Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 30 okt. 1943 - Värmekostnaden för hyreshus, av Hilmer J Danielsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskri ft
Otätheter vid fönster etc. äro en annan faktor,
som man kan erinra om. Detsamma gäller slöseri
med värme (t.ex. genom olämplig vädring) och
slöseri med varmvatten (t.ex. vid diskning och had).
Av de anförda exemplen framgår, att vi här
syssla med ett område, där det måste vara av
stort intresse att erhålla statistik rörande vad
bränsleförbrukningen verkligen varit i ett antal
byggnader. En sådan statistik föreligger för
sammanlagt ca 400 hyreshus på 14 orter i Sverige*.
Bränsleförbrukningsstatistik
I diagrammen, fig. 1, återges resultatet av denna
utredning. Bränsleförbrukningen för centralvärme
och varmvatten redovisas därvid i hl koks per nr
lägenhetsyta. Med lägenhetsyta menas den
uthyr-bara golvytan inklusive tunnare mellanväggar,
dvs. ytan av bostadslägenheter och
affärslägenheter, ävensom uthyrbara lokaler av annat slag,
såsom garage.
De undersökta husen äro typiska bostadshus,
endast i mindre utsträckning innehållande
lokaler. Några enstaka affärsfastigheter äro dock
medtagna, och de äro i diagrammen betecknade med
fyrkantiga tecken till skillnad mot de för
bostadshus gällande beteckningarna. Husen i varje stad
äro utvalda så, att de äro representativa för
bebyggelsen i staden. Det får dock observeras, att inga
hus byggda efter 1936 äro medtagna, av den
anledningen, att man velat få med
bränsleförbrukningen tör åtminstone ett par fredsår. Den
bränsleförbrukning, som redovisas, utgör medeltal för ett
antal fredsår. Antalet år varierar mellan 2 och 7
för olika undersökta fastigheter, dock att för
gruppen "större fastighetsförvaltningar" i Stockholm
medeltalen avse 7 år eller i vissa fall ändå flera.
Då man enligt teoretisk beräkning av en
byggnads värmebehov, såsom nedan närmare skall
visas, kan vänta sig att värmebehovet vid i övrigt
lika förhållanden är större för en byggnad, som
har stora avkylningsytor i förhållande till
volymen, ha diagrammen gjorts upp så, att man skall
kunna avläsa eventuell korrelation mellan å ena
sidan bränsleförbrukningen per nr och å andra
sidan förhållandetalet O : V för byggnaden, dvs.
omslutningsytan i nr per m3 uppvärmd
byggnadsvolym.
Vad som kanske överraskar, när man ser på
denna översiktsbild av den faktiska
bränsleförbrukningen för hyreshus i olika delar av vårt
land, är förhållandet, att bränsleförbrukningen
ligger på ungefär samma nivå i hela landet.
Spridningen är såsom väntat mycket stor, men
bränsleförbrukningen för centralvärme pius varmvatten
räknat per m2 lägenhetsyta ligger i stort sett på
samma nivå i norra Sverige som i södra.
Detta innebär, att det kallare klimatet belt
kompenserats genom bättre värmeisolering av bygg-
* Värmekostnadssakkunniga : Utredning angående
värmekostnaden i hyreshus. SOU 20 : 1942.
naderna och förmodligen av en mindre
luftomsättning. Eventuellt kan någon skillnad i den
värmestandard, som hållits, även ha medverkat
lill utjämningen.
För hus av viss beskaffenhet belägna i olika
klimat är värmebehovet teoretiskt proportionellt
mot ortens värmeförbrukningstal Q eller enklare
mot eldningsperiodens längd och genomsnittliga
skillnaden i yttertemperatur och innertemperatur
under eldningsperioden (fig. 2).
De i fig. 1 anmärkningsvärt låga värdena för
Vara och i viss mån Växjö torde lia sin förklaring
i, att i båda dessa städer de undersökta husen
nästan undantagslöst hade enbart vedspisar i
köken, medan sä inte var fallet i de andra städerna.
I Sundsvall och Östersund, som därnäst hade den
största mängden vedspisar, var dock det
procentuella antalet kök med enbart vedspisar uppe i
40 resp. 32 %. Ehuru här egentligen endast
behandlas hyreshus har i diagrammet för Stockholm
i fig. 1 inprickats 36 villor i Södra Ängby.
De i diagrammen, fig. 1, återgivna värdena för
bränsleförbrukningen inkludera som nämnts även
varmvatten i förekommande fall. Alla undersökta
hus i Stockholm, som hade varmvattenutrustning,
hade levererat varmvatten hela året, även under
sommaren, medan varmvatten däremot i andra
städer nästan alltid hade levererats endast under
eldningssäsongen. I den nyaste bebyggelsen i
Göteborg och Malmö levererades dock varmvatten
ofta hela året. Variationer förekommo även i
varmvattenutrustningens beskaffenhet. I vissa fall
förekom t.ex. gemensamt badrum, i andra fall
endast tappställen i kök och toalettrum osv. För
att erhålla mera jämförbara värden liar därför
från den faktiska bränsleförbrukningen dragits en
för varje fastighet uppskattad bränsleförbrukning
för varmvattnet, och medeltal härav ha beräknats
och återges i tabell 1.
Fig. 2. Dyynsmedeltemperaturen i Göteborg och Gällivare
under ett normalår. Den streckade ytan representerar
ortens värmeförbrukningstal. Det är för Göteborg 67 och
för Gällivare 141 om hänsyn tas till solstrålningens
inverkan höst och vår (streckad linje).
30 okt. 1943
495
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
