Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 42. 16 okt. 1943 - Nikolaus Kopernikus, av Knut Lundmark - Carl Ramström †, av Åke G Wickman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskri ft
Biskopen var, skälen må nu ha varit vilka som
helst, en mycket sträng sedernas väktare.
Koper-nikus hade hos sig som husföreståndarinna en
avlägsen släkting, Anna Schillings. Dantiscus
åstadkom under påstående att Kopernikus stod
i förhållande till henne att hon avlägsnades.
Det egendomliga i saken är att Kopernikus föll
undan. Tonen i hans bevarade brev till sin förman
om denna sak kan gott kallas devot och servil.
Den otrevliga frågan som naturligen kan
avskrivas nu har anförts här blott för att visa hur
skuggorna föllo täta över Kopernikus’ ålderdom, ocli
det under en tid, då han väl var en av de få
helgongestalterna bland de många kyrkliga kräk som
dyrkas under namn av renässansfigurer. Det är
viktigt känna till Dantiscus’ förföljelse av
Kopernikus, ty här kan man ha hela förklaringen till att
denne ej vågade framträda och publicera sitt
system, förrän ban kände att hans dagars tal snart
var räknat. Hade han gjort det tidigare hade
biskopen nog kunnat hitta på några nya
svårigheter.
Sammanfattning’
Det är fullt klart att Kopernikus kände till både
antikens idéer om jordens rörelse kring solen och
även’ Aristarkos’ heliocentriska system. Någon
större profit kan han ej haft av
förkopernikaner-na. I allra strängaste mening kan det
kopernikan-ska systemet ej kallas heliocentriskt. Några
möjligheter att bevisa dess sanning hade han ej och
kunde ej heller ha. Hans reformation bestod i en
avsevärd och viktig förenkling av det ptolemeiska
systemet samt av ett återupplivande av den förgätna
synnunkten om solens dominerande betydelse för
jorden. Kopernikus var ej särskilt betydande som
praktisk astronom men duglig och skicklig som
beräknande. Det är som naturfilosof och
kulturperson han främst skall hyllas.
Allt som vi veta talar för att han var en from
kyrkans son med en viss tolerant läggning.
Främst var han den stille lärde och den segt
arbetande målmedvetne forskaren. Duglig som
administratör hade han även en ej ringa
praktisk-eko-nomisk begåvning som man bland annat ser i
hans utlåtande över myntväsendet. Man tycker sig
kunna utläsa en viss förnäm stolthet och en
mycket stor frihet från passioner. Med mycket större
skäl än Tycho Brahe synes Kopernikus ha
kunnat göra till sitt valspråk: "Icke synas men vara."
Ingenting på allvar ofördelaktigt är känt om
kaniken i Frauenburg, och såvitt forskningen nu,
snart fyrahundra år efter hans levnad kan bedöma
det, synes den närmast varit av ideal natur.
Med de inskränkningar man får göra om det
astronomiska värdet av Kopernikus’
reformatoriska insats står det ändå fast att han genom sitt
verk blev en av mänsklighetens störste, en av de
"eviga följeslagarna".
Carl Ramström †
Med förre chefen för AB Sveriges Litografiska
Tryckerier, civilingenjör Carl Ramström, vilken
efter en kort sjukdom avled tisdagen den 21
september, har en man gått bort, som inom sitt
område varit den store banbrytaren.
Ramström var en av dessa få, som det är
förunnat att under ett långt och lyckligt liv genom
sin arbetsinsats se stora resultat växa fram och
mogna. Han var en framstående tekniker, som
därtill kunde lägga stora egenskaper som
organisatör och administratör. Som tekniker var han
den förste civilingenjören, som ägnade sig åt de
grafiska yrkena, där han redan vid unga år var
i tillfälle att som nydanare gripa sig an med
yrkets tekniska förbättring och utveckling. Som
organisatör och administratör fick han verka på
många poster inom sitt fack, men sin ojämförligt
största insats gjorde han som chef för SLT.
Ramström föddes i Hällefors den 19 december
1862 som son till provinsialläkaren August
Ramström och dennes hustru Sophie Iggberg. Från
sitt hem medförde han den glada, ljusa
arbetslust och den försynta och liberala åskådning, som
kännetecknade hans långa arbetsdag och hans
framträdande livet igenom.
De yttre konturerna av Ramströms liv började
med studentexamen 1881, därefter genomgick
han Tekniska Högskolan som mekanist och
lämnade den som civilingenjör 1885.
Dessförinnan hade Ramström haft funderingar
att bli officer och hört sig för på Kungl. I Svea
Artilleriregemente, men då det på den tiden
ställdes svårigheter för honom som icke adelsman att
söka sig till detta regemente fick saken förfalla.
Redan under studietiden hade Ramström
kommit att intressera sig för tryckeribranschen och
omedelbart efter sin examen sökte han
målmedvetet skaffa sig ytterligare ubildning genom stu-
30 okt. 1943
481
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
