Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 36. 4 sept. 1943 - Propellermaskinerier för isbrytare, av Ragnar Liljeblad - Tekniken vid årets riksdag, av B—d
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
rer ju kan åstadkommas utan större vikt- och
kostnadsökning, eller också är hastigheten för
det dieselelektriska alternativet för låg och bör
ökas, något som för detta förslag även är av
värde genom minskning av propellermotorernas
dimensioner och pris. För det dieselelektriska
förslaget torde en stigningsvinkel hos
akterpropellrarna motsvarande stigningsvinkeln hos Ymers
akterpropellrar vara den lämpligaste, men utan
kännedom om propellrarnas diametrar är det ju
ej möjligt att uppskatta det mot denna
stigningsvinkel svarande normala propellervarvtalet.
Däremot torde påståendet att systemet med
ställbara propellrar skulle ha företräde när
propellern bromsas upp av isen ej motsvara
verkligheten. Överingenjör Englessons försök med drift
av en propeller i issörja säger här mycket litet,
och hans påstående, att "propellern i alt. III kan
hållas i drift i trefalt svårare packis", är
naturligtvis alldeles ohållbart. Den issörja, som i
verkligheten förekommer, torde icke i mycket högre
grad än vattnet uppbromsa propellern och
medge utnyttjande av ett högre moment, i varje fall
kan bromsverkan aldrig bli så stor, att det
trefaldiga normala momentet ej skulle räcka för att
vrida propellern runt. Det är när förpropellern
direkt kör fast i den kompakta isen eller kilar
fast sig mellan stora massiva isblock, som det
högre momentet vid det dieselelektriska systemet
är av värde. Isens motstånd i dessa fall torde
även vara praktiskt taget detsamma på en fast
propeller och en propeller med ställbara blad.
Här föreligger alltså otvivelaktigt ett visst
företräde för det dieselelektriska systemet med dess
möjligheter till ökat moment. Huruvida detta
företräde uppväger den något större effektiviteten
hos den ställbara propellern vid av isen
uppbromsat fartyg men med propellrarna i relativt rent
vatten, vill jag dock låta vara osagt, då ju
åtminstone akterpropellrarna normalt arbeta i rent
vatten.
Vad hållbarheten hos propellrarna beträffar
tvivlar jag för min del ej på ingenjör Englessons
försäkran, att den ställbara propellern är fullt
jämförbar med den fasta. Konstruktionen är
synnerligen kraftig, och skulle någon gång ett
propellerblad skadas, äro möjligheterna till ett
utbyte till och med större än vid den fasta
propellern.
Slutsatsen måste alltså bli att de båda systemen
i stort sett sannolikt äro likvärdiga. Möjligen kan
det nya systemet med ställbar propeller visas ha
de övervägande fördelarna, men för att avgöra
den frågan fordras en ytterligare utredning, som
dels bör omfatta den automatiska regleringen av
propellrarnas och särskilt förpropellerns arbete,
dels den för vardera utförandet lämpligaste
propellerhastigheten och i samband härmed den i
respektive fall uppnåeliga propellertryckkraften
vid olika hastighet hos fartyget.
Tekniken vid årets riksdag
DK 62 : 336.121.11 "1943/1944"
I riksstaten för budgetåret 1943/44 ha inkomsterna
beräknats till i runt tal 3 207 Mkr. och utgifterna till
4 393 Mkr., därav 1 345 Mkr. till beredskapsstat för
försvarsväsendet.
Bland utgifter med tekniskt inslag för försvarsväsendet
kan nämnas 34,7 Mkr. till anskaffning av vapen och
ammunition, 110 Mkr. till anskaffning av tygmateriel och
5,5 Mkr. till motor- och anspannsfordon.
Enligt en av föregående års riksdag antagen
kostnads-plan skulle för den närmaste femårsperioden anslag på
sammanlagt 180 Mkr. anvisas för nybyggnad av
örlogs-fartyg. Av detta belopp har 40 Mkr. anvisats för löpande
budgetår. Dessutom liar 2,7 Mkr. anvisats för
modernisering av flygplankryssaren Gotland.
För genomförande av tidigare beslutat
nybyggnadsprogram för kustartilleriets båtmateriel, vilket beräknats dra
en sammanlagd kostnad av 5,7 Mkr., har för budgetåret
1943/44 anvisats 2,9 Mkr. Beloppet skall bl.a. disponeras
för nybyggnad av vedettbåtar, bogserbåtar, motorslupar
och artilleritransportfärjor.
Till förstärkning av kustartilleriförsvaret och till
anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel har
anvisats sammanlagt 18 Mkr.
Enligt tidigare fastställt program ha kostnaderna för
anskaffning av flygmateriel under uppsättningsperioden
1942—1947 beräknats till 506,5 Mkr. Av detta belopp har
110 Mkr. anvisats för budgetåret 1943/44. Dessutom har
riksdagen bifallit K. M:ts förslag att en fordran på 8 Mkr.,
som uppkommit till följd av uteblivna
flygmaterielleveran-ser i utlandet, får tas i anspråk för bestridande av
kostnader för anskaffning av flygmateriel under
femårsperioden.
Till underhåll av flygmaterielen har beviljats 14,8 Mkr.,
till vapen och ammunition 14,13 Mkr., till engångskostnad
för anskaffning av mobiliseringsammunition 15 Mkr. samt
till anskaffning av motorbåtar och radiostationer för
flygvapnets räkning 2 Mkr.
Bland anslagen till det civila luftskyddet märkas bl.a.
0,6 Mkr. till alarmanordningar och gasskyddsmateriel.
Vägväsendet
Fjolårets riksdag beslöt att staten fr.o.m. ingången av
år 1944 skall överta samtliga till allmänt underhåll
indelade vägar i hela landet. Arets riksdag har fullföljt detta
beslut med antagande av nödiga lagändringar och med
regler för den erforderliga organisationsapparaten.
Enligt den nya vägordningen skall den statliga
vägorganisationen utgöras av en central myndighet, Väg- och
Vattenbyggnadsstyrelsen, samt av en lokal vägförvaltning
i varje län. De olika vägförvaltningarna ha fått en
varierande sammansättning, avpassad efter väghållningens
omfattning i varje särskilt län. Cheferna för de lokala
vägförvaltningarna skola kallas vägdirektörer och vara
föredragande i länsstyrelserna vid handläggning av vägfrågor.
De lokala organ, vilka skola handha de mera primära
vägintressena, äro vägnämnd och länsvägnämnd.
Länsväg-nämndernas uppgift blir närmast att medverka vid
utarbetandet av flerårsplaner för vägbyggnadsverksamheten i de
olika länen.
Staten övertar kostnaden för alla trafikleder, som äro
nödvändiga för samfärdseln, dvs. allmänna vägar på
landet och i städerna samt dessutom för biltrafiken viktiga
gator i städerna. Detta sker på så sätt, att staten själv
övertar väghållningen på landet, under det att städerna
erhålla bidrag med 95 % av de beräknade kostnaderna.
De beviljade anslagen till väg- och
vattenbyggnadsväsendet uppgå till sammanlagt 111,3 Mkr. Härav avses 105,8
Mkr. till vägbyggnader och vägunderhåll, 235 000 kr. till
4 sept. 1943
431
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
