Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 30 okt. 1943 - Värmepannor och deras förbränningsekonomi, av John Rydberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
Fig. 10. Vedeldningsinsats för kokspanna.
ens inverkan på verkningsgraden delvis beror på
att fyrtemperaturen faller med belastningen. Att
verkningsgraden sjunker med minskande
pann-storlek har en liknande orsak. Man kan lätt visa5
att för en viss panntyp avkylningsverkan på
rökgaserna växer med minskande pannstorlek, och
att därför fyrtemperaturen måste bli lägre vid
små pannor än vid stora av samma typ.
Vid större pannor och hög belastning närmar
sig vedpannornas verkningsgrad i någon mån
kokspannornas. I övrigt, alltså vid stora
pannor drivna med låg belastning och
överhuvudtaget vid medelstora och mindre pannor, är
skillnaden avsevärd. Särskilt för pannor på 1 à 2 nr,
alltså de storlekar, som användas för villor och
andra mindre behov, är verkningsgraden
anmärkningsvärt låg.
En sak, som ligger nära till hands, när det
gäller att förbättra vedpannornas
förbränningsekonomi är att minska avkylningen i
bränslemagasinet. Försök5 ha också visat, att verkningsgraden
kan avsevärt förbättras, om magasinet isoleras
invändigt genom tegelinmurning. Mindre
inmurningar ge icke tillräcklig effekt, utan man får
räkna med att bränslemagasinet måste klädas helt
med tegel invändigt. Vid stora pannor uppstå
svårigheter att få en dylik tegelinklädnad hållbar,
men när det gäller små pannor torde denna väg
vara framkomlig. Det kan till och med
ifrågasättas, om man icke är inne på fel väg, när man
söker använda vattenkylda magasin. Icke
vattenkylda magasin, exempelvis murade förugnar, ge
utan tvivel, vilket också påvisats genom försök0,
en förbättrad förbränning. Går man ifrån
vatten-kylningen, öka emellertid förlusterna genom
ledning och strålning, vilket till stor del neutraliserar
den vinst, som erhålles genom den förbättrade
förbränningen. Användandet av icke vattenkylda
eller vattenkylda men isolerade bränslemagasin
leder å andra sidan till en försämring av
avgas-ningsförloppet. Avgasningen blir häftigare och
starkare koncentrerad till första delen av
påfyllningsperioden. Det är därför icke utan vidare
klart, att man kan uppnå en tillfredsställande
lösning genom att minska avkylningen i magasi-
net. Dock förefaller det sannolikt, att så kan bli
fallet åtminstone när det gäller mindre pannor.
Man kan även tänka sig att gå andra vägar för
att förbättra förbränningsresultatet vid
vedpannorna. En möjlig utväg är att förädla vedbränslet.
Såväl trätugg som träbriketter kunna säkerligen
förbrännas på ett mera ekonomiskt sätt än
kastveden. Frågan är emellertid, om förädlingen av
veden kan ske till så låg kostnad, att den lönar
sig. Här möta organisatoriska, transporttekniska
och ekonomiska problem, som ännu icke äro ens
tillnärmelsevis utredda.
Om vedpannorna och särskilt då de mindre
typerna skola få den betydelse, som motsvarar våra
vedtillgångar, måste de avsevärt förbättras,
därom råder ingen tvekan. Föreliggande brister ha
sin orsak i att dessa problem icke bearbetats på
ett tillfredsställande sätt, och skulden härtill
ligger till stor del däri att erforderliga
forskningsresurser saknats. På sista tiden har visserligen
initiativ tagits till en förbättrad bränsleforskning,
men denna har trots allt icke inriktats på de
uppvärmningstekniska problemen i den
utsträckning, som svarar mot dessa frågors betydelse.
Vedeldningsinsatser för kokspannor
Det har under innevarande kristid kommit
fram en stor mängd apparater, som syftat till
bränslebesparing i ett eller annat avseende. De
flesta av dessa apparater ha varit avsedda att
förbättra-resultatet vid vedeldning i kokspannor.
Tyvärr har den verksamhet, som bedrivits på detta
område, i många fall varit mycket ovederhäftig.
Vid provningar7, utförda i K. Byggnadsstyrelsens
pannlaboratorium, har det visat sig, att
huvudparten av de saluförda apparaterna icke medförde
någon som helst besparing. Ett fåtal apparater
ha dock medfört en sådan besparing, att de dels
betala sig själva, dels ge köparen en viss vinst.
Fig. 10 visar en insats, tillhörande sistnämnda
kategori, och fig. 11 visar de verkningsgrader, som
erhöllos vid eldning i en kokspanna med och utan
denna apparat. Fig. 12 visar en annan dylik
insats ocli fig. 13 provningsresultaten. Bägge dessa
Fig. 11. Verkningsgrad uppnådd vid vedeldning i
kokspanna med och utan insatsen, fig. 10.
508
30 okt. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
