Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 26. 26 juni 1943 - Insänt: Jordbrukets framtidsproblem, av Gustaf Olsson - Från styrelsens bord - Personnotiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
betingelserna äro så avvägda, att djuren alltid leva under
de bästa betingelserna. Allmänt talas det om, att man den
vägen ifråga om arbetsprestation kan öka utbytet 30 %.
Det medeltal ton mjölk, som man får av en ko per år,
är enligt statistiken 2,5. På Husdjursförsöksanstalten kan
man få verifierat, att för det fall foderstaterna äro de
lämpligaste, kan en bra ko i medeltal producera 4 t/år. Om
man dessutom ordnar de klimatiska betingelserna, så att
de äro de lämpligaste, bör man för ett småbruk kunna
anta, att medelproduktionen kan höjas till ca 4 t/år/ko.
Detta betyder, att på ett jordbruk, som har 18 kor, bör
man kunna producera ca 70 t/år mjölk, förutom animaliska
produkter, såsom kött, fläsk och ägg. Två man komma då
att producera minst 50 miljoner kcal/år, eller varje
arbetare 25 miljoner. En 20 ha gård föder i dag enligt
statistiken ca 10 mjölkkor, som producera vardera ca 2,5 t/år
mjölk. Den gården ger enligt statistiken varaktig
sysselsättning åt 2,5 manliga och 1,6 kvinnliga arbetare. Enligt
samma antaganden som härovan gjorts skulle på gården
produceras ca 17,5 miljoner kcal animaliska födoämnen,
eller ca 4 miljoner kcal/år/arbetare. Denna siffra känns
igen från direktör Stensgårds statistik. Det borde finnas
möjligheter att öka mjölkproduktionen på en 20 ha gård
med 45 t, om lämpligt foder kan köpas och de klimatiska
betingelserna i djurstallarna äro de riktiga. Om man tar
hänsyn till kött, fläsk och ägg, bör det vara möjligt att
på en 20 ha gård enligt dagspriser producera för ca 12 000
kr/arbetare/år. Jordbruksarbetet är i många hänseenden
ett av de trivsammaste, som finns. Om smågårdar skola
rationaliseras, måste detta ske genom eliten av den svenska
arbetskraften.
Förkalkylerna av idag säga, att det är lättare att
förränta ett mindre jordbruk än ett större. Detta
sammanhänger därmed, att arbetskraften låter sig bättre utnyttjas
på de mindre gårdarna. Detta uttalande skall icke förleda
någon att tro, att icke de större gårdarna också kunna
omlägga driften och få den mera ekonomisk. Detta borde
kunna möjliggöras genom att en inskränkning göres i
den animala produktionen, så att arbetarna bättre kunna
utnyttjas såväl vinter- som sommartid. Hur ställer sig nu
ekonomien? Om man på ett 20 ha jordbruk investerar
120 000 kr., bli räntorna ca 5 000 kr. Att fastställa en
rättvis avskrivningsprocent på en radsåningsmaskin eller
ett tröskverk, som skötes väl och underhålles och som
endast användes några timmar per år, är svårt. Om man
endast tar hänsyn till utvecklingen, skulle
avskrivnings-procenten sättas relativt högt, men om man tar hänsyn
till att dessa maskiner utvecklats under årtionden, kan
man förmoda, att de icke bli så fort omoderna. En maskin,
som endast användes några dagar, behöver ej heller vara
modern, om man med den kan framställa
kvalitetsprodukter. Eftersom vid en rationalisering av ett småbruk en
värmecentral måste byggas, bli byggnaderna relativt lätta att
sköta. Jag har beräknat, att på en 20 ha gård bör till en
förnyelsefond årligen avsättas ca 3 500 kr.; 45 t mjölk
kostar i dag ca 10 000 kr. Vad avlöningarna angå, har
man först att räkna med, att två man skola ersätta 4,1
arbetare och dessutom skall ca 5 gånger mera animaliska
produkter produceras. Eliten bland svenska arbetare
till-tvingar sig höga avlöningar, vilket är dem väl förunnat.
Det ovissa i kalkylen härovan är inköp av lämpligt
kraftfoder. Det är påtagligt, att ett småbruk egentligen icke
skulle sysselsätta sig med spannmålsodling, emedan denna
bedrives mycket billigare på de stora jordbruken.
