Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 31. 31 juli 1943 - Allmänna principer för avfuktning och ventilation av bergskyddsrum, av Gustaf Ljunggren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tids kri rr
Fig. 3. Utan inredning verkar skyddsrummet rätt spöklikt.
ditionslokaler, sammanträdeslokaler,
utställningar m.m. Ty med relativt små medel har man
möjlighet att här få en idealisk temperatur och
fuktighet året runt och i stället för att vara
ohygieniska lokaler, där man endast kan vistas kort tid,
kunna skyddsrummen göras både hygieniska och
trivsamma och kanske också — till båtnad för
skattebetalarna — ekonomiska.
Den fuktighet, som uppträder i ett skyddsrum,
kan komma dit på tre olika sätt. vilka böra
beaktas var för sig.
För det första kan fuktighet tränga in genom
bergväggarna. Man kan visserligen ha turen att
träffa på ett torrt berg, eller ett berg, där vatten
endast tränger in på enstaka ställen, men det är
lika troligt, att man råkar spränga i ett berg, där
vattnet formligen strömmar från bergets tak och
väggar, särskilt vid vissa årstider.
Fukten kommer också in med
ventilationsluf-len, om denna har högt fuktighetsinnehåll, vilket
är förhållandet under den varma delen av året
Därvid kommer fuktigheten att kondenseras på
väggar och golv och på alla föremål i
skyddsrummet, som ha en lägre temperatur än den, som
svarar mot ytterluftens daggpunkt.
Slutligen avges fuktighet av de människor, som
befinna sig i skyddsrummet. En människa avger
normalt ca 40 g/h fuktighet (för 100 människor
blir det alltså 4 kg/h) men kan vid svettning avge
mångfaldigt mera. Även material i
skyddsrummet, såsom fuktigt träemballage o.d., kan avge
betydande mängder fuktighet.
Vid avfuktning av skyddsrum måste man skilja
mellan ett flertal fall. i vilka förhållandena
gestalta sig väsentligt olika. Först och främst måste
man ta hänsyn till om skyddsrummen skola
användas enbart som lagerlokaler, eller om de skola
användas som förläggningslokaler. 1’ förra fallet
måste hänsyn tas till den temperatur och
fuktighet, som erfordras med hänsyn till den
upplagrade materielen, och i det senare fallet till den vär-
Fig. 4. Skyddsrummet förvandlat genom trevlig inredning.
me och fuktighet, som avges av människorna i
rummet. Man får vidare skilja mellan skyddsrum,
där elektrisk energi är tillgänglig, så att fläktar,
värmebatterier och avfuktningsaggregat kunna
ifrågakomma, skyddsrum, som endast kunna
utrustas med uppvärmningsanordningar samt
avsides belägna skyddsrum, där dessa resurser
saknas. Slutligen måste hänsyn tas till det
geografiska läget och de klimatiska förhållandena samt
icke minst till den mängd vatten, som tränger in
genom berget.
Dessa olika omständigheter medföra, att det
icke finnes någon standardmetod för avfuktning,
som är ekonomiskt användbar för alla
förekommande fall. I varje särskilt fall måste det system
fastställas, som lämpligen kan komma ifråga,
samt den erforderliga kapaciteten beräknas för
det avfuktningsaggregat eller den
uppvärmnings-eller ventilationsanordning, som skall användas.
Detta synes nu möjligt med hjälp av det
underlag, som utredningen givit. Vid utförandet av en
anläggning bör en övre gräns för den relativa
fuktighet kunna garanteras, som kan hållas i det
färdiga skyddsrummet.
Man måste göra klart för sig, hur långt
avfukt-ningen skall drivas; att endast förhindra
kondensation räcker icke. Det saknades emellertid
erforderligt underlag för att bestämma de fordringar,
som böra ställas på olika skyddsrum med
hänsyn till deras förutsättningar ocli ändamål, dels
för förläggning av människor, dels för förvaring
av materiel. Den förra frågan har närmare
behandlats av professor Teorell. Med hänsyn till
material uppställer man frågor såsom: När rostar
järn? När börjar papper bli fuktigt? När kommer
mögelsvamp? Värdefulla resultat ha här nåtts
av dr Tandberg (jfr Tekn. T. 1942 s. 119), men
här föreligga ännu viktigare forskningsuppgifter.
Ett faktum av synnerligen stor betydelse är, att
graden aV luftfuktighetens skadliga inverkan icke
sammanhänger med den absoluta fuktigheten
31 juli 1943
365
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
