Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 33. 14 aug. 1943 - Metallernas hållfasthet, av Lawrence Bragg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
rörelser kunna alltid inleda glidning, men denna
fortsätter ej med mindre än att påkänningen är
större än s/f.
Om en metall kallbearbetas, blir den först
starkare, men en gräns uppnås eventuellt, över
vilken ytterligare kallbearbetning ej medför ökad
hållfasthet. Det skulle betyda, att parametern,
som vi kallat t, har en undre gräns. Orsaken
därtill ligger helt säkert i metallens
rekristallisations-förmåga eller självanlöpning. Ytterst små
kristaller omvandlas till större, men då de uppnått en
viss storlek, går processen så långsamt, att den
i verkligheten kan sägas ha avstannat;
gränsvärdet för t har uppnåtts.
Det är mycket svårt att få en uppfattning om
storleken av parametern t, som bestämmer
utsträckningen av det område inom vilket
strukturen förblir märkbart fullt utbildad. En
uppskattning kan dock göras på ett sätt, mot vilket
emellertid viss kritik kan riktas. När t blir liten,
har substansens röntgendiagram ej längre skarpa
linjer, utan dessa bli i stället breda och diffusa.
Av deras bredd kan t beräknas. Så t.ex. har
Wood bestämt gränsvärdet för t i ren koppar till
0,7 X 10"6 cm. Då för denna metall nt= 4,5 X
X 1011 dyn/cm2 och s=2,56 X lö"8 cm, blir
ns/t— 1.64 X 103 kg/cm2, vilket stämmer ganska
väl med den experimentellt bestämda
skjuvnings-hållfastheten för koppar. På samma sätt har ns/f
bestämts för några andra rena metaller:
nickel ...........1,6 X 103
silver............ 1,0 X 103
järn ............ 0,63 X 103
aluminium ....... 0,07 X 103
Dessa värden äro även av rätt storleksordning,
ehuru det måste betonas, att de f-värden som de
grunda sig på äro mycket approximativa.
Beräkningarna ha i varje fall gett värden av rimlig
storleksordning och icke fullständigt felaktiga,
som vi kommo till ovan i denna paragraf.
Metallmodell av såpbubblor
En tvådimensionell modell, som i flera
avseenden fungerar som en metallisk struktur, kan
göras på följande sätt. Bubblor blåsas genom en
Fig. 4. Flotte
av bubblor
fästad vid
fjädrar, av
vilka deri ena
är
förskjutbar.
fin öppning, som befinner sig ungefär 1 cm under
ytan av en svag såplösning. Om dessa bubblor
äro ca 1 mm i diameter, hålla de sig runda.
Blåsas de ut under ett konstant tryck av omkring
20 cm vp, äro de förvånansvärt lika till sin
storlek. De röra sig över varandra utan friktion. De
hållas samman av kapillära attraktionskrafter
och bilda ett regelbundet "kristall"-mönster. Fig.
3 visar en sådan flytande samling (flotte) av
bubblor, och man kan se hur fullständigt
regelbunden den är. Göra vi nu en flotte av bubblor
med parallella sidor, kan den fästas vid två
spiralfjädrar, som vila på vattenytan; se fig. 4.
Fjädrar användas, då de genom utdragning kunna
erhålla en stigning svarande mot bubblornas
diameter. Om en av dessa fjädrar förskjutes i
längdriktningen med den mikrometerskruv, som synes
i fig. 4, utsättes flotten för en skjuvspänning. Till
en början skjuves den elastiskt, men när en viss
gräns uppnåtts, börjar glidning vid ena kanten
och fortplantar sig genom flotten som en
relativrörelse hos två närliggande rader. Denna process
kan upprepas. Fig. 5 visar en flotte, som varit
utsatt för skjuvning. Skjuvkraften kan mätas genom
att fästa en av fjädrarna vid ett par fina glasfibrer,
en i vardera ändan, och genom att observera
glasfiberns rörelse i en kikare. Fig. 6 visar en
spänningskurva erhållen på detta sätt.
Spänningen ökar inom området för elastisk skjuvning
men faller åter varje gång glidning äger rum.
Fig. 3. Flotte av bubblor, utgörande en modell i två
dimensioner av strukturen i en metallkristall.
406
Fig. 5. Samma flotte sedan ett flertal glidningar
ägt rum.
14 aug. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
