Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 29. 17 juli 1943 - Notiser - AB Asea Svetsmaskiner, av r - Insänt: Begreppen derivata och differential, av Sven Svantesson - Föreningar - Skånska Ingenjörsklubben, av T Nd - Sveriges Mekaniska Verkstäders Förbund, av r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Föreningar
Provrummet har liksom laboratoriet tillgång till höga
effekter, mycket stora spänningar och strömstyrkor samt höga
frekvenser. Laboratoriet disponerar bl.a. över en 60 t
dragprovmaskin.
Tillverkningen vid verkstäderna i Stockholm omfattar
olika slag av motståndssvetsmaskiner, såsom punkt-, press-,
söm-, stuk- och brännsvetsmaskiner och vidare elektriska
smidesvärmare, varmstukmaskiner, nitvärmare m.m. samt
erforderliga kontroll- och specialapparater. r
Insänt
Begreppen derivata och differential
I ekvationen
dz = (3zßx)ydx + (3zßy)xdy (1)
förekommande termer 3z, 3x och 3y äro samtliga partiella
differentialer.
Ekvation (1) kan även skrivas
dz = (dzyjdxy][dxy + dxs) + {dzxldyx){dyx + dyz) (2)
(icnom hyfsning av (2) erhålles
dz = dzy + dzydxzfdxy + dzx + dzxdyi/dyx (3)
Eftersom
dz = dzy + dzx (4)
måste
d zydxzldxy + dzxdyjdyx = 0 (5)
Ur (5) erhålles
(dzyldxy)l(dzxldyx) = -(dyzldx,) (6)
dvs.
{dzßx)yf{dzßy)x = - (dyßx), (7)
och
(a)(3yßx)z = 1 l(Sxßy)2 eller (b) (3 yß x),(3 xß y)z = II (8)
Ekvationerna (7) och (8) äro i full överensstämmelse med
gängse förståelse och erfarenhet. Den inledande satsen, som
bestämt strider emot klassisk och gängse uppfattning, torde
härmed vara bevisad. Därmed är även klarlagt att
(3zßx]ydx = dxz = dzy (9)
resp.
(3zßy)xdy | dyz = dzx (10)
vilka samband även strida emot klassisk och gängse
uppfattning.
Sven Svantesson
Skånska Ingenjörsklubben sammanträdde fredagen den
14 maj 1943 på Hotell Savoy.
Sedan klubbens vice ordförande, överingenjör Wintzell,
hälsat de närvarande välkomna samt en del
föreningsangelägenheter dryftats, överlämnades ordet till aftonens
föredragshållare, civilingenjör Erik Upmark, som talade om
"Elkraftförsörjningen nu och framdeles".
Föredragshållaren erinrade om den kraftiga expansionen
av vårt näringsliv, som inträdde efter förra världskriget, och
det därav följande ökade intresset för elproduktionen. Det
nya krigsutbrottet ställde ytterligare krav på
kraftförsörjningen, och alla tillgängliga resurser måste mobiliseras. Att
kraftförsörjningsproblemet blev särskilt kritiskt, berodde på
att importen av utländska bränslen kraftigt reducerades samt
att de första tre krigsåren utmärkts av en exceptionell
vattenbrist.
Med ljusbilder illustrerade talaren
vattenbyggnadsverksamheten i landet, i vilket hänseende utvecklingen av
sjömagasinen var det utmärkande draget. Utbyggandet av
vattenreservoarer och vattenfall har varit en verklig prestation
med tanke på bristen av bl.a. cement och arbetskraft.
Föredragshållaren fortsatte därefter sin redogörelse för
skillnaden mellan de sydsvenska och de norrländska vattenfallens
fördelar och nackdelar och framhöll, att den viktigaste delen
av vattenkraf tf rågan är att åstadkomma en utjämning av
vattentillgången. Tillgången av kraft i Sverige är god, men
fördelningen är ojämn. Det är klart, att Norrlands
krafttillgångar måste komma hela landet till godo.
Till slut kom föredragshållaren in på den gamla frågan
om hur långt våra vattenkrafttillgångar komma att räcka.
Problemet belystes med siffror och diagram. Vidare framkom
frågan om hur det ställer sig med hänsyn till
självförsörjningen och kostnadsaspekterna. Föredragshållaren framhöll,
att det givetvis skulle vara bättre att snarast möjligt utnyttja
tillgångarna än att spara dem till framtiden. Mycket talar
också för att vår tillgång på vattenkraft blir till större
nytta för vårt lands ekonomiska liv efter kriget än någonsin
tidigare.
Ett 20-tal av de närvarande intog därefter supé, varunder
Mazettis underhållningsorkester gav en livligt uppskattad
konsert. T Nd
Sveriges Mekaniska Verkstäders Förbund har framlagt
sin styrelseberättelse för år 1942. Enligt denna har det
svenska näringslivet under det gångna året kännetecknats av
en stegrad aktivitet inom ett flertal näringsgrenar.
Produktionssiffrorna för konsumtionsvaruindustrien ha sedan årets
början visat en ständig ökning. Byggnadsverksamheten har
legat betydligt över 1941 års nivå, men knappheten på
byggnadsmaterial har inverkat hämmande. Ordertillgången vid
järn-och stålverken har under det gångna året varit mycket god.
Järnhanteringens råvaruförsörjning har under året försämrats.
Industriförbundets produktionsindex för maskinindustrien
har under året kontinuerligt stigit och visar för december en
indexsiffra av 164, vilket är rekord för verkstadsindustrien.
Den på grund av kriget sjunkande exporten av
verkstadsindustriens produkter har i de flesta fall kunnat kompenseras
genom ökad försäljning på den inhemska marknaden. Den
pågående rationaliseringen, liksom utbyggnaden av
industrianläggningar avsedda för produktion av för landets
försörjning nödvändiga varor, har skapat en stark efterfrågan på
maskiner, apparater, elektriska motorer m.m. Produktionen
har i många fall icke kunnat ökas i proportion till
ordertillgångens tillväxt, varför leveranstiderna i många fall ha
blivit osedvanligt långa.
Ar 1942 ha 62 nya medlemsföretag tillförts förbundet.
Det sammanlagda antalet till förbundet anslutna företag vid
slutet av året utgjorde 229 med ett sammanlagt arbetarantal
av ca 70 000.
Inom gjuterisektionen har kommittén för främjandet av
gjuteriteknisk forskning beslutat utge en handbok i
gjuteriteknik. Dessutom har under året på sektionens föranstaltande
utgetts ett häfte: "Arbetsstudier i gjuterier."
Byggnadssektionen har låtit författa en broschyr:
"Dimensionering av glidlager i avsikt att spara tenn, antimon m.fl.
metaller." Broschyren kommer att tryckas genom förbundets
försorg. r
348
12 juni 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
