Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 35. 28 aug. 1943 - Ett bidrag till ingenjörsyrkets karakteristik, av r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
tonade delen av ingenjörens verksamhet, kan den
• egenskapen synas överflödig. Om man däremot
håller fast vid den tanken att det här rör sig om
skapande verksamhet, så inser man utan vidare,
att fantasi är en oundgänglig egenskap för varje
sann ingenjör. Men den får inte innebära någon
flykt från verkligheten utan skall i stället kunna
sätta sin ägare i stånd att inom det möjligas ram
snabbt låta olika uppslag formas ut inför hans
inre syn.
Vad den matematiska begåvningen beträffar,
så har den säkerligen ofta överskattats. Den
frejdade franske ingenjören och industriledaren
Henri Fayol hävdar t.o.m. energiskt att den
långt drivna matematiska undervisning, som
bestås eleverna i de franska läroanstalterna, är till
förfång för andra, för det praktiska livet
betydelsefullare läroämnen och bl.a. därigenom till
skada. En viss matematisk läggning är icke desto
mindre utan tvivel av stort värde, särskilt under
studieåren och kanske också senare för vissa
speciella arbetsuppgifter. Erfarenheten visar
emellertid, att det stora flertalet ingenjörer har föga
användning för sina matematiska kunskaper. Ja,
det finns t.o.m. många bra ingenjörer, som äro
dåliga i matematik, men som ha förmågan att
sätta sig in i olika problem och ge dem en
praktisk lösning, vilket är en helt annan sak än att
räkna genom en matematisk uppgift.
För att bli en duktig ingenjör är det
emellertid icke nog med intellektuell begåvning.
Framgången i yrket beror minst lika mycket på
karaktären. Den som vill lyckas som ingenjör måste
vara begåvad med aktiv energi, med kraft att
driva sin vilja igenom och övervinna motstånd av
alla slag och icke bara med en viss uthållighet.
När det gäller tekniska uppgifter, börja som
bekant de verkliga svårigheterna, först då den rent
tekniska lösningen har blivit funnen.
Denna förmåga att genomföra en sak, trots de
många svårigheter, som äro förbundna med allt
praktiskt arbete, är en nödvändig förutsättning för
framgång inom ingenjörsyrket. Om och om igen
träffar man på intelligenta och t.o.m. tekniskt
begåvade ingenjörer, som ha misslyckats i det
praktiska livet, därför att de saknade förmåga att driva
sin vilja igenom i en teknisk miljö med dess nu
en gång för alla något råa klimat.
Teknisk verksamhet kännetecknas av, att den
mestadels utföres anonymt och med vilja till
samarbete. Den tekniske medarbetaren i ett företag
löser mycket sällan en uppgift alldeles ensam, och
mycket sällan blir hans namn känt utanför
arbetskamraternas trånga krets. Om någon
konstruerar en maskin, som sedan bygges, eller om
någon projekterar ett elektricitetsverk, och det
sedan blir utfört, så blir det i båda fallen en hel
rad med ingenjörer som måste delta i arbetet, och
den enskildes prestation blir mycket sällan känd.
Ständigt och jämt stöter man på ingenjörer
som ha misslyckats, därför att de ha velat spela
en personlig roll och därigenom blivit dåliga
medarbetare och dåliga ingenjörer. Den konstruktör,
som inte kan samarbeta med människor, som inte
kan få kontakt med verkstaden, för att nu ta ett
exempel, kommer att misslyckas i sitt yrke, och
detta av det skälet, att hans personliga
arbetskraft och erfarenhet inte kunna räcka till, för att
ensamma skapa ett tekniskt verk. Endast den.
som har förmågan att underordna sina små
privata intressen under uppgiften och nöja sig med
tillfredsställelsen att ha dragit sitt strå till stacken
i det gemensamma arbetet, kommer att ha
framgång i sitt yrke. Man skulle också kunna säga:
för att bli en bra ingenjör måste man vara en god
kamrat!
Detta betyder givetvis icke att en ingenjör får
sakna självförtroende. Sunt självförtroende är
tvärtom en nödvändig förutsättning för att kunna
fatta beslut, och ingenjören skall icke blott kunna
se problemen, utan han skall också kunna besluta
sig för att välja en lösning. Det är något som
gäller lika mycket för konstruktören som för
driftingenjören, men det är av alldeles särskild
betydelse för den som har människor under sig,
för den som måste samarbeta med andra och
ensam fatta det slutliga avgörandet.
Den duglige ingenjörens arbetssätt
kännetecknas av, att han låter noggrannheten,
uppmärksamheten och det grundliga genomtänkandet av
problemen gå före snabbheten. Man kan väl
tänka sig en ingenjör, som arbetar långsamt men
noggrant, däremot kan man inte föreställa sig en
ingenjör, som arbetar fort och därför gör fel.
Det är ju klart att varje yrke fordrar
samvets-grannhet, men detta är något som är av alldeles
särskild betydelse för ingenjören i hans egenskap
av teknisk ledare. Den ställningen innebär, att
varje fel, som han begår, inte drabbar bara
honom själv personligen och inte heller bara hans
medarbetare, utan ett fel kan som bekant under
vissa omständigheter ha mycket vittgående och
ödesdigra följder. Inom ingenjörsyrket har man
därför ingen användning för folk, som inte äro
medvetna om sitt ansvar.
De typiska ingenjörsbristema
Som redan har framhållits, är det det åskådliga,
som är ingenjörernas starka sida; deras egentliga
uttrycksmedel är inte språket utan ritningen. En
sådan man som Edison t.ex. uttryckte sig så gott
som uteslutande med hjälp av ritningar och
skisser i sina tekniska resonemang. Denna vana att
klargöra sina tankar med hjälp av ritstiftet gör
att ingenjörerna ofta nog äro dåliga stilister. Den
bristen kan emellertid avhjälpas genom att de
språkliga uttryckssätten odlas mera inom
ingenjörskretsar.
De flesta ingenjörer äro dåliga säljare. Det är,
som var man vet, mycket svårt att få tag i
duktiga försäljningsingenjörer, vilka måste ha både
teknisk begåvning och säljaregenskaper. Att det
är så svårt att finna ingenjörer, som lämpa sig
för försäljningsarbete, beror bl.a. på att många av
de egenskaper, som utmärka den gode
försäljaren, i viss mån strida mot dem som känneteckna
den duglige ingenjören. Kanske beror det också
på att ingenjörerna, åtminstone tidigare, hade en
felaktig uppfattning om det ekonomiska arbetets
betydelse i förhållande till rent teknisk
verksamhet, som ansågs vara något förmer.
420
11 sept. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
