Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 26. 26 juni 1943 - Kataloger - Wirsbo AB - AB Arboga Mekaniska Verkstad - Asea - AB Lorentzen & Wettres Maskinaffär - Elektriska AB Lindström & Andell - Bröderna Edstrand AB - Georg Schönander - Elektriska AB Helios - Svenska Stålpressnings AB - Insänt: Jordbrukets framtidsproblem, av Gustaf Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Wirsbo AB, Wirsbo, har skickat in en praktiskt och
överskådligt uppställd katalog över stålrör, stålrörsdelar
och rörflänsar.
AB Arboga Mekaniska Verkstad, Arboga, har
publicerat ett par flotta broschyrer över sina Ross
kättings-matarapparater för malm, kol, koks, slagg m.m. och
Arboga tuggare för krossning av malm, sten och en mängd
andra bergarter, vilka apparater kännetecknas av enkel
konstruktion och stor driftsäkerhet.
Asea, Västerås, lämnar i en mycket elegant broschyr en
beskrivning av Stockholms stads reningsverk i Henriksdal
och särskilt av verkets elektriska utrustning. I en annan
broschyr med titeln "Torvtäkt med skrapspel" redogöres
för en av bolaget utarbetad metod att rationalisera
maskin-torvtillverkningen.
AB Lorentzen & Wettres Maskinaffär, Stockholm.
En elegant, rikt illustrerad trycksak på konsttryckpapper
över Nashpumpen, en svenskbyggd roterande vakuumpump
och kompressor. Nashpumpens enkla konstruktion
beskrives, dess verkningssätt och de fördelar, som äro
förknippade med användandet av denna pump. Upplysning
lämnas också om Nashpumpens användningsområden, dess
dimensioner och olika utförandeformer.
GePe friktionskopplingar. Broschyr i samma tilltalande
utförande och uppställning som den föregående.
GePe-kopplingen bygger på ungefär samma princip som
hjulbromsarna på en bil; det varierande trycket mellan ett
friktionsband och en omslutande trumma reglerar
kopplingens funktion. Båda broschyrerna äro mycket
instruktiva och typografiskt väl utförda.
Elektriska AB Lindström & Andell, Göteborg.
Katalog över oljeströmbrytare, frånskiljare, motorskåp,
på-dragsskåp, pådragsmotstånd, kontrollers, *
regleringsmotstånd m.m.
Bröderna Edstrand AB, Malmö. Katalog över lättare
järnvägsmateriel, räls, motorlok, spårväxlar, vändskivor,
tippvagnar, tillbehör. Katalogen är rikt illustrerad med
såväl fotografier som konstruktionsritningar, profiler av
skarvjärn, räls o.d., bilder av koppel, redskap m.m.
Georg Schönander, Stockholm. Skärmbild, en broschyr
över skärmbildsfotografering i den förebyggande
tuberkulosvårdens tjänst.
Elektriska AB Helios, Stockholm. Elvärmeapparater
för laboratorier. Prospekt i tvåfärgstryck över sådana
apparater som kombinerade torkskåp och
torrsterilisato-rer, laboratorieskåp och bakteriologskåp.
Svenska Stålpressnings AB, Olofström. Broschyr med
beskrivning av firmans rostfria dubbelplåt, bestående av
ca 20 % rostfritt stål och 80 % järn, jämte redogörelse
för tillverkning av diskbänkar i dubbelplåt.
Insänt
.Jordbrukets framtidsproblem
På Svenska Teknologföreningens årsmöte den 24 mars
1943 ventilerades jordbruket. Det inleddes med en vädjan
från statsrådet Fritiof Domö till de svenska ingenjörerna
att hjälpa till med en välbehövlig rationalisering. Ett svar
kan genast lämnas genom att analysera en statistik
utarbetad av direktör Stensgård, som återfinnes i direktör
Einar Sjögrens föredrag "Jordbruket och
folkhushållningen". Statistikens uppläggning är den bästa man sett på
mången god dag. Vi ha fått ett enkelt och länge saknat
verktyg, som möjliggör, att man kan överblicka ett
problem. Det är icke endast jordbruket, som saknat
överskådlig statistik, detta gäller all företagsamhet.
