Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 30 okt. 1943 - Värmekostnaden för hyreshus, av Hilmer J Danielsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
Tabell 1. Bränsleförbrukning för centraluppvärmning i hl
koks per m2 lägenhetsyta enligt Värmekostnadssakkunniga.
I förekommande fall har bränsleförbrukningen för
varmvatten uppskattats och frånskilts.
Ort Byggnadsart För
centralvärme hl/m2
Zon /I.-
Kiruna trähus 0,83
Skellefteå trähus 0,85
Östersund trähus 0,72
Zon B.-
Sundsvall större stenhus och mindre trähus 0,81
Gävle större stenhus och mindre trähus 0,85
Zon C.-
Örebro större stenhus och mindre trähus 0,85
Stockholm privata stenhus, inre staden 0,70
Stockholm privata stenhus, förorterna 1,05
Stockholm större fastighetsföretag, större
stenhus 0,64
Linköping större stenhus och mindre trähus 0,84
Vara trähus (i regel med vedspis i kök) 0,54
Växjö trähus (i regel med vedspis i kök) 0,62
Zon D.-
Göteborg stenhus 0,54
Göteborg trähus 0,72
Göteborg landshövdingehus 0,61
Hälsingborg stenhus, tvåfamiljs 0,95
Hälsingborg stenhus, övriga 0,79
Malmö stenhus, tvåfamiljs 1,05
Malmö stenhus, övriga 0,74
Arlöv stenhus 0,91
I tabellen ha olika hustyper särskilts endast
för Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg.
Det visade sig nämligen, att i mellersta och norra
Sverige de i de mindre städerna belägna husen,
vilka äro av trä, i stort sett hade samma
bränsleförbrukning per m2 som de större husen i samma
stad, vilka äro byggda av sten. I det sydligaste
Sverige, där även de små husen, t.ex.
tvåfamiljs-villorna, äro av sten, var däremot
bränsleförbrukningen större för de små husen. För Stockholm
äro både små och stora hyreshus av sten, varför
materialet beträffande Stockholm har uppdelats i
två grupper, å ena sidan inre staden och å andra
sidan förorterna.
Såsom norm för uppskattningen av
bränslebehovet för tillhandahållande av varmvatten har
vid den nyssnämnda reduceringen använts
följande siffror, som av Värmekostnadssakkunniga,
närmast på basis av siffror från nedan närmare
angivna stockholmshus, angivits för hyreshus i
hela landet. För bostadslägenheter med
varmvatten hela året både i kök och badrum räknas med
0,3 hl koks per nr lägenhetsyta. Vid varmvatten
i tappställen och dusch eller i tappställen och för
flera lägenheter gemensamt badrum räknas med
två tredjedelar så stort bränslebehov, dvs. 0,2
hl/m2. För bostadslägenheter med varmvatten
endast i tappställen reduceras siffran till hälften,
dvs. till 0,15 hl/m2
Bränslebehovet för varmvatten
Bränslebehovet för varmvattenförsörjningen i
bostadshus är mycket svårt att fastställa, och
endast approximativa siffror kunna anges. Enligt
en av en stor fastighetsförvaltning i Stockholm
förd statistik utgjorde bränsleförbrukningen för
varmvatten i 27 kokseldade fastigheter år 1937 i
medeltal 33,7 % av totala förbrukningen
omräknad till normalår. Motsvarande värde för 122
koleldade fastigheter utgjorde 35,2 %. Vid en
undersökning av 25 privata fastigheter erhölls 31 %.
Det får observeras, att det i dessa fall rörde sig
om stora hyreshus i den inre staden (med i
förhållande till volymen små kylytor) samt att
varmvatten tillhandahölls hela året. De anförda pro-
Fig. 3. Värmeförbrukningstal Q för normalår.
496
30 okt. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
