Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 30 okt. 1943 - Värmepannor och deras förbränningsekonomi, av John Rydberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskri ft
Fig. 12.
Kokspanna med
vedeldningsinsats.
insatser visade sig ge en bränslebesparing av i
runt tal 15 %. För detaljer och
provningsresultat i övrigt hänvisas till tidigare publikationer7-ln.
Variuluftsugnar
Utvecklingen på värmeledningsområdet har här
i Sverige gått i en sådan riktning, att vi numera
nästan uteslutande använda varmvattensystem.
Denna ensidiga utveckling har nog varit
berättigad ur uppvärmningshygienisk och
driftekonomisk synpunkt men har å andra sidan medfört
vissa olägenheter i andra avseenden. På andra
håll i världen har utvecklingen förlöpt
annorlunda. I USA exempelvis äro varmluftsystemen
ojämförligt vanligast. Fördelningen av
centralvärmeanläggningar på olika system i USA
framgår av följande tabell11:
Städer och samhällen i
USA utom staten
New York Illinois
Varmvattensystem .............. Ii 7
Ängsystem ..................... 15 3
Varmluftsystem ................ 74 90
Fig. 13. Verkningsgrad uppnådd vid vedeldning i
kokspanna med och utan insatsen, fig. 12.
Den dominerande ställning varmluftsystemen
enligt tabellen ha i USA beror delvis på att dessa
system äro de vanligaste, när det gäller en- och
tvåfamiljshus, vilka hustyper utgöra det största
antalet. Räknar man efter producerad
värmemängd, blir givetvis fördelningen en annan.
Tabellen visar ändock, vilka vitt skilda vägar
utvecklingen gått i USA och här i Sverige. Man har
sökt förklara detta med klimatiska och
rasbiologiska olikheter, men detta verkar knappast
övertygande, då man vet, att såsom framgår av
tabellen i en så typisk svenskbygd som Illinois, vars
vinterklimat överensstämmer med Sveriges,
användningen av varmluftsystem ligger över
genomsnittet i USA. Det förefaller som om det skulle
vara svårt att finna någon annan förklaring än
att tongivande tekniker och affärsmän mer eller
mindre av en slump länkat utvecklingen i så vitt
skilda riktningar.
Anledningen till att dessa saker dragits fram
bär, är den, att införandet av varmluftsystem
antagligen skulle betyda ett stort steg framåt i fråga
om lösningen av vedeldningsproblemet. Det är
nämligen utan tvekan betydligt lättare att
konstruera en luftkyld eldstad för ved än en
vattenkyld sådan. Särskilt när det gäller den mindre
bebyggelsen på landsbygden borde
varmluftupp-värmningen lämpa sig väl, och det är just i det
fallet, som man behöver anläggningar, som
kunna eldas med ved. Utom att varmluftsystemen
torde vara lämpliga för vedeldning, ha de också
fördelen av att vara billiga. Enligt amerikanska
uppgifter12 kostar ett varmluftsystem endast
något mer än hälften av vad ett varmvattensystem
kostar. Även om varmluftsystemen icke stå på
en så hög hygienisk och driftekonomisk nivå som
varmvattensystemen, ha de alltså förtjänster, som
göra, att de förtjäna uppmärksamhet från våra
inhemska fabrikanters sida.
Litteratur
1. Lidberg, K: Resultat från proveldningar i
centralvärmeledningspannor utförda av Stockholms gasverk. Tekn. T.
51 (1921) h. 15.
2. Hultman, G H: Stockholms gasverks undersökningar
rörande eldning av centralvärmeanläggningar samt
gasverkets kundtjänst för koksavnämare. Sv. Gasverksför. årsbok,
Stockholm 1939 : II s. 11.
3. Telander, N: Driftverkningsgraden för kokseldadn
varmvattenpannor. IVA Medd. nr 102. Stockholm 1931.
4. Telander, N: Verkningsgraden för oljeeldade och
sten-kolscldade varmvattenpannor med mfigasinseldstad. T.
Värme-Ventilations- och Sanitetstekn. 3 (1932) s. 161 m.fl.
5. Rydberg, J: Fyr- och flamtemperaturens inflytande på
förbränningsresultatet vid vedpannor. T. Värme-,
Ventilations- och Sanitetstekn. 13 (1942) s. 67.
6. Rydberg, J: Försök med murad förugn för vedeldning.
T. Värme-, Ventilations- och Sanitetstekn. 12 (1941) s. 4.
7. Rydberg, J: Prov med eldningsinsatser i kokspannor.
T. Värme-, Ventilations- och Sanitetstekn. 13 (1942) s. 91 och
145.
8. Rydberg, J: Vedeldning i kokspannor. Redogörelse
för proveldningar i Byggnadsstyrelsens pannlaboratorium. T.
Värme-, Ventilations- och Sanitetstekn. 11 (1940) s. 118.
9. Rydberg, J: Prov med dragregulator för intermittent
förbränning. T. Värme-, Ventilations- och Sanitetstekn. 12
(1941) s. 94.
10. Rydberg, J: Kontinuerliga och intermittenta
dragregulatorer. T. Värme-, Ventilations- och Sanitetstekn. 13
(1942) s. 39.
11. Detailed data ön urban home lieating systems. Heating
and Ventilating. Sept. 1935.
12. University of Illinois Bulletin 35 (1938) h. 55.
30 okt. 1943
509
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