Det är belysande, att 64 % av all animalisk näring
produceras på gårdar under 20 ha. I kcal räknat blir
detta 2 554 miljarder av 4 000 behövliga. Denna uppgift
bör man uppmärksamma och sätta den i samband med
de sociala problem, som börjat dominera tillvaron. Man
frågar sig, om det mindre jordbruket har resurser nog
att producera hög kvalitet på de animaliska produkterna.
Detta är något, som kan ha större betydelse än vad man
i allmänhet tror. Statistiken änger i miljoner antalet
arbetstimmar per miljard kcal producerad animalisk föda.
Man finner, alt 76 % av arbetstiden användes för
pro–duktion av animalisk föda på gårdar under 20 ha. Om
man antar, att en jordbruksarbetare arbetar 2 600 h/år,
finner man, att den animaliska produktionen kräver ca
480 000 arbetare. De större jordbruken kräva ca 150 000
arbetare för den animaliska produktionen. Sammanlagt
äro alltså 630 000 sysselsatta inom denna näring. Det
kanske bör framhållas, att enligt Jordbruksräkningen av 1932
utgjordes arbetskraften till viss procent av kvinnor. På
en’ 15 ha gård voro 2,1 manliga och 1,6 kvinnliga
varaktigt anställda. På de större gårdarna procentuellt
mindre.
Om man dividerar produktionen i kcal med antalet
arbetstimmar, finner man, att de 480 000 arbetarna i
medeltal producera ca 5,3 miljoner kcal/år och de 150 000
arbetarna på de större gårdarna producera ca 10
miljoner. På de stora gårdarna produceras per tidsenhet ca
100 % mera animaliska produkter än på de små. Detta
är rätt betänkligt, om man ser frågan ur ekonomisk
synpunkt.
Det står i direktör Sjögrens artikel, att under de
förhandenvarande förutsättningarna står det svenska
jordbruket på höjden. Det har tagits fasta på anmärkningen
om ordet förhandenvarande. Uttalandet motsäges
emellertid av direktör Stensgårds statistik. 75 % av arbetskraften
borde utföra dubbelt mera arbete. Förklaringen att detta
icke kan ske återfinnes i professor Ludvig NanDesons
artikel "Jordbruket som ekonomisk företagsform".
Jordbruket har per arbetare räknat ett kapitalbehov av ca
25 000 kr. vid de större jordbruken men vid de mindre
endast hälften, vilket är orsaken till det låga utbytet per
arbetare vid de små jordbruken. Professor Nanneson
sätter förmodligen tummen på en öm punkt, då han säger,
att det dåliga utnyttjandet av arbetskraften är
jordbrukets svagaste punkt. Man läser mellan raderna, att det
mindre jordbruket betraktas som en tröstlös näring.
Allmänt klagas över för litet jord per brukningsdel. Man
frågar sig: "Kan detta alltid vara rätt?"
Om man går in för att rationalisera en näringsgren,
försöker man, då efterkalkyler saknas, att genom statistik
göra en så noggrann förkalkyl som möjligt. Man finner
snart, att, om man väljer ett 20 ha jordbruk, detta icke
under nuvarande förhållanden kan göras lönande. Driften
måste därför omläggas på de mindre jordbruken. Ett
mindre jordbruk bör ifråga om maskinparken vara lika bra
om icke bättre utrustat än en stor gård, då det gäller
skötsel av åkrar och kreatur. Om nödiga maskiner
finnas, kan en man sköta 20 ha åkerjord samt en man 18
mjölkkor, smådjur och en häst. Dessa två män få sedan
i viss mån samarbeta, vilket kan ske, emedan i gårdens
kvinnor finnes en viss reservarbetskraft. Ett 20 ha
jordbruk kan icke föda en besättning på ca 20 nötkreatur och
dessutom smådjur. Om man kalkylerar vad kostnaderna
bli för detta obalanserade jordbruk, finner man, att
kapitalbehovet är ca 60 000 kr. per arbetare, dvs. nära tre
gånger så mycket som den siffra professor Nanneson
anger för de större gårdarna och ca sex gånger så
mycket som den siffra lian anger för de små. Man frågar
sig, vilka ekonomiska konsekvenser detta innebär.
Om man förkalkylerar hur många kcal animalisk
näring som kan produceras per arbetare och år, får man
ett direkt svar på föregående fråga. Vi ingenjörer veta
vidare och kunna verifiera, att det finns möjligheter
utvinna mera mjölk på samma foderstat, om de klimatiska
26 juni 1943
323
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
