Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 31. 31 juli 1943 - En anordning för luftavfuktning med kiselgel, av Erik O Jonsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
punkt bör således det adsorberande skiktet ha
stor höjd, lufthastigheten genom skiktet bör vara
stor, konstruktionsdetaljerna böra ha liten
värmekapacitet, den vid regenereringen tillförda
mängden friskluft bör hållas låg och anordningen bör
vara väl värmeisolerad.
En stor mängd adsorberande material medför
emellertid en hög anläggningskostnad, och en hög
lufthastighet medför stort luftmotstånd och
därmed stor kraftförbrukning. Luftmotståndet kan
minskas genom att öka kornstorleken, men
härigenom blir materialpriset, åtminstone vad
beträffar kiselgel, betydligt högre. Det gäller
sålunda att med hänsyn till de i varje fall
föreliggande omständigheterna riktigt avväga dessa på
olika sätt inverkande faktorer.
Jämförande försök
Så vitt förf. har sig bekant funnos inga
av-fuktningsanordningar av denna art och av här
ifrågavarande storleksordning utförda i Sverige.
Däremot syntes sådana anordningar ha fått en
viss spridning i USA. Några uppgifter om de där
använda apparaternas detaljkonstruktion stodo
emellertid ej till buds, liksom ej heller behövliga
data rörande de adsorberande ämnena. Det syntes
därför nödvändigt att utföra vissa försök för att
dels klarlägga de nämnda ämnenas användbarhet
och lämplighet i det aktuella fallet och dels
erhålla behövliga konstruktionsdata.
Först utfördes jämförande försök med kiselgel
och aktivt kol av Höganäs typ K 14. Av dessa
framgick, att kiselgelen, vid 50 % fuktighet hos
den inkommande luften, var avsevärt effektivare
än kolet. På grund härav gjordes inga ytterligare
prov med aktivt kol. Sedermera utförda försök
med ett prov aktiv lerjord av tyskt fabrikat gåvo
till resultat, att kiselgelen även i detta fall var
effektivare.
Försök med kiselgel
Enär försöken måste slutföras inom en mycket
begränsad tid, fingo de inskränkas till de för det
aktuella fallet nödvändigaste, och de lämna därför
ingen fullständig bild av materialets egenskaper.
Fig. 1. Luftavfuktning i ett 20 mm kiselgelskikt, ti, t->
lufttemperatur, ht, h2 luftfuktighet före resp. efter skiktet.
Till följd av provskiktets ringa storlek torde såväl
anordningens värmekapacitet som
värmeförlusterna utåt per ytenhet av skiktet ha blivit större än
de i en fullstor anläggning behöva vara, och de
uppmätta temperaturerna kunna därför i vissa
avseenden vara något missvisande.
Fig. 1 visar in- och utgående luftens
temperatur och fuktighet vid två olika luftmängder. Som
synes var luften i början något torrare vid den
större hastigheten. Detta förhållande torde väl
hero på att luftströmningen mellan kiselgelkornen
vid den större hastigheten blir mera turbulent.
Fig. 2 visar skiktets fuktupptagning och
fukt-avgivning vid några olika lufthastigheter och
lufttillstånd.
Vid regenerering med cirkulerande varmluft
ökas luftens fuktighetshalt med avtagande
friskluftstillförsel. Eftersom värmeförbrukningen
avtar med den tillförda friskluftsmängden, är det
önskvärt att denna blir så liten som möjligt. För
att få veta om luftfuktigheten vid 100°C har något
väsentligt inflytande på regenereringen, utfördes
några regenereringsförsök vid olika
fuktighetsinnehåll i den tillförda luften. Som man kunde
vänta sig, visade sig detta icke vara fallet vid de
praktiskt ifrågakommande luftfuktigheterna.
Fig. 3 visar för två olika lufthastigheter
skillnaden mellan lufttemperaturerna på ömse sidor
om skiktet vid regenerering med varm luft. Under
den egentliga regenereringsperioden är
differensen i båda fallen ungefär densamma.
Regenereringen sker, som man kan vänta sig, betydligt
snabbare vid den större lufthastigheten.
Fig. 2. Fuktupptagning och fuktavgivning i ett 20 mm kiselgelskikt. L luftmängd, t lufttemperatur före skiktet,
h fuktighetstryck före skiktet.
31 juli 1943
387
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