Dessutom kan ett småbruk aldrig, om man tar hänsyn till
kvalitet, producera konsttorkat gräs, ett fodermedel, som
synbarligen kommer att bli mycket lämpligt på
små-gårdarna. Kraftfodret i dag är, som ovan sagts, en oviss
faktor. I dag går det emellertid relativt lätt att köpa
sådant, på grund av att småbruken hålla så låga
djurbesättningar.
Om vi ingenjörer skola kunna göra några insatser i
jordbrukets rationaliseringssträvanden, fordras det, att
bättre förståelse vinnes för jordbrukets rätta inramning
i det svenska näringslivet. Man kommer ingen vart, om
man tror, att situationen är hopplös. Man kan i stället
peka på det stora arbetsobjekt, som en välbehövlig
rationalisering av jordbruket innebär. Det kan också vara
nyttigt att i tider som dessa, då man letar efter
arbetsobjekt för efterkristiden, peka på jordbruket. Om den
animaliska näringen rationaliseras och om man för detta
ändamål behöver investera 60 000 kr/arbetare, betyder
detta en arbetsuppgift, som går löst på ca 10 miljarder kr.
Det betyder också, att ca 1la miljon arbetare så småningom
komma att frigöras från jordbruket, därav många gifta
kvinnor, som bättre behövas i hemmen. Att realisera ett
byggnadsprogram som detta kräver hundra tusentals
arbetare. Det betyder också ca 350 miljoner kr. enbart i
räntor.
Det är dock i ett sammanhang som detta nyttigt att
även se på hur de sociala frågorna börjat dominera
tillvaron. Måhända kommer ett rationaliserat jordbruk, som
endast producerar födoämnen av högsta kvalitet, att
återställa folkhälsan till vad den enligt statistiken en gång
varit. Det är betecknande att farsoter försvunnit under
det de kroniska sjukdomarna tilltagit. Enbart en
förbättring av folkhälsan genom höjd kvalitet på den animaliska
näringen kan genom sänkta utgifter för
välfärdsanordningar komma att förränta hela det kapital, som erfordras
för jordbrukets rationalisering. Om det funnes en
statistik, som klarlade den försämrade hälsostandarden, skulle
mycket vinnas. Offra vi av okunnighet på detta altare
1 miljon eller 1 miljard kr/år i onödan? En procent av
alla som födas i Sverige äro dömda bli invalider i
reumatism. Hur många äro predestinerade för sinnessjukhus?
Varför brottas läkarna ständigt med nya och
hemlighetsfulla sjukdomar?
Gustaf Olsson
Från styrelsens bord
Vid styrelsesammanträde den 10 juni 1943
kompletterades organisationskommittén med överingenjör Rolf
Stéenhoff, arkitekt H Ahlberg, civilingenjör H Danielsson,
civilingenjör N Lundqvist och major G Traneus. Direktör
Hemming Johansson har avsagt sig sitt ledamotskap i
kommittén.
Civilingenjör Erling Reinius beviljades ett understöd på
1 000 kr. ur Polhemsfonden för provning och
undersökning av en ny metod att skarva armeringsjärn.
Kurskommittén meddelade, att en kurs i juridik var
planerad att hållas den 23—25 oktober.
Personnotiser
Födelsedagar
Civilingenjör Carl W|endt, Perstorp, 50 år den 2 juli.
Civilingenjör Kaxeb Hedin, Birmingham, 70 år den 5 juli.
Professor Henning B M Pleijel, Stockholm, 70 år den 5 juli.
Disponent C Gustav W Carlsson, Ljungaverk, 50 år den
7 juli.
Maskiningenjör N Otto Kristoffersson, Vännäs, 50 år den
7 juli.
överingenjör Edvin Fornander, Uddeholm, 60 år den 8 juli.
Distriktschef S Hjalmar S Wikland, Stockholm, 90 år den
9 juli.
Civilingenjör Hilding Schalin, Göteborg, 70 år den 11 juli.
Driftingenjör Arne Björnson, Göteborg, 50 år den 13 juli.
Platsbyte
Civilingenjör Gerhard Ruben har utsetts till teknisk chef
vid Rosendahls Fabriker AB, Filipstad.
324
24 juli 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
