göteborg, Stockholm
och Malmö svara tillsammans för omkring 50 %
av hela importen.
Exporten 1937 till de transoceana länderna
uppgår, om malmen borträknas, till ungefär 2 Mt
eller ca 30 % av hela vår export exklusive malm.
Av denna kvantitet utgöra trämassa, papper och
papp samt trävaror icke mindre än 87 % och
övriga varuslag alltså 13 %. Av trämassa går
huvudparten, 77 %, till USA. Av denna väldiga
kvantitet massa transporteras givetvis betydande
mängder i hela laster med trampfartyg.
Av Sveriges transoceana handel går ca 40 %
av såväl exporten som importen med de svenska
linjefartyg, som betjäna de transoceana
marknaderna. Linjeflottan motsvarade 1937 ungefär
hälften av hela det i Sveriges handelsflotta in-
12 juni 1943
DK 382
vesterade kapitalet. I ton räknat utgjordes denna
del av den svenska handelsflottan av 80 fartyg
om tillsammans 342 000 bruttoton.
Av den transoceana handel, som går med
svenska linjefartyg, komma ca 86 % av exporten på
Göteborg och Norrland tillsammans. Av importen
svarade Göteborg 1937, enligt tullbehandlingen,
för 50 % och de tre städerna Göteborg, Stockholm
och Malmö tillsammans för icke mindre än 90 % .
Tas hänsyn till i Göteborg utförda omlastningar,
blir Göteborgs andel emellertid betydligt större.
Särskilt för massartiklar och billiga varuslag
uppgå fraktkostnaderna och övriga
transportavgifter till en ej oväsentlig del av de exporterade
varornas cif-värde. Redan före kriget fanns en
tendens till minskad vinstmarginal för den
transoceana handeln, och det är mycket möjligt, att
konkurrensen kommer att bli än starkare, när
det blir fred igen. Skulle Sveriges
konkurrenskraft då visa sig otillräcklig, kommer detta att
vara till skada icke blott för producenter och
exportörer utan för alla berörda transportorgan,
vare sig de ha sin verksamhet i vårt land eller
på oceanerna. Såväl de transoceana linjerna som
kust- och kanaltonnaget, järnvägar, bilar,
hamnar, försäkringssällskap med flera komma i så
fall att bli lidande.
Transportväsendets utveckling har under
senare decennier medfört betydande förändringar i
varudistributionen. Detaljhandeln matas numera
kontinuerligt, särskilt av biltrafiken. En del
mellanhänder ha försvunnit och ersatts av
transporter i ständig ström. Samma tendens återfinnes
inom det transoceana varuutbytet. Handeln blev
redan före kriget inställd på mera kontinuerliga
leveranser, baserade på täta, regelbundna skepp-
309
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
