Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 30 okt. 1943 - Värmekostnaden för hyreshus, av Hilmer J Danielsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
man vill utföra bränslekontroll de månader höst
och vår, då eldning ej sker hela månaden. Det
får dock observeras att bränslekontroll för
enstaka dagar knappast kan göras tillförlitlig
emedan sol, molnighet och blåst, ävensom
byggnadens värmekapacitet, inverka.
Det bör observeras att denna bränslekontroll
självfallet förutsätter att inga inverkande
omständigheter ändras. Även för en byggnad som
saknar varmvatten, och som under senare
krigsvintrar haft för normal eldning tillräcklig
bränsletillgång, torde man få räkna med att
krigsvintrarnas värden i fig. 4 komma att ligga under
tidigare erhållna värden; detta på grund av den
ökade uppmärksamhet från alla parters sida som
under krigsåren ägnats värmefrågan. Det har
tidigare förekommit ett onödigt slöseri härutinnan.
Kostnad
I fråga om bränslepriset må som exempel
anföras siffrorna i tabell 2, vilka ge en jämförelse
av priserna dels för senaste fredsvintern 1938/39
och dels för innevarande höst.
Om man räknar med 40 % barrved och 60 %
koks, dvs. den proportion mellan ved och fossilt
bränsle, som avses gälla i Stockholm instundande
vinter, blir bränslepriset 2,40 kr/tcal mot 0,93
kr/tcal vid kokseldning före kriget.
För halva antalet av de i det föregående
omnämnda fastigheterna erhölls uppgift om
ersättning för eldningsarbetet under de båda sista
förkrigsvintrarna. Denna ersättning utgjorde i
genomsnitt per m2 lägenhetsyta: för Kiruna 1 kr.,
Skellefteå 0,90 kr., Östersund 0,70 kr. För de
övriga städerna varierade motsvarade siffra
mellan 0,41 kr. (för Göteborg) och 0,60 kr. (för
Malmö). För privata fastigheter i Stockholm var
siffran 0,56 kr. och för större
fastighetsförvaltningar 0,45 kr. Vid undersökningen konstaterades
att endast i mindre utsträckning tillämpades
kollektivavtal, enligt vilket ju eldningsarvodet är en
funktion av installerad eldyta.
Tabell 2. Bränslepris i Stockholm 1939 och 19U3.
Bränsle Enhet Värmevärde i tcal per enhet Bränslepris i kr. per enhet Bränslepris i öre per tcal
effektivt tillgodogjort 1939 1943 1939 1943
Koks ............... hl 300 75 % 2,10 4,32 0,93 1,92
Kol .............. hl 495 75 2,05 5,23 0,56 1,42 i
Pannved ............ m3 1 125 60* 9,00 21,00 1,33 3,11
Björkved (l:a) ....... m3 1 425 60* 12,00 25,00 1,40 2,92
Olja I ............... t 10 200 75 90,00 — 1,18 —
* räknat med vedeldning i kokspanna.
Fig. i.
Samband mellan [-bränsleförbrukning-]
{+bränsleför-
brukning+} och [-gttertempera-tur.-]
{+gttertempera-
tur.+}
eldning). När sedan månadsmedeltemperaturen
för orten blir tillgänglig, kan månadens värde
markeras med en punkt i ett diagram (fig. 4).
Då värmebehovet är proportionellt mot ti — ty
skall punkterna för olika månader (eller andra
lämpligt valda tidsperioder) teoretiskt ligga på
en rät linje.
För 47 orter publiceras
månadsmedeltemperaturen i Statens Meteorologisk-Hvdrografiska
Anstalts månadsblad, vilket utkommer omkring 20
dagar efter månadsskiftet. För åtta av dessa orter,
nämligen Gällivare, Östersund, Härnösand,
Kalmar, Stockholm. Jönköping, Göteborg och Malmö
publiceras även medeltemperaturen för varje
dygn. Sistnämnda siffror äro av värde om man
önskar undersöka annan tidsperiod än månad.
Detta kan vara fallet, om det stöter på praktiska
svårigheter att ordna avläsningen av
bränsleåtgången för jämn månad, och man i stället vill
låta t.ex. varje bränslelass bilda en
undersökningsperiod. Vidare erfordras dygnssiffrorna, om
498
30 okt. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
