Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 30 okt. 1943 - Värmepannor och deras förbränningsekonomi, av John Rydberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
under avgasningsperioden strax efter
påfyllningen får 5 à 6 % oförbränt i rökgaserna,
motsvarande rökgasförluster på 30 å 40 %.
Förhållandena tyckas vara ganska likartade vid
alla de olika panntyper, som hittills framkommit.
Att använda överförbränning, dvs. att låta
förbränningsluften passera igenom hela
bränsleskiktet och låta rökgaserna gå bort från fyrens
översida, kan icke anses direkt lämpligt, och
denna princip har heller icke kommit till
praktisk användning vid vedpannor. Man har i
stället använt olika varianter av
underförbränning eller omvänd förbränning. Vid
underförbränningen tas luften in genom rosten, och
rökgaserna föras bort från fyren nedtill strax över
rosten, se fig. 4. Vid omvänd förbränning tas
luften in upptill i bränslemagasinet och får
strömma nedåt genom vedmassan; rökgaserna
bortföras nedtill vid eller genom rosten, se fig. 5.
I fig. 6 visas en panna, som arbetar med en
mellanform mellan omvänd förbränning och
underförbränning. Genom underförbränningen har
man sökt begränsa fyren till bränslemagasinets
nedre del, och genom den omvända
förbränningen har man sökt ytterligare försäkra sig om
att fyren icke skall sprida sig uppåt.
Det har emellertid icke i någondera fallet
lyckats att förhindra eldens spridning upp i
magasinet. Orsaken härtill är den, att de
gashastigheter man kan uppnå genom att leda
förbränningsluften på ett visst sätt genom rosten eller
bränslemagasinet bli mycket små, i regel av
storleksordningen 0,1 m/s. På grund av
temperaturskillnader i bränslemagasinet uppkomma
emellertid av tyngdkraften förorsakade
cirkulationsströmmar, som ha betydligt högre hastighet. I
magasinets mitt ha gaserna hög temperatur och
och stiga därför uppåt. När de nå taket, avkylas
de, vika av utåt och falla ned utefter magasinets
väggar, där de ytterligare avkylas.
Gashastigheten i magasinets mitt kan bli av
storleksordningen 1 à 2 m/s. Den av
temperaturdifferenserna förorsakade gascirkulationen i magasinet blir
fl
ijt_r m
Fig. 5. Vedpanna utförd för omvänd förbränning.
belt bestämmande för strömningens karaktär,
och om man använder underförbränning eller
omvänd förbränning, synes spela en
underordnad roll. Det har också visat sig, att man i
samtliga de större pannor, som förts i marknaden,
oberoende av vilka principer, som använts för
luftföringen, erhållit gascirkulationsfenomen av
ovan antydd art. I de flesta pannor erhålles en
uppåtgående gasström i magasinets mitt. Några
timmar efter påfyllningen har denna gasström
vanligen hunnit bränna ett ofta skarpt markerat
hål i vedmassan. Hålet har sedan det blivit fullt
utbildat formen av en kon med basytan på rosten
och spetsen stickande upp genom vedmassan i
magasinets övre del. Finnes en anvisning, t.ex.
ett luftintag vid ena eller andra sidan av
magasinet, förskjutes ofta hålbildningen på ett eller
annat sätt. Vid småstyckiga bränslen,
exempelvis stenkol, erhålles icke en sådan gascirkulation
i bränslemagasinet som vid kastved. I
konsekvens härmed försvinner gascirkulationen, om
man finfördelar veden. Det visar sig också, att
man vid förbränning av exempelvis sågspån eller
trätugg har betydligt lättare att behärska
avgas-ningsförloppet än vid kastved.
En annan stor svårighet vid vedeldning i
vattenkylda magasinseldstäder av nu bruklig typ är,
att fyrtemperaturen blir för låg. Härtill bidrar
dels vedens relativt höga fuktighet, dels den
livliga gascirkulationen i magasinet. Genom
gascirkulationen transporteras värme från de var-
Fig. 4. Vedpanna utförd för under förbränning.
Fig. 6. Vedpanna
utförd för omvänd
förbränning.
506
30 okt. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
