Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 26. 26 juni 1943 - Ny miljö, av H N—m
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskri
redet bättre med tiden. Om man ibland har kunnat
tycka att rationaliseringen sprungit om trivseln,
så har man nog en känsla av att trivseln i de
moderna miljöerna håller på att ta in avståndet.
Av mycket stor betydelse för trivseln i arbetet
äro sådana institutioner som intressekontoret och
sjukavdelningen. Ute vid L M Ericsson har man
två läkare, men så är det också mycket folk, som
brukar besöka sjukavdelningen. Det är nämligen
närmare 5 000 anställda, som ha rätt att begagna
sig av bolagets läkare, och inte nog med de
anställda utan också de anställdas familjer, deras
hustrur och barn under femton år.
Bolaget har också en kvinnlig
personalkonsulent, som skall vara de anställdas rådgivare. Till
henne vänder sig personalen i de mest skilda
angelägenheter. Ena gången gäller det kanske att
få ut några barn på landet och en annan gång
kan det vara fråga om en hustru, som behöver
komma ut och få landsvistelse för sig och sina
barn. Det är klart, att det i hög grad är ägnat att
öka trivseln och trevnaden om personalen vet att
det finns en människa, som tar hand om sådana
problem på arbetsplatsen. Det blir naturligtvis
lugnare för en mor att arbeta under sådana
förhållanden. En uppgift, som också åligger
personalkonsulenten, är att kontrollera hygienen på
verkstäderna. Det gäller att se efter att man
verkligen håller snyggt och fint i toaletter, i
garderoberna och i vilorummen.
Bostadsmiljön
Som redan tidigare har påpekats går det inte
att skilja mellan arbetstillvaron ocli livet utanför
arbetsplatsen. Trivseln i arbetet bygger till inte
ringa del på känslan av trygghet och trevnad i
hemtillvaron. Den yttre ramen för hemtillvaron
är långt ifrån oväsentlig för arbetet. Därför hör
bostadsfrågan nära samman med frågan om nv
industriell miljö.
Fig. 1. Ljus och rymd känneteckna L M Ericssons
arbetslokaler, men triuseln i de stora kontorsrummen är dock
fortfarande omdiskuterad.
står det många missnöjda och förgrämda typer
till allmän förargelse. Ombyte av platser ger å
andra sidan även vidgad syn och stämmer till
eftertanke. När människorna i gemen komma till
insikt om att arbetet är det väsentliga i tillvaron,
den dag kommer jag att sätta miljöförhållandena
som nummer ett, kamratskapet som nummer två
och först på tredje plats inkomsten, säger den
tillfrågade förmannen.
Verkstadsklubbens ordförande uttalar sin stora
belåtenhet med de ljusa och trevliga
arbetslokalerna. Han påpekar emellertid att den tekniska
rationaliseringen är mycket långt framskriden vid
L M Ericsson, kanske i någon mån på bekostnad
av den gamla arbetsglädjen, som man tidigare
kunde finna på verkstäderna. Detta är
emellertid något som troligen kommer att ändra sig till
Fig. 2. Omklädnadsrummen för verkstadspersonalen äro
utrustade med väl ventilerade klädskåp, tvättställ av rostfri
pldt och luftkonditionering.
Fig. 3. Intressekontoret hjälper den anställde att planera
sin ekonomi genom regelbundna löneavdrag för hyra,
skatter etc. och tar även emot insättningar på sparkassa.
318
26 juni 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
