Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 29. 17 juli 1943 - Tillämpning av Fouriers integralsats för lösning av linjära partiella differentialekvationer av andra ordningen, av Owe Berg - Notiser - Moderna sextanter, av r - AB Asea Svetsmaskiner, av r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
överskådligare lösning erhållas enligt följande
metod.
Som bekant äro varje funktion cp[ct + ,r) och
varje funktion yj[ct— x) partikulära lösningar till
g= - 2 • * idare ar ax -†- b en partiku-
lär lösning. Vi anta (p[ct + x) och yj[ct— x)
vara de enklaste möjliga, dvs. <p(ct -f- x) —
= d[ct + x), y[ct — x) = e[ct — a-), och få härav
// = ax + b + d[ct + x) + e[ct— x). Här äro
a, b, d, e konstanter, som skola väljas, så att
randvillkoren satisfieras. Om P[t) — o för t<o
och P[t) = P — konst, för t > 0, så ger
konstant-bestämningen den tidigare för detta fall erhållna
lösningen. Om P[t) = o för t < o och t > t samt
P (t) <= P = konst, för o < t < r, erhålles
lösningen genom superponering av två lösningar av
tidigare beräknad form, där P1[t) =P för t > o
resp. P2[t) = — P för t > r, P2[t) = o för t < r.
På detta sätt erhålles den i fig. 2 b angivna
lösningen direkt utan omvägen över
serieframställningen.
Litteratur
1. Carslaw & Jaeger: Operationell methods in applied
mathematics, Oxford 1941, s. 137.
2. Wagner, K W: Operatorenrechnung, Leipzig 1940, s. 362.
3. McLachlan, N W: Complex variable <t operational
calculus, Cambridge 1939.
4. Carslaw : Conduction of heat, London 1921, s. 183.
5. Frank & v. Mieses : Differentialgleichungen der
Phy-sik I, Braunschweig 1930, s. 865.
6. McLachlan, N W: Bessel Function, Oxford 1934, s. 159.
Notiser
DK 527.002.56
Moderna sextanter. I Nautisk T. 1942 h. 12, s. 417,
lämnas ön intressant redogörelse för den moderna
nivå-sexlantens utveckling. Som bekant måste vid användande
av sexlanter av äldre iyp sjöhorisonten vara synlig för
att man skall kunna mäta solhöjden. Därigenom begränsas
givetvis möjligheten alt använda detta för navigeringen
oumbärliga instrument. För att eliminera denna olägenhet
har den s.k. nivåsextanten konstruerats. Med en sådan
sextant kan man hela liden kontrollera sextantens nivå.
Härför ha flera metoder prövats, bl.a. har professor
Jäderin konstruerat en nivåanordning (fig. 1). Denna
beslår av en till sextantens stomme fastsättbar, vinkelformad
arm (A), med dels ett i en dosa inneslutet vattenpass (V),
dels en rätvinklig prisma (P) och en linsförstoring (L).
Då vattenpassets blåsa synes i tuben (se streckade linjen)
sammanfaller sextantens nivå med den s.k. apparenta
Fig. 1. Principskiss över
sextant med
niväanord-ning.
Fig. 2. "Mark IX" nivdsextant.
horisonten och därmed intar instrumentet ett för
solhöjdens tagande riktigt läge. Belysningen av luftblåsan kan
varieras med hjälp av locket (T).
Det är på de här ovan angivna riktlinjerna som
konstruktionerna av våra dagars nivåsextanter vila. Den
hittills bästa engelska konstruktionen "The Mark IX Sextant"
skall här i korthet beskrivas:
Sextanten är byggd i två separata hälfter, vilka äro
sammanfogade till en enhet med fyra stycken
genomgående, lätt monterbara skruvar (fig. 2). Den ena halvan
omfattar vattenpasset och dess linssystem. Vattenpassets
luftblåsa, i vilken den observerade himlakroppen skall
spela in, är till sin storlek reglerbar. Den belyses om dagen
via dagsljusprismat, om natten via en reglerbar elektrisk
belysningsanordning. Den andra halvan omfattar den
rörliga alidad- och den fasta horisontspegeln, skymglasen,
grov- och fininställningsrattarna, trumavläsningen samt
räkneverket. Vid en enstaka observation avläses på vanligt
sätt grad- och minuttrumman för enstaka observationer.
Fnär det, speciellt vid stjärnobservationer nattetid, är
önskvärt att öka noggrannhetsgraden är räkneverket så
konstruerat att dess grad- och minuttrumma automatiskt
utvisar medeltalet av sex observationer. Efter den sjätte och
sista observationen fälles automatiskt en slutare ned och
stänger av synfältet. Om av någon anledning sex
observationer icke kunna fullföljas, avslöjar observationsräknaren
hur många observationer som medhunnits. Ha t.ex. endast
tre observationer utförts, skall tydligen räkneverkets
summa fördubblas etc.
Totalfelet vid observationer ombord på fartyg torde,
under någorlunda gynnsamma omständigheter, hålla sig
vid omkring 2 för observationer av solen och vid
omkring dubbla värdet för stjärnobservationer.
Dessa sextanter komma otvivelaktigt att få en mycket
stor betydelse, när en gång kriget är över, och de bli
lättare att erhålla. Särskilt torde den hittills rätt
försummade stjärnnavigeringen kunna utvecklas betydligt med
hjälp av detta värdefulla instrument. /■
DK 061.5
AB Asea Svétsmaskiner har i dagarna inflyttat i nya
lokaler i Hammarby industriområde. Byggandet av den
nya fabriken började i februari 1942 och inflyttningen
kunde ske i slutet av mars i år. Den nya
verkstadsfastigheten är byggd i fyra våningar jämte souterrainvåning och
omfattar ca 6 700 nr golvyta. Personalen utgöres f.n. av
sammanlagt 183 arbetare och tjänstemän.
För utbildning av svetsare finnas två svetsskolor, den
ena i Stockholm och den andra i Malmö. Vid dessa skolor
undervisas årligen sammanlagt ca 450 elever, fördelade
på elva kurser av fyra veckors längd.
17 juli 1943
347
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
